T E R F W A J E R F W I

En kort översikt av utvecklingen i Terjärv under 400 år 1549 - 1974.

Befolkningstillväxten

När Terfwajerfwi för första gången framträder är 1549 i de historiska urkunderna, bestod byn av endast 11 bönder och 56 fullvuxna personer. Under de följande åren förblir byns storlek nästan oförändrad, men en stabil tillväxt kan ändå spåras. År 1556 har byn 13 rökar, 75 fullvuxna nebbar och 160 spannland åker(ett spannland = 12,5 ar). Anno 1580 har byns bönder i sin ägo 240 spannland, vilket tyder på att här bor en idog och framåtsträvande befolkning.

Från och med 1600-talets ingång begynner en tillväxt, som efterhand blir allt starkare. Efter sammanläggningen med Kronoby år 1607,då Cronoby socken bildades och Terjärv lades under den, inträder en viss stagnation i byns tillväxt och utveckling. Böndernas, eller rökarnas antal håller sig omkring 20 en lång tid framöver. Först på 1670-talet, då Terjärvborna bygger åt sig kyrka och bildar eget kapell, börjar en kraftig utveckling och stark tillväxt av byns befolkning. Brukningsdelarnas antal ökar stadigt år för år. Inte ens krig och ofärdsår i början av 1700-talet kunde påverka menligt av större betydelse. Terjärv by utvecklades överlägset bäst av samtliga byar i dåvarande Cronoby socken.

År 1700 har Teirijärfwi, såsom kapellets namn härefter stavas,39 bönder och 174 mantalsskrivna personer. Knappt 50 år senare, eller år 1750, bor i Terjärv kapellförsamling 668 kyrkskrivna personer (anm. det var är 1749) varav 233 även äro mantalsskrivna (besuttna).I byn fanns 65 hushåll med i medeltal 10 personer per matlag. Den snabba tillväxten fortgår.

Vid 1800-talets ingång bor i kapellet 743 män och 770 kvinnor, eller sammanlagt 1513 kyrkskrivna personer. Hushållens antal har ökat till 191 stycken, men deras storlek minskats till i medeltal 8 personer per hushåll.

Nativiteten har varit hög i Terjärv. År 1749 hade Terjärv, som redan nämnts, 668 kyrkskrivna personer och 49 barn födda under året, vilket gör 73o/oo. Ett högt födelse tal. Som jämförelse kan tas födelsetalet i vår församling för 1973. Närvarande kyrkskrivna 2343 personer och födda 29 barn. Födelsetalet blir knappt 12,4 promille. Alltså en mycket kraftig nedgång vad nativiteten beträffar. Födelsetalet för Terjärv torde ligga under medeltalet för landets landskommuner.

Terjärv har i långa tider varit jämförelsevis tätt befolkat. År 1749 hade Terjärv i medeltal 3,3 innevånare 2 per km2. Medeltalet för hela Finlands landsbygd under samma år var endast 1,5 personer per km2 alltså betydligt lägre. I över 100 år har Terjärv varit den tätast befolkade landskommunen i Gamlakarlebynejden, inberäknade även de finska kommunerna. I dag har Terjärv en befolkningstäthet om 14,5 personer per km2 enligt, den kyrkskrivna befolkningen, och 11,1 personer per km2 enligt mantalsskrivningen.

Om nativiteten varit hög i Terjärv under gångna tider, så har även mortaliteten (dödligheten) varit stor. I all synnerhet barndödligheten. På grund av dåliga förhållanden tungt arbete, undernärda och i dålig kondition hade mammorna (barnaföderskorna) små möjligheter att framföda livskraftiga barn. Då hygienen i hemmen dessutom var klandervärda så fanns det ingen möjlighet för svaga barn att överleva. Av de barn som föddes under året, kunde under vissa år ända upp till 80-90% dö bort vid mycket späd ålder. Medelåldern för de döda blev på grund av den stora barndödligheten därför mycket låg. Men det fanns också kärngubbar och gummor som levde fram till hög ålder. Ur ett stickprov från de dödas bok från år 1691-1828 (137 år) finner vi, att i Terjärv fyra (4) personer nått en ålder av 100 år och över. Fem personer över 95 år. Över 90 år aderton personer och över 85 år gammal 39 personer, av 100 åringarna var Henrik Johansson Byskata äldst, han var född 13.1 1667 i Terjärv och dog i sitt hem på Byskata (Nabba) den 24.7 1769 i en ålder av 102 år och 6 månader, och är således Terjärvs genom tiderna äldsta avlidna person.

