| Hungerstrejk |
| Skrivet av Uno Högnäs | |||
| 2008-11-20 21:12 | |||
|
Hungerstrejk
Äin folkskollärar, så väga 110 kila, sa' äin gang på lärarmöötä, tå de fundera om bespisning: "Ingen vill väl påstå, att inte mat är välgörande!" Allihoopa applådera, för kroppä hans utviisa, ätt an tala sant. Å tå ja tycker å, ätt maatä ä' råsk goo, kan int ja förstaa, hur somt kan strejk ti ita. Va ä hä för nytta!
Ja kom i tänk på hä-té saatji, tå äin tiggartjärng å pojtji hennas äin gang åt mäddaan veer oss. Pojtji satt int i still veer boolä, så tjärndji sloo onå veer ööra. Tå strejka pojtji ti ita. Ja tänkt strax på hungerstrejk, å hur gambel "anor" hä har. Räi konung Ahab "lade sig på sin säng och åt intet" år 875 f. Kr., tå int an fick Nabots vingård. Ives-lsak sku djära samaläis för 60 år tibaaka, men struuk hjälpa åt honå, fast an var äinviis. Isak sku "svält faan ur sä" (han grubbla på religion) å var utan maatä halvanna vikå, men tå gav Högnäs-Daddä struuk åt an. "Jär har dö strömdji å bröö!" ropa Daddä å röuk äin strömg Isak millan tändrä. Men Isak bäit int ihop tändrä, ana strömdje hängd ner langsätt häkå hans. Tå too Daddä faarttä å smucka onå på tjäfta, så mytji an orka. Isak svälld halva strömdji. Tå smäta Daddä till anna gangå, å Isak svälld häila strömdje ä äin stooran bröösbäta. Saan ååt an, så an stanka. Hä hjälpa för några da, men saan börja an åter strejk. Hä träffa vara mitt i höjdjälstiidä. Nännå sa': "Va i guss-namn ska' vi djära nö! Kaar ä frisk jyså båttji, men int orkar ju han arbeit utan maatä."
"Var tö lugn!" sa' Daddä. "Ja ska viis, ätt an bå arbetitar å iter."
Isak bruuka drick tjeernbländå, men int ita täss. Säkert ansåå an, ätt faan så sku svältas ur onå int fick na näring ur hä sorts varå. Förrän de foor ti ändji, too Daddä å laa fläira stjäidblad "kamala-pulvrä" å lackrispulvrä i tjeernbländhinttji. Hä var 7 kilometer ti roo ti ändji. Isak fick roo häila väiji å sväittast jyså i bastå. Daddä satt i nåckå å skratta smååt, tå Isak nö å tå too äin klunk ur hinttji. Ätt äin stånd börja ä lååt i onå, jyså, tå an startar äin mootorpeed. Isak villd roo ti landa, men Daddä fråga, va faan an ska tii. Å tå piigå å två granngålsflickå satt i bååtä, kom int Isak åv sä ti säj äärandä siin, för han var skamble åv sä. Men för varin gang ä yyla, skvalla å bulldra undi liistytji, så viila Isak på ååra å skåda mot ågliidä mä toko sama öögona, jyså tå äin fång siir soolstjiinä å grann landskapä djinå galldrä. Just förrän de vänd ti landa veer Kuusiniem, så hörst ä äin langan suck å morrasä, jyså tå Hannis Penna bruka sii tjötä. Mä sama släft Isak ååra å sa': "Nö-nö!" Han too äin skutt övi båtsnåckå, söiså vattna skvalla, kååla ti liidä å sprang ti skooji, jyså tå äin jakthund hittar harafääla. Daddä skratta å sa': "Ja misstänker, ätt maatä dåger åt onå räj innan måronmorrn."
Daddä å Isak sloo sviinhåårä häila daan. Isak sväittast, drack blända å sprang ti skooje. Mitt i hä an smäita liia, kasta an allt ifrån sä å tänd ti spring mä toko farttä, så t.o.m. Strandvall kund ha lömna. Tvåå-tiidä sa' Daddä: "Nö iter vi mäddaan!" Isak sucka å stoo å luuta sä mot lädåväddji, tå aader börja ita. "Nåh, ska' int du ita?" fråga Daddä. "Int troor ja, ätt ja behöver naa maatä", sa' Isak. Men int verka han naa sääker. Sii, anden hans var viljå, men tjötä var svag. Å i maga hans stjällt ä jyså äin grååstjinnshund.
På ättmäddaan börja de taa höije. Hä var lang hålldä ti bära. Å Isak vaalt knäsvaagare för varin böölå an bar, å för varin räiså an djoor bakom äirisbåskona. Men Daddä roopa bara: "Va danglar du tär jyså äin gambälan kånil! Lyft skånkkona diin, för nö ärä brååt! Ja tycker du mest syynar brunnruuma tii i skoosliidä". Isak skåda mä så vass öögona jyså pliggsyyla på Daddä, men svara int naa. Hä passa ju int för äin kristen ti träät. Lillmäddastiidä var Isak så knäsvaag, så an full ågräins övi kavelbroostottji mä böölå på ryddji. Å tå an stäig opp, ha hurstböxona hans ändra färrgå baktill. "Nö tror ja vi tuggar i millan!" sa' Daddä. Isak åt int nö hellder. Han tvätta böxona siin. Men tå de for heim om kvällda, rood Daddä, piigå styrt, å Isak satt i framnåckå bräiver maatkonttä. Tå sa' Daddä: "Hör du Isak! Att fasta och lekamligen bereeda sig är väl en god yttre sed. Men jag troor, ätt ä vaal mä tä jyså mä tattares hästä, så han sku väni utan maatä. Tå ä vaalt full lärt, så storkna ä. Tö ä räj smala i svänga jyså äin märakolv, så kanstji du fräistar söök ätt na ti tugg ur konttä!" Isak var liika tyst så loppskåånä i stjortfalldä. Sii, han ha siti räj läng å iti.
Ja, hitt händ sä för 60 år tibaaka. Nö förrtiidä ä de rädd, om folttji hungerstrejkar. Te släpper ut döm ur fängelsa å djeer åt döm var så helst, bara de iter. Är int hä rooli? Ja sku årneer 3 gang mä pääråstämpilä i hövå bå åt Santeri, Matti å Heikki å saan sku de få svält ihääl. Förr hä sorts kara finns allt för mytji i hitt landa äntå. Men hä märkst åv Ivers-Isak, ätt hungerstrejk behöver förberäidas, om ä ska vara värt naa. Maga ska töömas först, å saan ska strejkara arbeit hårt. Hä djär verkan. Sii, råsskå (ellder hemsk) är ju "kamala" på finsk. Å tarmen behöver te råssk kara, så hungerstrejkar, "kamala-pulvrä" först.
Uno Högnäs
|
|||
| Senast uppdaterad 2016-04-17 11:15 |
