www.mamboteam.com
loffe.net
 
 
Börjanä ä´ krånglå
Skrivet av Uno Högnäs   
2007-12-17 21:56

 

Börjanä ä´ krånglå
 
 
Ja ska' i all korthäit å enfald bevis, ätt börjanä ä' svår både på äktenskapsområdä, affärsområdä å upplysningsområdä. Vi tar ti först äktenskapä, för Syrak säjr ju, ätt äin "ungmans väg till eno pigo är ofta undersam." —
 
Koppares Matt, så äin längan tiid haft äin glaadan ööga ti Jussis Fia, ä på väg ti bye i höstmörkrä äin lördagskvälld på 1870-talä. Men Kajas Ant å Heikkas-Mickå ha' fåe reeda på saatji. Te ha viri på förhand å smäta neer all grindhandtaga, liidstängrä å åkergååla —   så Matt möjligtvis i mörkrä sku kåma ti ta´ ii — mä räina raama dyndjå. Så hä behöver knappt säjas, ätt Matt låftar åv allt anna än 4711, tå an komber fram. Fia öppnar strax dörå å kliver saan undi tättji. — "Go afton!" hälsar Matt. — "Go afton!" väser ä sakta undi tättji. — Paus i 10 min. Tå säjr Matt: "Tii blåser i kvälld". — "Hä kan noo händ", säjr Fia. — Paus i 15 min. Tå fräser Fia näsa siin, å Matt hoostar å säjr: "Hä-te-nand, ha´ åxpyllä er växt na?" — "No ä hä räj liite stör än anna stugå, fast täis ä' årsgambel". Paus i 20 min. Saan  säjr Matt:  "Hä-te-nand, ja tänk ja sku få jyså lömn ti nattä!"
 
 
—Fia Iås tänk äin stånd å svarar saan: "Tö kan ju hä". — Paus häila nattä. Om morrnä säjr Matt: "Tii blåser ännö". — "Hä hörs djära hä", säjr Fia. — "Nö tror ja, ätt ja gaar", säjr Matt. Tå hoos­tar Fia å säjr: "Tö kan ju vänt äin stånd, tills de stiger opp, så mamma får sii dä".
 
Sii, kärlek kan uttryckas aalejs än mä oola. — Matt å Fia djift sä inom 6 mååna å fick 10 båån, fast de ha svårt ti kåma i bör­janä.   —
 
För 50 år tibaaka var ä i börjanä å svårt för toko lanthandlara, så villd vara herrskapä, ti lär sä främand oola å "facktermer". Handlanden Kalvnabba lärt sä visserligen mytji, men använd döm på orätt ruuma. — Pastorskan Mickelsson kom äin da på opptjööp i Kalvnabbas affär, tär ä  låfta bå åv lööttji, sillä, lutfiska å ryssoljå.
 
Pastorskan   fråga:   "Har herr Kalvnabba lampor på lager?" — Kalvnabba brysta sä å svara: "I  miin   väl  "konfiskerade"  lager  kan  frun fråg  ätt va´ så  helst.   Får ä' vara äin —  äin  du —  miss  du —  "mise­rabel" hänglampå ellder äin "minimal" bordslampa ti höger priisä?" —  Pastorskan tjööft boolslampå.  —  "Ska´ int frun tjööp "halsstark" strömdji ti billi priisä, ellder fiska, så ä "infektera" i olja? Ellder kanstje ä passar för sundaan ti tjööp "laxativ" silla  från  Log­foten?"   —  Prästfruuä tjööft äin   kilå  "laxativ"  sillä å villd betal. Kalvnabba räkna: "Lampa "exklusive" strömdji, "exklusive' sillä, saldo 15 mk". –
 
Nö sku prästfrruä ga', men Kalvnabba villd viis äin par fiin  gardina å kläiv opp i hyllå undi  taatji.  Men stäga halka undan. Kalv­nabba rambla ågruv övi distji, söiså böxona sprack, å stjälft äin halvan tjyylar sirap  över prästfruuäs  överskooa.  —  "Oj, oj  —  gratu­lerar,bästa frun, gratulera! Sii, äin tvålbäta var undi stägaskalmä!" — Saan prästfruuä ha torka åv skooa 'siin, sa' on: "Ja tror herr Kalvnabbas affär   går rätt bra?"  — "Int kan ja precis klaga. Men han så i  börjanä ha haft svag  "fysionomi", får vara försikti, så int an djär "bankkrut". 
 
Börjana var int häv. Men ätt 10  år var Kalvnabba rik å ordfö­rande i kommunalnämndä, för ätt an kund herrsk (tala fint).
 
Hä häiter, ätt "lärdomens rot är bitter". Å hä ä' noo sant. För börjanä ä' no svår såväl för te stackars snårå unga — så lärara ska stamp väta i — så för te siidkrookå, svank- å kutryggå pojka, så ska' fostras ti lärara veer siminarium. — "Ja ska' ta' saatji ritti från grunda", sa' förra tjärndji, tå on gav struuk åt häila familji siin å börja mä gubbä. Tärmen kan vi böri mä lärara. Han har svårt ti lär sä fråg.
 
Äin kandidat lär ha fråga, tå an förhört bibliska, om Israels vandring från Röda Havet ti Sinae: "Vem slog med vad på vad, så att det kom vad?"
 
Äin annan fråga, tå an förhört om Sakarias å Elisabet: "Vad gjorde Sakarias och hans hustru för att få en son?"
 