Han hade i trenne giften 20 barn, 55 barnbarn och 29 barnabarnsbarn. Levde tillsamman med första hustrun 13 år, med andra hustrun 30 år och med den tredje hustrun 27 år.
Han hade stadig hälsa till tre år före sin död, "ehuru han av fienden blivit ganska svårligen fängsladt och bränd"

Lisa Göransdotter Kortjärvi dog den 13.2.1755 - 101 år 3 månader gammal. Malin Mattsdotter Kortjärvi dog den 3.2.1769 - 101 år. Maria Henriksdotter fr.Vetil dog 26.4.1742 på Skytte 100 år gammal. Brita Carlsdotter Emet levde till 99 år. Brita Olofsdotter 98 år.

I detta sammanhang kan omnämnas, att Fors-Jungfru Magdalena Bergström som dog den 19.10 1810 levde till 93 år, medan den andra jungfrun Anna Vidberg som dog den 31.9 1802 blev endast 60 år gammal.

Missväxt, hungerår och farsoter har också Terjärv fått vidkännas. År 1763 härjade en svår rödsotepedemi i kapellet. Farsoten tog 84 personer, varav 72 barn under 17 år. Söndagen den 17 juli jordfästes 20 lik, den 24 i samma månad 15 lik, eller tillsammans 45 personer under juli. Normalt dogo ca 30 personer per år.          

Krigsåret 1808 var även ett mörkt år med krig och smittkoppor. Nästan en tiondedel av kapellets kyrkskrivna befolkning, eller 149 personer avledo. Denna gång skonades barn, medan däremot åldringar och folk i sin bästa ålder togs bort.

Sommaren och hösten var den tid på året då pesten rasade värst. Lungsoten har likaså gått härjande fram över Terjärv genom tiderna. Trångboddhet och dålig hygien i hemmen kan i många fall ha varit orsaken till tuberkulosens stora spridning. Lungsoten har varit ett gissel i månget terjärvhem.

Folktillväxten under de gångna 400 åren framgår av följande:
År    1549   11   rökar       56 fullvuxna nebbar
        1650   19     "           68      "
        1700   39     "         174      "  
        1749   65  hushåll  233      "       668 kyrkskrivna personer
        1800 191     "                           1513        ”                 ”
        1850                                        2144        ”                 ”
        1900                                        3313        ”                 ”

På 1950-talet börjar en folkminskning närmast på grund av emmigration till Sverige och till industrisamhällen inom eget land, där det fanns bättre utkomstmöjligheter än på hemorten. Denna folkåderlåtning var till en början rätt så betydande, men har med åren  avtagit så, att senaste år hade vi i Terjärv församling en minskning av bara två personer. Totala folkmängden inkl. frånvarande 3029 personer.

Den framåtskridande utvecklingen märks ej endast i invånarantalets tillväxt, utan också i dess kvalitet. Terjärvbon är till sin läggning idog och framåtsträvande. Många har emmigrerat och sökt sin lycka och utkomst i andra länder, främst Amerika och på senare tider Sverige. Terjärvnamnet har också på ett förtjänstfullt sätt förts ut över landet av våra lant- och riksdagsmän. Knappast har någon kommun i svenska Finland haft riksdagsrepresentation under så lång tid som Terjärv. Redan är 1672 sitter en Terjärvbo i Sveriges riksdag, nämligen Per Jönsson Lillrank, som representant för bondeståndet. Sibirienprästen Johannes Granö född i Granöby,lantdagsman 1900. Representant för prästerskapet. Ekonomierådet J.E.Hästbacka, som var både lant- och riksdagsman. Ekonomierådet M.E.Kulenius f.Kolam i Terjärv, riksdagsman 1922-1927. Socialrådet Albin Wickman, mångårig riksdagsman, samt vår nuvarande riksdagsman Ragnar Granvik. Under 1920-1930-talet satt Hästbacka och Kulenius, samt Hästbacka och Wickman samtidigt i riksdagen. Ända sedan 1917 med undantag av en period i slutet av 1950-talet då Albin Wickman föll igenom med en knapp förlust mot Grels Teir, har terjärvbor haft säte och stämma i "riksdan". 
                                           
Säreget är också att så många präster och lekmän har sina rötter i Terjärv.

Alfons Skullbacka

Källor:Kyrkoarkivet i Terjärv
          Landsarkivet i Vasa

Ur ”Släkt och Hävd nr 17 1974”

Scannat och redigerat Elof Granholm 03.12.2013