Storskidaren från Vuojärvi

Knappast kunde någon ana, att Rafael Björklund under sina år som elev i Hästbacka folkskola, gömde fröet till en av Svensk-Finlands främsta idrottsmän. Kanske var det en bra fysik och en ihärdig träning ända från unga år, med bl.a. en lång skolväg, som lade grunden till den idrottsmanna karriär, som Rafael Björklund kunde uppvisa i sitt drygt åttio år långa liv. Rafael Björklund var född 1902. Tidigt fick han börja med skogsarbete, vilket var hans huvudsakliga försörjning ända till mitten av 1930-talet, då han fick anställning som distriktsförman åt olika trävarubolag. Sedermera var Österbottens Trä den firma som gav honom hans arbetsplats och mellersta Österbottens distrikt det område där han rörde sig.

TUS-protokollböcker berättar i knappa ordalag om Rafaels första framträdande som skidlöpare. Den 4 mars 1924 ordnade TUS en tävling på 10 kom vanns av Ture Furu på tiden 47,33. Utom tävlan har man antecknat att RB ställde upp, därför att han kom för sent till staten. Hans sluttid var dock icke fy skam, ty med sin tid 48,44 skulle han placerat sig som andra! För övrigt var det Elis Sjöberg och Ivar Manderbacka som den tiden var Terjärvs mest lysande stjärnor. Elis Sjöberg blev FSS-mästare år 1923 på 30 km, vilket var en aktningsvärd prestation. Rafael hade försökt sin lycka på skidor redan samma år i en byatävlan på påskannandag, där han belade nionde plats av alla och fick tiden 18,34.

Men skidlöpningen hade gripit honom, och tack vare sin starka fysik och sin hårda träning kunde han småningom visa bättre takter. Vintern 1925 skulle han redan bevisa att de andra TUS-arna fick se upp för honom! Den 8.2.25 ställde han upp på 15 km isfält och nu kunde han visa ryggtavlan åt sina medtävlare, då han vann före Nestor Hellqvist och Ivar Manderbacka. En vecka senare fick Manderbacka se sig besegrad med över en minut på samma sträcka. Den 24 febr. tävlade man på 20 km och Björklund vann nu på tiden 1.12.38 medan Leonard Högnabba var tvåa hela fem minuter efter! På byatävlingen på 5 km i mars segrade RB med 17.33 mot O. Djupsjöbacka på 19,27 och Ivar Manderbacka på 19,36.

1926 var att döma av protokollen ett mellanår. Björklund deltog blott en gång i en byatävlan. Han vann 5 km på tiden 1942, fem sekunder före tvåan Verner Kolam.

Ej heller 1927 förde med sig någon riktig bestående framgång. Den första täv­lingen den vintern vanns av Ture Furu. Distansen var 15 km och tiden 1.11.25 medan Björklund kom tvåa men långt efter då 1.15.51 var hans tid. På fastlagstisdagen tävlade man på 20 km. Nu var Rafael i bättre slag och vann på 1.20.03 medan tvåan Manderbacka noterade 1.26,47 en sekund före trean Ture Furu. Säsongen avsluta­des med 10 km på isfält den 26 mars och Björklund vann på 30.02, en och en halv minut före tvåan Martin Sandvik.

År 1928 blev året då Rafael visade att han var mogen att resa ut för att mäta sig med hårdare motstånd. På 20 km den 21 febr. utklassade han sina motståndare och vann med hela 10 min. före Georg Knutar som var tvåa. Rafaels tid var 1.15.03. Edvin Forsbacka kom trea på tiden 1.27.39. Men på krets eller byatävlingen den 1.4.28 förlorade han mot fem egna klubbkamrater. Han blev sjätte på tiden 20.53 medan Joakim Hästbacka vann med tiden 19.41 på distansen 5 km. En rekordtävlan på is vann han dock med tiden 39.52 mot Edvin Forsbackas 41.00.

Så kommer vi till 1929 - det år som blev Rafael Björklunds genombrottsår. Han inledde den 6 januari med att segra i en klubbtävlan med nära 10 min. före Georg Knutar. Den 12 febr. besegrade han Ruben Vidjeskog på 20 km och tiden 1.19.52 mot RV:s 1.28.00. En knapp vecka senare vann RB Vasa skyddskårsdistrikts mästerskap på 20 km i Gkby på tiden 1.22.59 mot tvåan Gösta Hagströms 1.23.56.

Skyddskårsorganisationens mästerskap - ett finländskt d:o hölls i Hyvinge den 2-3.3.29. Såväl Björklund som Hagström ställde upp från Vasa distriktet. Även nu tampades man i den absoluta toppen. Rafael blev fjärde, men förlorade endast en sekund åt trean A. Härkönen. Till segraren T. Kontula skilde en dryg minut. Gösta Hagström blev femte man, besegrad med 17 sek. av Björklund! Efteråt berättade Rafael Björklund att bland de roligaste minnena var just det faktum att han lyckades "klå" Gösta Hagström! Men detta var bara början...

