Tå Hindrik var i militärtjeenstä

"Tå ja tjeena fosterlandä 1919 å 20, tyckt ja, ätt ä var stor pyrsasä å bråk, förrän de fick uppamma fosterlandskärlek i pojka å lärt döm ti tappert försvara landa siin",  sa  Annastugå-Hindrik  järomdaan.

"Söis all väit, har pojka mang ovana mä sä häimifrån, så ska höulas bort. Te star mä maga ut å bröstä in. Ha de haft engelssjuukå i barndoomä, så gar de inåt mä tååna å knuggar knääda ihop, jyså tå kvinnfolttji ä rädd mösa. Somt ä vaan ti sova läng på morrna å vät undi sä om nattä. Aader åter ha vänt sä från barndoomä mä stor skoova, å fööträ ha växt så våldsamt, så de får liktååna mä 46 n:rs bolsjevikstövla. Äin däil har stor tjäfta å ä vaan ti svara på allt. 2/3 ä från föödelse langrustå, spottar sä 2 gang på liisstyttji å muckar emot, förrän de gaar. Te liider mest å får sällan korpralsbandä, men  tykelt (ofta) butka. För i militär gaar allt  mä faarttä.

Klocka 6 på morrnä blååst pillipiipara signal. All vaknast i kasern mä tung hövå, för lufta var så tjock, så mösså kom int ner, om an kasta ä opp mot taatji. Hä djällt ti klä kvickt å på sä, knäpp idjänn all knappa, puts haståt skoova siin å skåda ät, så int an fick höger stövla på vänster footä å tvärtom, för tå too f—n onå. På grund åv stoorläitji djick ä braa ti ha stövla hä väije å. Tå vaalt föträ gålis i "asentå". Ätt äin tiims gymnastik fick an thé, äin smörklick jyså 10 penni å äin bröösbäta, så mösa ha iti först å kryda saan. Thé var häit, besk och stark jyså tjäråvattnä. Bröö var skarp jyså struukjärnslooda ellder dägå, jyså ä sku ha vaali tugga två gang. Han, så ha rokå tändrä, hända sväli två munsbäta tå plutonchefä ropa: Uppställning! Tå börja föreläsning. Tär lärt de oss, hur vi sku undvik råsk sjukdooma, ätt luusa var farli å tessutom följande motto: "Först kommer Gud, så kommer dragonen, sen kommer dragonens häst, sen det som bliver efter dragonens häst, och långt borta vid horisonten syns en mörk punkt. Det är infanteristen". — Int var ju hä så kostlig andlig spis.

Tå  föreläsning var slut, fick an  sta   mä  äin  tunnan bluus 1 1/2  tiim på kaserngåålä ä vänt på ryttmästarä. Saan byrja exercisä. Om an djick i otakt, vänd orätt ellder sköut rokåt, så kasta kornettä mössa åv sä å skräik: "Måtte Jungfru Maria stiga ned i sin blåa stallskjorta för att se, vilka infernaliska idioter ha skapats!" Bakätt 3 tiims "maahan, ylös å marsch-marsch", fick an maatä. Om måndaan kålsoppa, men kålä ha surna å lofta så stygg, så mösså flöuv åv hövå på 5 stegs avstånd från grytå. Tjötä var säig, så vi misstänkt, ätt ä härstamma från så sulltin kånila (krakar) så an ha kuna si i bittla i munnä, tå an lyfta opp rumppå. På onsdaga fick vi Amerika-flästji å ärtträ, så var så skarp, så de skrambla i maga, tå an djick. Ti kväisvaalä fick an 1 dl. mjölttji å havergrynsgröitä. I hä finnst nästan liika säig tjötä: djyltona, maska, mössrumpbätona å små, svart koona.  —

Saan pojka lärt sä besorg (stjäla) djick ä bäter. Te stäika Amerika-flästji halva nattä å drack spadä utan bröö. Börja an spyy, så var ä lillan sak, för råttona hylla bort allt så noga, så de skava splitona ur golvä. På mårishalvnattä stoo halva skvadronä i jånå utanför äin minder byggning mä snäid taaitji. Te, så int dööd i spanska sjuukå (hä grasera ju tå), fick fäilä i tolvfingertarmä för livstiidä åv fläskspadä. Åv 120 kaar dööd 12 inom 7 vikå. Föräldra fick äin lakonisk telegram: "Poika on kuollut. Lähetämmekö   ruumis?"

Hä såå ut, jyså han militärläkarä int sku ha förstäije sä på naan anna än — luusa. Han gav aspirin för skooskav, liktååna, fotsväittä, skabb, bältros å luusbitona. På 13 mååna åt ja omkring 563 aspirintablett. Te, så var verkligt sjuk, fick ståndå sta i leedä, tå aader, så knacka opp kvicksilvrä i termometer, lå på sjukstugå. Men "i tand- å luusvård" var han läkarä specialist. Han droo ut frisk tändrä, så int de sku val smitta å böri värk å leet sånder tändrä råckn i fred. Hä var int så underlit fast två Härmä-pojk sloo onå var sin gang mä rapakaljaflaskå i hövå, sama kvälldä de räist häim. Mååkarä sku tokan hövå ha tåla! Men för "lysskasä" fick an troligen kaptens rang. Täri visa an stor nit. Var gang an hitta na djur ur naanas stjortå, så sloo an ut mä arma, jyså tå Piikin-Ant sööma upukatstövla, å roopa på latin: "Phthirins pubis! — Pediculus capitis! — Pediculus corporis! (flat-hövå- å klää o.s.v.). Te sistnämnd mest. Sergeantä skriiva opp å analysera hä stackars djuurä ännu noogare. T.o.m. ägga too an ti vara.

Men läissammast åv alla ha i alla fall te, så väät undi sä. Te leet töm å sova i tvåvåningssänga. Å varanna natt fick de byt om bäddona. Såläis fick de viil sä å blöit sä varsinvoor. Sii, han så låå i undisändji, kund ju int sova. Han fick vänt bara, tills tättjona börja dropp. Tå  sässt an  opp å välsigna fosterlandä, militärtjeenstä  i allmänhet å befälä  i  synnerhet.  Om  ä  hjälpa   na,  hä  väit int  ja, men lang litania läst an.

Nu har de ju börja få braa maatä å braa stjöötslä i militär, så pojka lär fäckn tii. Å somt lär t.o.m. pa stjick penga heim. Men toko har noo säkert fäil  i  hövå", sa' Hindrik å knacka ur piipå  mot stövelnesa.

Uno Högnäs