| Festtal: Nykterheten är i goda händer |
| Skrivet av Heinz Mandell |
| 2014-10-14 09:57 |
|
Heinz Mandells festtal: "Nykterhetsföreningen är i goda händer" ”I Hans Kejserliga Majestäts höga namn, Dess Senats för Finland resolution i anledning af en till Kejserliga senaten ingifven, till Hans Kejserliga Majestät stäld skrift, hvari Kyrkoherden J.W. Fontell i underdånighet anhållit om fastställelse af ett i skriften bilagdt förslag till stadgar för en förening, benämnd "Teerijärvi Nykterhetsförening." Så lyder ingressen till den nu jubilerande föreningens stadgar i all sin pompösa form. Det är inte många föreningar som kan uppvisa en så majestätisk form på sina stadgar. De skiljer sig sedan inte från andra stadgar i allmänhet men slutar också ganska högvördigt. Bland de nio undertecknarna märks också K.J.Ståhlberg som sedan blev den självständiga republiken Finlands första president. Nu kan man fråga sig varför en nykterhetsförening grundas eller grundades just 1895. Jo, l800-talets slut var en uppvaknandets tid. Det ryska förtrycket - de grandiosa stadgarna till trots - tog sig många uttryck bl.a. med förryskningssträvanden. Det var de religiösa väckelserörelsernas tid och även idealismen bland andra folkrörelser var stor, uf-föreningar grundades. Man räknade med att folkbildningen skulle göra stora ting och hänförelsen var inte att ta miste på. Också TUF började sin verksamhet vid denna tid. ”Tiden var en den mänskliga utvecklingens sjudande ässja”, skriver dr. John Forsberg i FSN:s 50 årsskrift "I kamp med människovärdet", som utkom 1955. Folkets sociala levnadsvillkor blev föremål för debatt och reformsträvanden. Att tränga alkoholbruket tillbaka sågs av många ansvarskännande och vakna medborgare som en stor social angelägenhet. Det första protokollförda mötet för Tnf – föreningens grundläggande möte som det heter - är från den 17 mars 1895. Prosten J.W.Fontell fungerade som ordförande och protokollet är undertecknat av K.J. Granholm och A. Fagerlund. Så här motiverar mötet sitt beslut i paragraf 1: ”För att i någon mån motarbeta det både andeliga och lekamliga elände missbruket af rusgifvande drycker åstadkommer ibland vårt folk och i kristlig kärlek söka upprätta i dryckenskapslasten redan fallna medmänniskor har ett antal för nykterhetssaken nitälskande personer i Teerijärvi församling känt sig af sitt samvete manade att sammansluta sig till en förening, benämnd Teerijärvi Nykterhetsförening." Sålunda skulle man man söka upp i dryckenskap redan fallna. Det grundläggande mötet hölls i prästgården och redan vid starten hade föreningen 38 medlemmar och vid årets slut hela 195 medlemmar. I den nya föreningens 4:e paragraf stadgas att "Hvarje medlem bör inskrifvas i föreningens matrikel och erhåller såsom intyg på sitt medlemsskap ett kort, hvilket, sålänge det icke blifvit återlemnadt, betraktas som bevis på, att medlem fortfarande önskar qvarstå i föreningen.” Som en följd av denna paragraf har vi också en mycket noggrann och intressant matrikel från de första tiderna. Men redan 1902 är matrikeln fylld och man har givetvis påbörjat en ny, men denna finns inte bevarad åtminstone i föreningen arkiv. Men redan 1902 således efter 7 år hade man inskrivit 462 medlemmar. Många hade givetvis avgått, en del flyttat till Amerika eller också till andra orter i landet, endel hade dött och några hade avgått eller eventuellt uteslutits för löftesbrott, någon har anhållit om utträde och angivit "ointresserad" som orsak. Enligt de kejserliga stadgarna skulle "föreningen ledas av en styrelse, till hvilken utom föreningens ordförande inväljes fem medlemmar, och kan de ytterligare supplera sig genom att inkalla högst tre