BREF FRÅN LANDSORTEN (1891)

Kronoby, den 4 december.

Om vi icke misstaga oss är det första gången något bref härifrån ingått i Land och Stad. Det skulle således höra till saken att för läsaren presentera or­ten. Men månne det behöfvas? Föga! Den som hälst litet följt med sin tid, har under denna höst lärt sig känna åtminstone kommunens namn och läge, fått veta att en folkhögskola den 1 november på orten öpp­nats och det i egna, nya och rymliga lokaler.

För de, hvilka ej veta något om vår lilla vrå i högan nord, ville jag ändå nämna, att här är likasom öfveralt i Österbotten mycket flakt, men bördigt, att vi hafva en folkskola, som redan värkat för spridning af vetande sedan den 1 oktober 1870, att affärsvärksamheten är liflig, att här finnes icke mindre än tre större mejerier, garveri, bageri och en bolagshandel, som drifver stor rörelse samt tvänne smärre butiker, att här finnes en hornsextett och en förenad ungdoms- och nykterhetsförening, att befolkningen uppgår till något öfver 3,000 personer, att det kommunala lifvet är vaket och att framföralt folket är moget, för ideela sträfvanden.

I början af mitt bref nämde jag om att här äf-ven finnes en förenad ungdoms- och nykterhetsförening. Den är på så sätt förenad att medlemmarne af ung­domsföreningen äro förpliktade att afsäga sig bruket af rusdrycker såsom närings- och njutningsmedel in­nan de inskrifvas i föreningen matrikel.

Föreningen har nu funnits i ett år och uppkom på sätt att några för saken intresserade framlade en lista hos handl. Rudbäck, å hvilken lista alla, som önskade få till stånd en förening, skulle anteckna sig. Inom de närmaste dagarne antecknade sig 32 perso­ner, förnämligast gossar och flickor samt par gifta. Dessa samlades sedan på folkskolan och valde inom sig 10 personer hvilka fingo i uppdrag att utarbeta stadgar för den blifvande föreningen. Så snart de komiterade fullgjort sitt uppdrag sammankom man åter (det var den 9 november) till konstituerande möte. Det upplästa förslagdet antogs och beslut fattades att ingå till Kejserliga Senaten med underdånig ansökan om stadfåstelsen; vid samma tillfälle valdes äfven en bestyrelse bestående af 6 medlemmar under folkskollärar A. Jakobssons ordförandeskap.

Den 29 november firade föreningen sin årsfest i folkhögskolans med guirlanger beprydda festsal. På hvardera sidan om talareestraden, voro Runebergs och Topelii med „ grönt" bekransade byster uppstälde, alla rum voro rikligt upplysta, och ur allas ögon lyste glädje och tillfredsställelse.

Festligheten började med sång. Härpå bestegs estraden af ordf., som, sedan han hälsat medlemmarne och de inbjudna — folkhögskolans lärare och elever samt några andra välkomna — afgaf en redogörelse för föreningens värksamhet under det förgångna året. Ur denna framgick, att fören. medlemmar, då tillfälle så­dant medgifvit, samlats första söndags e.m. hvarje månad — hufvudsakligen under vintern — till all­mänt möte, och har å dessa möten ett och annat kor­tare föredrag blifvit hållet samt frågor rörande föreningen och dess värksamhet diskuterade. — Efter di­skussionens slut hafva medlemmar förnöjt sig med sång, deklamation och lekar.

Föreningens sångare hafva sammankommit minst hvarannan söndag och därjämte då behofvet sådant på kallat par kvällar i veckan till sångöfning under folk­skoll. A. Jakobssons och A. Lybäcks ledning. Om­kring 15 fyrstämmiga sånger, 3 koraler och 2 fest­kantater hafva inöfvats. Bland sångerna vilja vi nämna: ,,Du som världar har till rike", ,,Gud jag anropar Dig", ,,Hör oss Svea", Tonernas makt, Vårt land, O yngling om du hjärta har, Härliga land, Vikingasä­ten Du gamla, du friska, du fjällhöga nord m. m.

Utom föreningens möten hafva sångarena offent­ligen uppträdt vid begrafningsplatsens invigning, en festlighet föranstaltad till förmån för kommunens läsestugor, Cygnei-festen och folkhögs- skolans invigning.

Under året hafva 4 läsestugor med biträde af Öster­bottniska studentafdelningen blifvit inrättade. Tvänne af dem — den i Norrby by och å folkskolan — hafva för allmänheten varit öppna hela året om. De två andra kommo till stånd nu på hösten och hafva tills­vidare endast ett mindre antal böcker att tillgå — men är det föreningens mening att till dem äfven anskaffa tidningar från 1892 års början. På läsestugorna hafva följande tidningar varit fördelade: Nya Pressen, Hufvudstadsbladet, Land och Stad, Vasa tidning, Vasabladet, Tidskrift för hälsovård, Norra posten, Blåbandet och Nykterhetsvännen.

Föreningen har under året haft trenne utfärder.

Medlemsantalet har uppgått till 83; 9 medlem­mar ha afgått, af dessa en med döden.

Enligt det upplästa bokslutet hafva inkomsterna stigit till 82 mark 90 pi, utgifterna till 27 mark 40 pi. hvadan en behållning af 55 mark 4 pi. finnes. Dessutom har föreningen insatt å bank 60 mark hop­samlade  vid festligheten till förmån för läsestugorna.

Till sist uttalade ordf. föreningens tack till dess alla vänner och uttalade därvid sina ord främst till österbottniska studentafdelningen för erhållna böcker och tidningar, föreningen Svenska Folkskolans Vänner för en större samling sångböcker, kronolänsmannen H. Herpman för tidningen Nya Pressen och kommu­nens hornsextett, hvilken vid festligheterna och vid en utfärd utfört musik gratis.

Sedan några nya medlemmar antecknats, ett fö­redrag behandlade nykterhetsföreningen och nykter­hetslöftet blifvit hållet samt val af bestyrelsemedlemmar och revisorer för det kommande året försiggått, samlades man kring kaffeborden under glädtigt glam och skämt. Så snart kaffet var inmundigat ljöd det: sångare! Och nu uppstämdes den ena sången efter den andra, omväxlande med deklamation och uppläs­ning af par af de alltid skrattretande Nygrénska byrallorna samt lekdans.

Den altigenom glada festen fortgick till kl. half 12, och då man skildes åt, vittnade de belåtna mi­nerna och de kraftiga handslagen mer än väl, att alla voro förnöjda med sin afton.

Nu har jag också fått berätta alt hvad jag för denna gången vet, och skulle tillika känna mig rik­tigt nöjd och glad, om min berättelse om Kronoby ungdomsförening gåfve upphofvet till bildandet af li­kadana föreningar inom alla de kommuner som sakna sådana.

Om tiden medgifver — kanske under julhälgen — skall jag beskrifva huru dessa föreningar, af den erfarenhet jag vunnit, böra organiseras för att alla, äfven de för alt framåt sträfvande minst intresserade, med lif och lust skola omfatta föreningen.

Och nu ett broderligt, ett kraftigt, österbottniskt handslag och farväl till härnäst.

Gusser.

Så skrev veckotidningen Land och Stad no 49, 09.12.1891

Redigerat 23.08.2007 av Elof Granholm