Sol- å vårmän ellder ”"räät ska vara räät”"

Gumman n:r 1: "Ja väit int va vi ska djära tär heim. Vi tjööft äin separat 1929 åv äin agent. Hä kosta 1.464 mk ellder 122 mk i mååna på avbetalning. Vi betala punktlit varin mååna, å agentä gav kvittona på varin suumå. Men säkert sänd int han te arma stackarä allt penga ti hövåkontorä, för nö kräver de ut åv oss 700 mk, fast 3 år ha gae, saan vi betala allt. Jär är kvittona. Va ska vi djära nöö"? fråga tjärndji å sucka. —

"Er sak är god och rättvis", sa ja jyså Absalom. "Int är ju ja precis na advokat, men ja trööst garanter, ätt bara Ni hallder kvittona i behåll, så är ä lika omöjli för firman ti få 2 gang betalning för äin varå, så för äin döögubb ti bäin djärsa. Så kållå ha int laga vår än­nu vaali." —

Gumman n:r 2: "Veer oss var han te missfosträ häila daan å ha oss mä all makt ti tjööp separat, fast int vi har bara 2 kuddå. Han pååstoo, ätt ä löönar sä ti säli äina kuddå å tjööp separat, för hä skuumar så noogat, så an kan sii allt ti Jakobstad djinå mjölkämbarä. Gubbä vår morra å sa', ätt kanstje ä sku vara klookast ti säli båå kuddona å tjööp 2 separat. Men innan kvälldä tjööft vi äin skuumar, så sku draas 65 rev per minut å kosta 1250 mark. Hä var 1930. Vi betala halvårsvis, men nö fordra de 500 mark, fast vi har kvittona på, ätt allt ä betala. Va tycker Ni, ätt vi sku djära?" —

"Tja. Hä är svårt ti säj. Men ja sku oppmaan firman ti vänd han agentä å agg (avig) å tjära onå på insiidå, så an sku vaal täät å byri "halld praatä siin". Saan sku ja bädi döm livförsäker agentä högt, ifall an sku hitt å på ti slåå döm mä tjeerntyrilä ellder separatsveivä i hövå t.ex. 65 rev per minut. Hä kund vara hälsovådlit å "vålla av­brott i redovisningarna", sa' ja. —

Gummanmr 3: "Äin da kom äin agent ti miin kafé å bjöud ut äin penning- automat. Han sa', ätt ja sku ta ä bara på försök. Om int ja tycker om ä, så tar de ä tibaaka. Han ba mä skriv namnä på äin lapp, så an räiv ur bootji siin. Tå automatä kom, var än äin gambälan skramblå, så int na slanta hullst i, men priisä var 1800 mark. Nö fordrar de pengar å säjr, ätt ja ha skriva unde å godkänt tjööpä. Ja tänkt, om Ni sku skriv tii å funder mä döm?" — Ja lova tänk på saatji.

Gubbä mä "skepparstjäddji" sa': "Ja tjööft äin slååmasin av han te grön, arma, kolsvarta o.s.v. aasbäinä å betala kontant 2700 mark. Ja sku int ha tjööft na masin åv han te åxä, men han var så bra ti luker mä tjärndji miin å flickå vår, så an fick döm på siidå siin. Braa var an ti tala, å braa såå an ut. Han var äismen mä kvinnfolttji i kamarä å berömd bordduuka å broderninga däis. Han fick maatä åv döm å doppakaffä, söis så vågona djick ätt ryddji. Innan kvällda tjööft ja masin för ti slipp onå. Nö fordrar firman in häila suumå, fast ja har kvitto å på, ätt ja betala ä kontant. Böri int ä vara djävlå?!"

"Hm. Ni ska rådfråg äin advokat. Saan ska Ni sök opp agentä, lägg järnkååpå sälona å på onå mä styv rumpdjoolå å utan löösbälja på ränkrä. Så har Ni onå ti draa slååmaskin häila höjdjälstiidä å sparar hingstä Er", sa ja.---------

Tjärnga å gubbä tacka mä för råådä å djick. Nö tänkt ja, ätt ja sku få vara i fred. Men knappt ha ja läggst åligg på soffa, förrän dörä öppnast, å in stäig äin ungan, rööbruusåan livförsäkringsin­spektör. Han var ny i tjeenstä å ha bra pressa böxona. Ja höört strax, ätt an ha fräista liite varken äin sort ellder anna, förr han trood mytji om sä, men visst liite. —

"Har herr . . . tecknat många försäkringar detta år?" fråga inspektöörä, saan vi ha druttji kaffe. — "Nej", sa' ja. "Ja anseer, ätt han så narrar äin bond, så har obetala kommunalutstjylldä å äin arbeitar, så har 9 båån, rätå skooa å 2 mark i tiimä i nödhjälpsarbeitä, ti taa livförsäkring, han ä utan samvätä å borde få 2 års tukthus. Förr hä skadar häila livförsäkringsidén, tå int de äntå orkar betal premier." — Tå sku ni ha höört inspektöörä. Han vaalt så arg, så ansikta fick fläira sorts färga jyså Europas kaarta. Ögona sto i hövå, jyså å på äin ströid hara. Han tala mytji å täätt, jyså tå an spillder lingona i dryftå om "stekta sparvar, som inte flyga i mun­nen på en" o.s.v., m.m. —

Ti slut vaalt ja kurrå, läisnast ti lyyss å sa': "Min herre! Allt va Ni nö ha krysta ur Er, ha ja väta för 15 år tibaaka. Å ja ha livförsäkra på äin mååna lika mytji så Ni nö får skrapa ihop på 3 år. Men ja ska utan betalning djee åt Er några rååd. Förrän Ni täss ställder Er ti böre försöker i miin distriktä, så ska Ni höj betydlit på Er äije för­säkring! Förr Ni väit int naa, mä hokan ända före Ni komber ut räi ur första gåålä. Å bye ä stoor, å broostrappona ä höög. Å har Ni tjärndji å bååna tär häim, så sku ja råd Er ti int fräist hellder. För livförsäkring gar int nöförtiidä på na anna sätt, än om an ä tri kar i bolag. Äin fälas före å försäkrar, anna komber bakätt å klubbar, å han tredi säl gravvårda, å saan däilar de förtjeenstä". — Tå ja utlaa saatji äin stånd, så fick ja int inspektöörä ut å försöker, fast ja lova åt onå biilstjuuss. Ha var ju dumt å rokå förtjeenst åt mä sjölv (så är agent). Men tiidä var verklit rokå tå, å all leet ill, så ja var på kurrå humörä. — —

Epilog; Några vikå bakat kom te tri tjärng å han langstjäggågubbä å tacka mä. Hon, så fick penningautomatä, fampa mä så ä braka i ryddje. (Tro in om ni vill!) För tri da bakätt, saan vi skriva ti Helsingfors, kom agentä å skruva löös automatä. Å han ha så brååt, så an stanka. Han ruusa i väg mä masin unde arma, jyså Han Snöuvd sku ha föra onå. — All tjärnga lova åv tacksamhäitä, ätt ja får vara 3 da på djäsbå, tå flickona däis djifter sä.

Sii, räät ska vara räät å int krookå!

Uno Högnäs