af föreningens medlemmar." I den första styrelsen var J.W.Fontell ordförande. Han skulle också föra protokollet samt tills vidare vara kassör och uppbördsman. De övriga styrelsemedlemmarna var Smeden Viktor Bygdén, och Bonden Anders Johansson Sandvik från Kortjärvi by, Lanthandlaren Karl Johan Granholm från Hästbacka by samt Snickaren Anders Fagerlund och Bondesonen Nils Karlsson Sandkulla från Kyrkoby. Till viceordförande utsågs Bonden Anders Hässjebacka från Kyrkoby. Kyrkoherde Fontell fattade sig jämförelsevis kort i sina årsmötesprotokoll. Man läste upp årsberättelsen och kassaställningen på årsmötet och sedan valdes två personer att revidera och underteckna kassaredovisningen samt protokollet. "Undertecknad ordförande uppläste kassaredovisningen och årsberättelsen, hvarefter föreningen beslöt, att Bonden Anders Hedlund och Snickaren Anders Fagerlund skulle efter slutadt möte å prestgården revidera och underskriva kassaredovisningen samt underteckna protokollet. På Teerijärv Nykterhetsförenings vägnar J. W. Fontell” Därmed var årsmötesprotokollet klart. Småningom blev det omständiga och längre protokoll. Det räckte flera år förrän det blev val och då återval av samtliga. Sedan pågick verksamheten kontinuerligt med årsmöten varje år. När det fanns något mera betydelsefullt att notera eller besluta om hölls extra styrelsemöten. Något särskilt revolutionerande finns inte att notera. Medlemsantalet höll sig länge över 300 med en topp 1907 på 385. Från 1918 är 294 medlemmar antecknad och så höll sig medlemsantalet över 200 för att 1931 gå under denna gräns, år 1945 steg medlemsantalet till 245 och höll sig över 200 i många år. I slutet av 50-talet framsattes ett häfte här i Ungdomshemmet vid en större fest och likaså i Djupsjöbacka skola och alla de gamla medlemmarna var måna om att stöda arbetet genom att teckna sig som medlemmar och många nya kom till. Talet 224 rapporterades i många år och torde ha varit ett gott närmevärde. Nu har föreningen 429 medlemmar. I 60-årshistoriken nämner Albin Wickman att samtliga kyrkoherdar har varit aktivt med i arbetet. J.W.Fontell, sedan Ernst Appelberg, Isidor Eriksson och Runar Weckström har tidvis stått i ledningen. Han nämner också en mängd folkskollärare som pionjärer och förkämpar. Men kanske de flesta varit helt vanligt folk i föreningens led som gjort sin insats. Det finns naturligtvis många namn som kunde, och kanske borde, nämnas, men det är inte nödvändigt Nykterhetsföreningen arbetar inte för styrelsens skull utan för den sak som nämndes i början som finns i föreningens första paragraf. Ett plock ur protokollen kan ge följande notiser: Medlemsavgiften bestämdes till 25 penni och denna bibehölls i många år. Ombud i varje by valdes som skulle uppbära medlemsavgiften. 1920 höjdes medlemsavgiften till 50 penni. Gamlakarleby Nf hade grundats ett år tidigare således 1894. I september 1895 hade denna förening inbjudit Terjärvföreningen för att man skulle diskutera gemensamma angelägenheter. Terjärvborna skulle få bestämma tidpunkten, men överlämnade detta åt Gamlakarlebyföreningen med önskan om att det inte skulle infalla under menförestiden, förslagsvis vid Mikaeli. Man beslöt redan den 1 september 1895 att hålla möte en gång i månaden. Vid månadsmötet i oktober 1897 heter det: "För att hålla uppsikt över föreningsmedlemmar beslöt föreningen utse några uppsyningsmän hvilka hvar och en på sin plats skulle öfva tillsyn öfver medlemmarnas hållande af sitt afgifna löfte.” Man valde sedan personer i olika byar för detta uppdrag. 