Några dagar senare var det dags för Salpausselkä-spelen. Björklund ställde upp som otippad outsider i 10 km loppet. Och nu kablades det ut sagolika nyheter för terjärvborna. Deras egen son hade vunnit 10 km30 km - en inofficiell tävlan, som egentligen var en slags förtävling före de egentliga tävling­arna. Loppet blev högdramatiskt. Ännu när 5 km återstod gav mellanrapporter vid handen att Björklund ledde. Plötsligt uppenbarade sig ett par av Rafaels finska kamrater vid spåret. Ta av det här, det gör susen, var deras uppmaning till Rafael om att han skulle dricka av deras medhavda dryck. Också Matti (Lappalainen) har tagit! Och Björklund drack. Men tydligen borde han inte ha gjort det, ty efter en kilometer slockande han kapitalt. Han förlorade fyra minuter på de sista tre kilometrarna och stapplade likblek i mål som tolfte man! Efter detta tog inte Björklund emot någon dryck i spåret, om det var från anhängare till konkurrenter. Ty han var övertygad om att det hela var arrangerat, ty Matti Lappalainen var en av hans svåraste konkurren­ter, som han redan hade kamperat ihop med! Men tydligen fanns någon som inte var rejäl! sprinterloppet med 43,37 mot T. Kontulas 44.49! Med över en minut spöades den finska eliten! Men två dagar tidigare hade Rafael varit med om en tävling som han sent skulle glömma. Det var den 7 mars då han ställde upp i sin första Lahtis-tävling. Distansen var

Det märkliga var att Björklund kunde vinna 10 km ett par dagar senare och därtill avsluta Lahtis-spelen med att bli åttonde man på 50 km. Följande år 1930 var ett snöfattigt år i Finland. Den 19 januari hade TUS en träningstävlan på 20 km där Ivar Manderbacka lyckades besegra Björklund med en knapp minut.

Björklund hade uttagits till världsmästerskapen i Oslo eller Hollmenkollen. Han blev 15 :e man på 17 km, vilket torde ha inneburit en liten besvikelse för honom. Helt säkert hade placeringen blivit bättre om distansen varit 10 km. På 50 km gick det inte bättre, ty nu råkade Rafael ut för en malör, då hans skidbindning lossnade vid åkta 17 km. Han fick ingen ny, som passade hans skor och tänkte avbryta. Tre scouter kom nu till hans hjälp och lyckades laga bindningen och då han samtidigt passerades av en japan, så tänkte Rafael: Klarar han femti, så visst ska jag göra detsamma. Och han återupptog skidningen, och blev 28:e man i mål. Han beräknar att tidsförlusten av missödet var ca 20 minuter och med missödet borta, hade han kunnat placera sig bland de tio främsta.

Erik Stenvall har i sin historik över TUS-verksamhet angett att Björklund skulle ha placerat sig som femte man på 10 km iFM 1930.1 Suomen Hiihdon Historia anger man dock att Veli Saarinen blev femte man på sträckan och Björklunds namn namnes icke. Möjligen kan de ha haft samma tider eller också Rafael Björklund blivit sexa, men själv fel kommit ihåg placeringen. På grund av snöbrist ordnades ej Lahtis-spelen detta år. Men Björklund hade fått respekt som åkare bland sina finska kamrater. Också på hemmaplan i Terjärv ryckte han med sig ett gäng unga pojkar i Terjärv, bland dem Levi Flöjt, Lauri Knutar och Ruben Widjeskog, och med dessa förde han senare många hårda duster i skidspåret. 1931 anordnades rätt få tävlingar i Terjärv om man får tro protokollboken. På fastlagstisdagen hade man som vanligt 20 km och Björklund vann på 1.32,46 mot 1.35,11 före Fride Forss och 1.36,03 för Ruben Widjeskog. På senvåren hade man ett "mästarmöte" på 10 km mellan Björklund och Gösta Hagström. Björklund vann på 40,25 mot Hagströms 40,39. Lauri Knutar blev nu trea med 41,22.

Men utåt tävlades det värre. I Lahtis-spelen blev Björklund andra man på 10 km, futtiga 12 sek. efter segraren V. Toikka. Men trean T. Kontula var 28 sek. efter Björklund med sina 43,12.1 Ounasvaara segrade Björklund likaså på 10 km. Han låg även väl till i 50-km:s loppet men en nedböjd enriskvist satte P för hans vidare framfart i spåret. Där gick också samtidigt en trolig biljett till OS i Lake Placid. Ty när laget till OS uttogs saknades Rafael Björklund, trots att han obestridligen var en av Finlands främsta skidsprinters!

