GLADA PENSIONÄRER BESÖKTE BOCKABRON I KIISK 06.09.2013
("Glada pensionärer" som  man  numera vill kalla sig)  Ett  20-tal  terjärvpensionärer
  gjorde en  kvällsutflykt till Bockabron i Kiisk.  En "inföding" - Allan Zittra - sällade sig
till sällskapet med vedlass och allt och höjde märkbart på den redan höga stämningen.
Text och foto:Loffe

De som kommer från Terjärv skall svänga av här. Vägen som syns på bilden kommer från Terjärvhållet.

Man är nära civilisationen men ändå tycks den vara så avlägsen. Då du ser denna vy framför dig är du redan på hemväg.

Vid vägens slut finner man denna ståtliga byggnad - Kiisk byahem.

Denna anslagstavla får tala för sig själv. Lägg märke till var Bockabron befinner sig på kartan.

 Tack och lov att man fick välja skylten med 0,6 km.

Här är en första grupp på väg till Bockabron genom den ståtliga skogen. 

Olika skogsväsen dyker ut bland stammar och sten. Här poserar Ulla-Maj Granvik, okänd dam, Raija Furu, Ann-Sofi Granholm och Magnhild Dahlvik.

Då man kommer upp till en viss ålder kan man ha svårt att se skillnaden mellan fantasi och verklighet.
Här samspråkar Jan-Ola Furu lite närgånget med en för honom okänd dam.  

Bland sagofigurerna kan man se bl.a. dessa trolska småttingar.

Tur att man inte var ute och gick sedan solen gått ned.

Här medverkar Stig Dahlvik på ett familjefoto.

 Det gäller att titta noggrant omkring sig för vissa sagofigurer kan dölja sig lite varstans.
Här får man med ett gott rykte i behåll " sej et a ha siitt smågobba mitt på daan."

Vissa skepnader såg riktigt gemytliga ut. Men ugglans hoande hade tystnat för dagen.

Denna figur såg riktigt levande ut trots att den stelnat i sina former.

Ju närmare man kommer Bockabron desto nostalgiskare blir det.

Man blir både obehagligt och angenämnt överraskad på denna korta skogsvandring.

Och nere vid Bockabron över Esse å står sedan Näcken i beråd att spela för oss.

Efter skogsvandringen med troll och vättar är man så framme vid bron - men i detta fall - en bro över ljusa vatten.

Här "pustar" Karl-Erik Storrank, Bengt och Kaija Hästbacka ut efter den "långa vandringen".

Den är ståtlig - Kiiskbornas egen Golden Gate.

Ann-Sofi Granholm, Ulla-Maj Granvik, Magnhild Dahlvik (skymd), Stig Dahlvik och Nils-Anders Granvik är äntligen framme.

Ån, skogen, bron och grillen. Vad mera behövs än den egna matsäcken. 

Esse å. Vad mera kan man säga än:"Åååååå...." 

Lasse Hatt har fått fyr på grillen och får ta emot de första gästerna.

Näcken, båten och grillen. Som om Näcken tänker:"De där kan ju inte vara Essebor?" 

En vacker syn.

Medan andra är inne och grillar sina korvar sitter de övriga ute och väntar på sina korvar.

Terjärvborna överraskades av oväntat främmande då en av de mera kända infödingarna - Allan Zittra - (han som pekar finger) sällade sig till sällskapet.

Här gör man sitt bästa i att bränna och sota ned sina korvar.

Bo-Erik och Gunilla Sandvik (t.v.) med två okända besökare.

Mellan tuggorna diskuterade man mest om vad som har varit. Det är ofta så pensionärer gör då de träffas.

Allan Zittra hade mycket att berätta om det som hänt på båda sidorna om Esse-Terjärv-rån. 

Det betydde inte att man inte höll med "förra talar´n" fastän man började diskutera i mindre grupper.

Sedan man förtärt det man burit med sig, var det bara att vila på maten.

Bengt Hästbacka föredrar att dricka kokmalet kaffe i signerad trämugg tillsammans med mörkt bröd med ost. 

Den inhemska maltdrycken däremot föredrar Bengt i plåtburk.

Ibland kan man fråga sig vad som egentligen är meningen med att grilla?

Marléne Hatt: "Sidu, Janne, hitt hä er ein greijo som a kan tala i, bara di veit ti va tyst ti i ana ända."

F.d. kommunpolitikerna Allan Zittra kom överraskande  med en skottkärra välklyvd björkved. Han
bidrog också i diskussionerna med humoristiska inslag som höjde en aning på kunskapsnivån.

Allan Zittra kände sig som fisken i vattnet då han befann sig på hemmaplan och fick roa de långväga gästerna med rumsrena vitsar.
Grillmästaren Lasse Hatt verkar en aning bekymrad över att hålla grillen glödande. Som om han tänker: "Ja ondrar ho leng hate
Allan ska no mär siti på tömde klabba siin. Ha verkar in vila dzee döm ifrån si ."

Just före uppbrotten från grillkåtan anlände också fru Zittra. Fick det intrycket att Allan inte fick vara ute efter kl.19.

Sittavtryck på en av bänkarna i grillkåtan. Vems? Allans!

Eftersom vi inte fick använda just någon ved så falnade lågan och då var det dags att gå hem.

Så var en trevlig kväll till ända. Det gjorde gott med en lång länk på 1,2 km.

Det här var ju inte så ansträngande. Det här skall vi göra om - någon annan gång.

TACK TILL ER SOM HÅLLER I GÅNG DETTA "NATURRESERVAT"!

TACK TILL ÖVERRASKNINGSGÄSTEN ALLAN  ZITTRA!

TACK TILL ALLA SOM DELTOG!

P.S.1. Till Allan Z. Kom nu ihåg att besöka www.loffe.net oftare!

P.S. 2. Till dig som inte besökt detta ställe. Det är värt att se!

P.S. 3. Vi förbehåller oss rätten att ibland få tumma på sanningen!

GLADA PENSIONÄRER I TERJÄRV