Matts Johansson Svartsjö och hans efterkommande

Långt borta i södra ändan av Terjärv anlades på 1600-talet en mängd nybyggen, som i regeln förde en tynande tillvaro, ty det var ingen lätt sak att hålla dem uppe.  Sålunda kunde det hända, att ett nybygge lämnades öde, då krafterna tröt och ingen annan  person kände sig hågad att fortsätta arbetet. Mot slutet av 1600-talet ställde sig sakerna något gynnsammare, så att nybyggena skattelades och blev fullgoda hemman. Emedan hemmanen var små och mantalen låga, begynte denna del av socknen källan för Småbönders

Till denna grupp hörde även Svartsjö vid stranden av sjön med samma namn. Nybygget synes någongång i tiden ha anlagts av en person, som varit halt eller haft tillnamnet Halt, ty dess äldta kända namn är Halttala. Allt ännu i dag är Haltas  i bruk bland ortsbefolkningen, men det officiella namnet är Svartsjö.

År  1688 har Haltas fått bebyggare efter att ha legat öde i lång tid. Vi finner då där Johan Olofsson med sin hustru  Maria Henriksdotter och broder Jakob. Nybygget värderas. År 1698 har Johan dött och på Svartsjö residerar hans bror Jakob Olofsson med sin familj samt Johans änka med sina två barn och systern Malin. Änkan hade nyss fyllt 35 år och var icke tillfreds med änkeståndet, utan såg sig om efter en försörjare och det fick hon redan samma år i Matts Johansson Torp.

Matts synes av tillnamnet att döma vara hem från Torp, numera Torppa, i Vetil, och även Johan Olofsson hade förbindelser med Vetil, ty där lät han döpa alla sina barn.

Matts var 10 är yngre än Maria, således blott 25 år. Han nöjde sig icke med någon undanskymd plats på Svartsjö, utan erövrade den ena positionen efter den andra. Ännu år 1702 kallas han blott »svåger» i gården, men som gift med den äldre broderns änka ansåg han sig ha stora rättigheter till husbondeskapet. Det blev småningom för trångt för Jakob Olofsson, som år 1708 anhöll hos häradsrätten om klyvning av Svartsjö, men han fick blankt avslag med hänvisning till hemmanets låga mantal. I brist på bättre utväg upptog han på socknens allmänning ett nybygge, som han kallade Storbacka, och. flyttade dit.

Matts Johansson blev sålunda husbonde på Svartsjö och står för hemmanet i jordaboken av år 1711. Sitt gamla bomärke utbytte han mot Svartsjömärket. När stora ofredens dystra tider var överståndna fortsätter Matts att regera på Svartsjö som en myndig bonde. Då en nämndemannaplats blev ledig, föll blickarna på honom, och han blev vald till denna ärepost. Länge levde han ärad och aktad av sockneborna. Han dog den 1 aug. 1759 av ålderdom; 86 år gammal. Fem år tidigare hade han mist sin hustru, som nådde en ålder av 91 år och 3 månader.

Maria Henriksdotter hade i sitt första gifte två barn, en son och dotter, som blev bofasta på Svartsjö. I det andra giftet med Matts Johansson hade hon 5 barn, som spriddes vida omkring De är numrerade här nedan.

1. M a t t s var född år 1698. Han antogs till båtsman i Jakobstad den 18 nov. 1724 och försåg sig samtidigt med släktnamnet Nyman. Han hade synbarligen ärvt faderns goda framåtanda, ty han avancerade bra på sitt håll. År 1738 etablerade han sig som handelsman i staden och med tiden blev han er av de främsta. Då en rådmanstjänst blev vakant år 1746, valdes den rika handlanden Nyman till denna ärepost liksom fadern en gång blivit nämndeman. Handlanden Nyman dog i Jakobstad den 1 sept. 1778. I sitt gifte med Beata Berg, f. 1701, d. 1773, hade han två döttrar Maria och Catharina. Catharina blev gift med handlanden Petter Asp, och Maria, f. 1726, d. 1803, gifte sig  med handlanden och rådmannen Klas Malm, f. 1724, d. 1785, av den kända  släkten i Jakobstad. Av de många barn skall vi följa endast sonen Johan, f. 1751, handlande och rådman i Jakobstad, d. 1804, och gift med Anna Maria Sten, f. 1760, d. 17__, ty de hade en dotter Anna Maria Malm, f. 1782, d. 1834, som blev gift med sjökapten Lorens Ulrik Runeberg f. 1772, d. 1828. De sistnämnda var skalden Johan Ludvig Runebergs föräldrar.

2. K a r i n, f. 1702. Hon gifte med bonden i Kronoby Daniel Olesson Finnilä, f. 1701. Av deras barn nådde 5 fullvuxen ålder och gifte sig, nämligen två söner Daniel och Anders samt 3 döttrar Maria, Lisa och Anna. Efterkommande till dem finnas såväl i Kronoby som annorstädes i landet.

3. A n d e r s gifte sig till Hästbacka i Terjärv. Med sin hustru Brita Jakobsdotter Hästbacka hade han barn. Även deras efterkommande är spridda landet runt.

4. A n n a, f. 1711, gifte sig med Anders Persson Granö, f. 17__  som blev bonde på Granbacka i Terjärv. De hade åtminstone 6 barn.

5. J o h a n, kallade sig Frisk och flyttade till Helsingfors, där har till början kallas blott borgare, men sedan handlande. Han var gift med Maria Nyman och hade två döttrar Maria och Elisabet, av vilka Maria återbördades till våra nejder, ty hon gifte sig med smedmästaren E. Store här i staden.

Matts Johansson Svartsjö och hans efterkommande har här berörts i korthet, men man varsnar redan den kraftfulla resningen i det släktvirke, som  han byggt upp, ty hans efterkommande på manna- och kvinnolinjerna har från en ringa början ett avlägset ödemarksnybygge arbetade sig upp till bemärkta platser i samhället och kommit in i välkända stads- och kultursläkter och ur deras led har framsprungit en sådan personlighet som landets nationalskald.

H.L. (Hugo Lagström)

Österbottningen

Redigering Elof Granholm 12.12.2014