Olympiaåret 1932 blev nog så framgångsrikt för Rafael. Som en uppvärmning för säsongen vann han en klubbtävlan i Terjärv på 10 km, med tiden 34,39 mot 36,23 för Lauri Knutar och 36,40 för Levi Flöjt. Men tävlingen var t.o.m. av nationell art, ty Gösta Hagström blev 4:e, tre sekunder efter Flöjt, medan kombinerade åkaren Aarne Valkama från Lahtis blev bara sexa i loppet. Följande dag den 31 januari vann Björklund 30 km på tiden 1.11,48 mot Gösta Hagströms 1.13,01 och Levi Flöjt som tredje på 1.13,27. Även denna gång var Aarne Valkama sjätte på 1.14,35. På finska mästerskapen i Virolahti blev Björklund andra på 10 km slagen med bara tolv sekunder av mästaren A. Kiiskinen, men före storheter som N. Huupponen, Olli Heikkinen och Sulo Nurmela. Även de övriga Terjärvåkarna placerade sig så väl att klubbens lag blev tredje i lagtävlingen. Lahtis-spelen blev en ny trium för Björklund som vann 10 km loppet fyra sekunder före tvåan H. Alapulli. Nu var segrartiden 36,40 och finske mästaren Kiiskinen blev bara femma. Detta år hann Björklund också vinna DM på 30 km, och både 10 resp. 50 km i FSSM i Jakobstad. På 10 km var differensen till klubbkamraten Levi Flöjt över två minuter och på 50 km blev Ruben Widjeskog fjärde på 33.34,35 mot segrartiden 3.31,26 för Björklund. Säsongen pryddes ytterligare av en andra plats på 10 km i Rovaniemi/Ounasvaara.

Ännu 1933 var Björklund suverän inom Svensk-Finland. Han vann DM i Terjärv på såväl 10 som 30 km. 10 km vanns på tiden 38,19 före Onni Brännkärr på 39,33 och Gösta Hagström på 40,08.

På 3-milen vann Björklund med 1.59,36 före Brännkärr på 2.03,44 och Vexala pojken Anders Henriksnäs - med rötter i Hästbacka, på 2.03,44.

I Lahtis-spelens sprinterlopp som nu var 17 km, blev Björklund fjärde medan N. Huupponen triumferade före Frans Heikkinen och Aarne Valkama.

I och med 1933 var den förnämsta perioden över för Björklund. Visserligen var han med ännu 1934 och 1935.1 VM i Sollefteå vintern 1934 blev Björklund 11 :e på 18 km, den tidens sprinterdistans. I Lahtis spelen skulle han ramla ner till 10:e plats på samma distans, men i Ounasvaara blev han fjärde på sprintersträckan 17 km och åttonde på 5-milen. I och för sig goda placeringar, men för bortskämda idrottsfan­taster dock så att man kommenterade bedrifterna: "Hä djick inte na vidare!" Undra på om Rafael kände sig besviken.

Ännu är 1935 skulle Rafael Björklund visa sin klass i Svensk-Finland. På mäs­terskapen i Sundom 23-24.3 vann han 10 km före klubbkamraten Levi Flöjt och gamle "trätobrodern" Gösta Hagström. På 50 km blev han tredje efter Vexala-pojkarna A. Storbjörk och A. Henriksnäs.

Efter detta år kom Björklund inte längre att nå upp till den absoluta toppnivån, ty arbetet och familjen krävde alltmera. Dock skulle han ännu 1945, som oldboy vid fyllda 43 år visa, att en gammal kämpahäst också klarar sig på gamla dagar. Vid Gamlakarleby-spelen detta år noterade han som mellantid i ett 15 km:s lopp, vid passerade 10 km, en tid som gett honom andra plats i allmänna klassens 10 km! Björklund tycktes besitta nästan urstarka krafter i sina axlar. När han stakade bågnade ofta stavarna! När Botnia loppet skidades år 1970, deltog Björklund, då 68 år gammal. Många var de unga pojkar som fick se hans ryggtavla, då han mot slutet av loppet stakade ifrån dem över slätterna i Kvevlax på väg mot målet i Korsholm. Rafael Björklund var en naturbegåvning av bästa märke. Han trodde själv att han ärvt många goda egenskaper av sin far, Vuojärv-Gusta, som han kallades. Denne hade under ett långt liv slitit hårt, men också visat att träget arbete ger lön för mödan. Björklunds insatser i skidspåret gör honom till den främsta idrottsman Terjärv tills vidare fostrat, men också till en av de främsta inom Svensk-Finland. En som av de äldre anses vara den enda som saknar sin överman!

Helge Smedjebacka

Ur ”Hästbacka från 1500-tal till nutid” - 1995