TERJÄRV HEMBYGDSFÖRENING

Återblick över verksamheten 1945 – 2005

Långt innan Terjärv Hembygdsförening grundades 1945 var det brukligt att samlas till fest under sommaren. Den första tiden i början av 1900-talet var det emigranter på besök i hembygden som ordnade festerna. Den 18 juli 1931 ordnades en hembygdsfest i Ungdomshemmet, varur vi återger delar av ett referat i Österbottningen skriven av Terjärv Matts (Nabb-Matt): "Det har blivit tradition att varje sommar anordna en fest till hemmavarande emigranters och andra å orten vistande sommargästers ära. Så försiggick en sådan högtidlighet i lördags på aftonen å Ungdomshemmet, till vilken ett 20-tal emigranter och ett stort antal sommargäster och ortsbor hade infunnit sig.

Festen begynte kl. 8 med violin och pianomusik av ett antal musikintresserade ungdomar. Med kläm och skicklighet spelade ungdomarna det ena vackra stycket efter det andra. Efter musiken följde hälsningsord av riksdagsman J.E. Hästbacka, som i hjärtliga ord riktade å egna och ortsbornas vägnar ett "väl mött" till gästerna och ortsborna. Talaren trodde sig ha funnit att det är kärleken till hemtorvan och hemmet, som är den tvingande makten, som gör att Terjärvbon, trots bättre ekonomiska villkor och andra förmåner därborta, vill komma och hälsa på den fagra hembygden. Dessutom riktade talaren ett tack till alla dem, som där borta visat kommunens egen bank det förtroende att de deponerat sina besparingar i densamma, till deras egen och hembygdens förkovran, och hoppades talaren, att sparsamheten i fortsättningen skulle vara det utmärkande draget hos våra emigranter och ortsbor. Efter det givande talet följde deklamation av lärare A. Hedlund, som på ett mästerligt sätt återgav J.Tegengrens dikt, Ditt är landet. Så sjöng en damkör under fru M. Sundells ledning vackra sånger om hem och hembygd. Fru M. Sundell läste med känd förmåga Arvid Mörnes vackra dikt, Finlands vår, frk. Göta Forsen sjöng några solosånger o. lärarinnan Lisa Hedlund läste på ett verkningsfullt sätt J.J. Vecksells Guds trädgård.

Så följde paus, varunder hedersgästerna trakterades med kaffe och hembakad bulle i själva festsalen och ortsborna stillade sin kaffetörst i serveringsrummet.

Efter pausen spelade ungdomsföreningens hornorkester några hurtiga marscher och konsertstycken. Albin Wickman talade över ämnet: Hembygds- och fornminnesvård. Talet utmynnade i en uppmaning till mötet att välja en tremannakommitté, vilket skulle föra framåt frågan om bildandet av Terjärv hembygds- och fornminnesförening.

I denna kommitté valdes khd Isidor Eriksson, hrr Elis Granholm och Albin Wickman och skulle J.E. Hästbacka och lär. A Hedlund med råd och dåd bistå kommittén i dess arbete. Alltså unna vi med glädje anteckna, att frågan om ett museum och andra hembygdsfrågor förts ett tuppfjät framåt.
Efter talet sjöng damkören några för tillfället mycket lämpliga sånger. Så följde deklamation av lärare Artur Hedlund och musik å orgel och piano av lär. A. Hedlund och Ture Sandvik. Festen avslöts med ett andligt tal av khde I. Eriksson, som talade med en bibelvers som utgångsord om Luthers och filosofen Kants uppfattningar om lagens betydelse för oss människor, enkannerligen en troende människa. Det tankedigra talet avslöts med bön och psalmen 234, Uti din nåd o Fader blid. Så var festen ändad.

Man kan fråga sig: "Vad nyttar sådana festligheter oss?" Svaret blir: Allt, som bidrager att fästa medborgarens hjärta fastare vid hembygd och jorden med sunda, rena och kärlekens band, är värt att användas och brukas. En hembygdsfest, som begås på ett värdigt sätt och med ett gott program, är långt ifrån av ondo. En sådan fest med gott program var festen, som här beskrivits".

Lördagen den 7 november 1936 var en grupp hembygdsvänner samlade för att diskutera bildandet av en hembygdsförening på orten. Mötet utsåg en styrelse om fyra personer, som fick i uppdrag att inkomma med förslag till stadgar. Gruppen ålades också att till kommunfullmäktige inlämna en anhållan om bidrag.