1902 hade Ernst Appelberg tillträtt tjänsten som kyrkoherde och när man valde två ombud till Allmänna svenska nykterhetsmötet i Vasa, G.V.Pass och Tyko Hedlund "lofvade Appelberg bidra till resekassan med 10 mark hvilket med tacksamhet mottogs". Den 10 januari 1903 hölls styrelsesammanträde för att man skulle rådgöra och besluta hur man skulle få en livligare verksamhet inom föreningen och i första hand bland styrelsens medlemmar. Sedan frågan diskuterats, ”öfverenskommo de närvarande om att en hvar bidraga med något nummer å programmen vid föreningens möten, såsom t.ex. föredrag, referera diskussionsfrågor, uppläsa berättelser och verser m.m. Och beslöts att två medlemmar böra vid hvarje möte uppträda." År 1905 delades föreningen i fem kretsar nämligen Kolam, Hästbacka, Kortjärvi, Småbönders och Kyrkoby krets. Ordförande i kretsarna utsågs också. Vid månadsmötena de första decennierna bestod i allmänhet programmet av föredrag av någon styrelsemedlem, diktlästning, körsång och referat av någon diskussionsfråga. År 1903 den 11 januari var en märklig dag för föreningen. Då sammanträdde en stor bestyrelse på 22 personer för att diskutera frågan om att ta upp Hoppens härs-verksamhet i föreningen. Man valde ledare för olika byar och satte igång arbetet. Man beslöt, att de barn som skulle inskrivas bör vara 10 år fyllda. Me även yngre barn "som icke uppnått denna ålder nog får närvara och bli delaktiga af undervisningen vid mötena om utrymme det medgifver", Sommartid höll man till i "Prästas haga" och där fanns utrymme tilläckligt också för sådana som inte fyllt 10 år. Det är många som för mig berättat om oförglömliga stunder i"Prästas haga" på Hoppets härs-fester. Sannolikt blev det ledarbrist så småningom ty på Nykterhetsföreningens årsmöte 1937 beslöts att Hoppets härsarbetet skulle återupptas och styrelsen fick i uppdrag att närmare ordna frågan. Elis Granholm var aktiv i föreningen och var också sekreterare vid detta möte. Det var också Elis Granholm som grundade Lantbruksklubben i Terjärv och den fick namnet Terjärv Lantbruksklubb/Hoppets här, en fin kombination av aktiviteter i sund anda i dubbel bemärkelse. Hoppets Här var i gång på 40-talet och hade en ganska livlig verksamhet på 50- och 60-talen, isynnerhet i Djupsjöbacka och Kyrkby skolorna. (Tiden från 60-årsjubileet hör till vår egen tid och det är inte skäl att orda mera om detta.) Inom alla organisationer går arbetet liksom i vågor med vågkammar och dalar. Så har även varit med TNf. En nykterhetsförenings resultat kan inte mätas i siffror och poäng. Man får bara hoppas att något fallit i god jord. Man kan inte heller mäta hur situationen skulle ha varit utan nykterhetsförening i bygden. Men en betydelsefull kulturfaktor i bygden har nykterhetsföreningen varit även om arbetet inte alltid varit så intensivt. 6o-årsjubileet firades med stor pompa och ståt. Operasångaren Egnar Holmström kom raka vägen från Metropolitan i New York och sjöng för en överstor publik i Ungdomshemmet. Jag vill sluta med en hälsning från Kejserliga senaten som sammanfattning i början nämnda stadgarna. "Kejserliga Senaten har låtit denna ansökan med dertill hörande handlingar Sig föredragas och finner godt att icke allenast tillåta bildandet af ifrågavarande förning utan även gilla och till efterättelse fastställa --- Det alle, som vederbör till underdåning efterrättelse lända--" Men arbetet är inte färdigt. Jag önskar den krya 90-åringen fortsatt hälsa och arbetslust. Och jag hoppas den ännu får hängivna idealister i sina led. I dag är den i synnerligen goda händer.
Heinz Mandell, ordförande Hans tal på 90-årsjubileet på Terjärv ungdomslokal 1985 Artikel inför föreningens 100-årsjubileum
Föreningens ordföranden: J.V.Fontell - 5 år Föreningens sekreterare: J.V.Fontell - 4 år |
| Senast uppdaterad 2014-10-14 12:51 |
