Granö hemman i Terjärv räknar anor från 1549
I en skattelängd från 1549 talas för första gången om en bonde i Terjärv by vid namn Olof Månsson, son till Måns. Denne Måns anses ha levat som bonde i Terjärv i slutet av 1400-talet. En stor del av de genuina terjärvborna är släkt med Måns och Olof Månsson. Och Granö hemman i Granö by i Terjärv, som Måns och sonen Olof bebrukade, ägs och bebrukas i dag av Teodor Granö, bonde i rakt nedstigande led efter Måns och Olof Månsson.
Olof Månsson var en av de mindre bönderna i Terjärv och hans hushåll omfattade endast tre "nebbar", eller fullvuxna personer. Under de följande åren förstoras dock hemmanet och hushållet ganska snabbt, så att ägaren redan 1556 är den näst största bonden i kommunen och erlägger skatt för hela åtta "nebbar". Åren 1559 —1575 skattade han för 4—6 nebbar, 7—12 kor samt 13—30 spannland jord. Ett hemman om 15 spannland jord ansågs vara stort och Olof Månsson var en av de tre rikaste bönderna i Terjärv den tiden. År 1571 fick han betala 17 marker, utgörande tiondelen av hela sin lösa egendom till Kronan i en s.k. sölvskatt.
Arvsföljden tryggad, sextonde led
Under den följande husbonden, Matts Olofssons tid 1577-1627 belades hemmanet först med 1/2 mantals skatt och några år därefter vid en ny jordrevning med 3/4 mantal. Den fjärde husbonden, Olof Mattson, var husbonde endast en kort tid eftersom fadern nådde en hög ålder, och sonen Olof dog jämförelsevis ung. Husbondeväldet sköttes en kort tid av Olofs broder, Per Mattson och under hans tid höjdes mantalet till ett helt. Följande husbonde var Matts Olofsson d.y. 1642—1875 och under hans tid upptar skattemantalslängden första gången namnet Granö. Matts Olofsson (d.y.) Granö var den sjätte husbonden på Granö. Följande husbönder var Lars Mattsson Granö, Jakob Larsson och Jakob Jakobsson Granö. Den sistnämnde var såväl häradsnämndeman som sexman, vilket tyder på ett livligt intresse för det offentliga. Sonen Anders Jacobsson Granö levde åren 1718—1803.
Anders Andersson Granö, 1749— 1831 var gift med Maria Andersdotter Sunabacka. Hon blev 94 år gammal och överlevde maken med 15 år. Hon skrev ett vackert testamente till sina sonsöner:
"Såsom ett tecken af den kärlek och ömhet, som jag Ålderstigne Sytnings Enkan Maria AndersDotter Granö hyst till mine barnbarn, nemligen Anders och Johan Perssöner Granö, så vill jag härmed testamentera och förordna alt den Bibel som varit här i gården, hvilken jag i arf bekommit efter min aflidne fader. Samt dett Wägg ur med Skåp. Som jag äfven i arf bekommit; Skall förutan minsta intrång af mine öfrigc Barn och arfvingar tillhöra ofvannemda Anders och Johan Pers söner att bruka och begagna Som sin vällfångna gåfva och egendom, everldeligen som med min underskrift uti Wittnens öfvervaro bestyrker."
Denna gamla familjebibel hamnade sedan till Sibirien med Johans son Johannes Granö, som var präst bland fångarna där. På vinden på Granö finns fortfarande det gamla "Wägg ur med Skåp". Det är inte mera i bästa skick så att man kan lita på dess tidvisning, men det finns kvar "everldeligen".
Följande husbonde Pehr Petter Andersson levde åren 1783—1824. Han var gift med Magdalena Hansdotter Emet som för övrigt gifte sig ytterligare två gånger.
Johan Pehrsson Granö född 1818 var husbonde åren 1844—79. Han hade nio barn och bland dessa två söner. Den ena, Johannes, blev präst och lantdagsman och den andra blev jordbruksinspektor.
Pastorn, sedermera prosten Johannes Johansson verkade som pastor för finska kolonister och fångar i Sibirien och skötte tidvis även de tyska, estniska och lettiska församlingarna i Omsk. Han dog i sockersjuka år 1913 i Omsk. Sonen Paul Johannesson Granö fortsatte faderns verk bland fångarna i Omsk. Han var tvungen att resa därifrån 1921 och klarade sig visserligen helskinnad till hemlandet, men var alldeles utblottad på personliga tillhörigheter.
Den andra sonen Johannes Gabriel blev professor i geografi och tidvis rektor vid Åbo universitet. Han reste också mycket i Sydsibirien som stipendiat och forskningsresande och har bl. a. skildrat sina upplevelser och forskningsfärder i ett intressant populärvetenskapligt arbete "Altai".
Det var Edla Sofia Johansson som blev värdinna på fädernegården. Hon gifte sig med Anders Mattson Forsander, som antog namnet Granö, och blev husbonde på Granö hemman efter svärfadern Johan Pehrsson Granö. Sonen, nuvarande husbonden, Teodor Andersson Granö är således den femtonde husbonden på samma gård. Teodor har tre fullvuxna söner och barnbarn finns även av båda könen, varför husbondelinjen är tryggad i sextonde led.
Ur "Hufvudstadsbladet" Artikeln ingick troligen i serien "Släktgårdar i Svenskbygden". Skribentsignatur -dén (Edvin Strandén?) Publiceringsdatum okänt. Två bilder saknas.
Scannat och redigerat Elof Granholm 05.21.2013
|