Äin tredian fråga på läsningstiimä: "Vaå gör man till först, då man stiger upp på morgonen?" o.s.v.
 
Men om frågona ä krångla, så ä svara än värr. — Tå ja djick i folkskola, satt ja bräiver äin pojk, så häitt Oska. Han ha na liite "stint ti författ", jyså Nyykarby-tjärndji sa'. Inskrivningsdaan fråga lärara: "Va brukar de kalla dej där hemma?" — Oska skåda oorolit åkring sä å svara: "Nä-Nännå, hon pa kall mä ti Skåånå-Paavo, men hä-te-nand Artur, han pa kall mä ti Polikarpus". — Oskars fars­mor ellder   Nännå (söis de sa' förr) bruka läsa på sundaga ur äin gambälan kattjisbok. Äin da skrapa Oska bort "icke" fråga all buuda.  Han  fick struuk  bå  mä  tvaga  å spiiskvastä. Å Nännå sa', ätt an slipper ti Buusestjitilä, tå an dör. Å tär pikar Buusä onå mä brandstaka i ryddji. Oska satt tyst äin stånd. Men saan fråga an: "Hör Ni Nännå! Vöm ha sist firi  tii?" —  Några da bakätt fråga lärarä i skola nanting   om djävulä å syndstraffä. Oska markera å svara: "Somt pikar an mä brandstaka i ryddji, å somt stäikar an lövandes, sa' Nännå." –
 
 
Äin gang var ja å lyyst å på, tå äin småskollärarinna lärt in y å f. "Vad gör mamma med nål och tråd?" fråga lärarinna. — Svar: "Söömar!" — "Hur sku' Greta säja?" — Svar: "Stoppar!" Han tredi svara "syr", å hä dåggd. Ätt äin stånd börja de mä f. "Va kallas de kärl av glas, som ni förvarar limonad i på era midsommarkalas?" — Svar: "Dricksglasal" — Lärarinna: "Hur sku' Birger svara?" — Bir­ger:  "Påttå! –
 
I anna klassa förberäid de ny läxa. Äin pojk lässt å torka millanåt näsa i ärmä: "Hon ha-de s-i-p, sip-p-o-r, por, sippor i sitt hår och en b-u-bu, k-e-t-t, kett, bukett vid barmen". — Lärarinna: "Va förstås med att hon hade sippor i sitt hår?" —- Langan paus. — Ra­kel: "Hon ha skorvä å luusa i hövå!"
 
Äin lärar fråga äin gang åv bååna, tå an förhört om Jakob å Esau, va så märas mä "förstfödslorätt".  Äin pojk markera å svara: "Hä är hä sama så båånkunåmaatä".  — Äin sundasskollärar hulld  äin   langan  förklaring om heerda å fååra. Hä var i äin bond­stugå. Tjärnga snuppa å gubba harkla sä. Te tyck, ätt ä' var rörand, å ätt Kallä tala jyså äin präst, fast an hulld första gangå skoola. Saan förklaring  var slut, så fråga Kallä:  "Om  ni sku' vara  fååra, å ja sku vara störst åv er. Å ja sku alltiili ga ti först bå om morrnä, tå ni sku fara ti haga å om kvällda, tå ni sku fara ti föusä. Va sku' ja vara tå?" — Hä  vaalt dödstyst.  Hä hörssa bara hur tjärnga sucka, magorkspiipona sorkla å stor bollflugona knäft mot tapeträ. Tå mar­kera äin langan pojk veer dörä. Han droo djuuft ätt anda å svara hårt: "Rommbässä!" —
 
Till å mä ung prästa, så var okänd i församlindji, kund ha' svårt i börjanä. Te vaalt kritisera t.o.m. åv döuv tjärnga. "Döuv-Kaj" sovd äin sunda häila tiidä, så prästä tala. Tå prädikanä var slut, väckt aader opp ännar. I kyrkdörä sa' Kaj: "Ja tyckt int, ätt an var na viidare. Men hä, så an sa' om "falska tungor",   hä var no jyså plååsträ åt Anna-Bigg. Tär fick on hör!"  —  Han sama prästä sku äin da å tröst äin  ungan kaar, så nyyli ha mista tjärndji siin. Men han te kaar rååka ha äin tvillingsbror, så bood i anna   ända åv sama stugå. Hans peedä ha´ vaali stuli just sama tiidä. Pastoor stäig in, la hattä på sändji å börja: "Jag kommer för att trösta och hjälpa Er att bära den tunga förlust Ni lidit. Motgångarna tjäna ju  till att luttra människohjärtat" o.s.v. — Han te tvillindji vaalt först förvååna. Saan skratta an å sa':  "Han,  så nö väit, om ä' var så stor förlust. Gambel var o', så ja läng räj ha tänkt laga bort enn ( = henne. Obs! Hon — genus även om döda ting.) Töm-té mitterst lagrin var så nöjt i enn, så de bara kålkka fram å tibaaka. Å hoornin ha o' fällt räj för läng saan. Å så gliis ventilan ha o', så tå äin tyngerin hjon sässt på enn, så blåast ä äin gang, tå var o' toom. Men — pojkan, te ha ju använd enn ti öv se å på." — All  förstår, ätt prästä märkt strax, ätt an ha misstag å  "backa" tibak.  —  "Hm. — Allt vill ju krångel i börjanä", sa' förra muurarä, tå an proova ny spiisä, å pojka ha' bundi höjsättji på kårstäinä.
 
 
Uno Högnäs
 
 
Senast uppdaterad 2016-04-17 11:46
 
 
Top! Top!