Frågan lades vilande och inga konkreta åtgärder vidtogs förrän hembygdsvännerna på nytt kallades till sammanträde den 18 februari 1945. Då valdes en ny styrelse, denna gång fem personer, och styrelsen ålades samma uppgifter som den tidigare. Också en materialförvaltningskommitté utsågs med uppgift att tillvarata det virke som skyddskåren donerat till föreningen redan tidigare.

Till första styrelsen hörde: Albin Wickman, E. Granholm, Tyra Sandberg, Hugo Backman och Bertel West. Till sammankallare utsågs E. Granholm.

Ur styrelseprotokollet den 18 juni samma år plockar vi följande: Den kommitté som tidigare tillsatts med uppgift att utröna möjligheterna för att bygga en särskild bygdegård på orten, framlade sina åsikter därom. En livlig diskussion uppstod och av denna framgick, att de närvarande var ense om att en bygdegård snarast möjligt borde byggas. Därför beslöt mötet att genom upplysningsverksamhet försöka väcka ett allmänt intresse för saken, samt att igångsätta en insamling av medel för ändamålet.

I nämnda syfte föreslog ordföranden att en hembygdsfest borde anordnas så fort som möjligt. Mötet beslöt att hembygdsfest ordnas den 15-16 juli, och att alla terjärvbor i förskingringen och ett par representanter för fadderorten Hörby-Lyby i Sverige skulle inbjudas.

Programmet planerades sålunda att som festtalare skulle inbjudas personer som har sina rötter i Terjärv och man enades om att vidtala general Uno Fagernäs, mag. Nils Hedlund och ek. råd. M. Kulenius.

Föreningen konstitueras

Vid allmänt möte i kommunalkansliet i Terjärv den 29 oktober 1945 beslöts följande:

Föreningens namn fastställdes till Terjärv Hembygdsförening r.f.

Stadgar för föreningen uppgjordes och vi plockar ur protokollet:

" Vi undertecknade, vilka beslutat bilda en Terjärv Hembygdsförening r.f. benämnd förening med ändamål att upprätthålla ett hembygdsmuseum i Terjärv kommun, samt inträda som medlemmar i föreningen, hava för densamma antagit följande stadgar:

Stadgar för Terjärv Hembygdsförening r.f.

Föreningens ändamål är att tillvarataga och vårda minnen av gången tid och fäderneärvd kultur i Terjärv socken. Föreningen upprätthåller ett museum för hembygden, som genom insamlade föremål, bilder, uppteckningar, skrifter, gjorda modeller och rekonstruktioner försöker ge en åskådlig, verklighetstrogen och sammanfattande kunskap om livsvillkoren, egenarten och framstegen i hembygden. Den vill väcka intresse för och i mån av sin förmåga vårda och skydda hembygdens kulturminnen och främja kunskapen och intresset för dess historia och det för hembygden speciellt kännetecknande. I det syftet anordnar den föredrag, utfärder och hembygdsfester och ger ut publikationer om hembygden. I sin insamlings och museala verksamhet bedriver föreningen samarbete med rikets och landskapets fornminnesvårdande institutioner."

Enligt de nya stadgarna väljs en styrelse av minst 6 och högst tolv medlemmar. Följande invaldes i ny styrelse: Teodor Albäck, Hugo Backman, J.H. Furu, Oskar Furu, Elis Granholm, Erik Granvik, Henry Palm, Tyra Sandberg, Albin Wickman och Edit Österlund. Suppleanter blev Ture Bredbacka, Gideon Holm och Uno Skullbacka. Vidare skulle Marthaföreningen få utse en styrelsemedlem och suppleant.

På styrelsemötet den 8 december samma år valdes Elis Granholm till ordförande och Albin Wickman till viceordförande. Erik Granvik sekreterare och Teodor Albäck kassör.

På samma möte togs föreningens framtida verksamhet upp till diskussion och det mest brådskande ansågs ett uppklarande av tomtfrågan för bygdegården vara, samt inregistreringen av föreningen och ordnandet av en stockinsamling under vintern.

18 november 1948 beslöt styrelsen av firma Granholm & Kåll inköpa en tomt för hembygdsföreningens bygdegård.

1949 tillsattes en mängd kommittéer med uppgift att handha specialområden inom verksamheten.

-  En kommitté fick i uppdrag att inom kommunen taga vara på museiföremål och uppgöra förteckning över dem. Tyra Sandberg valdes till ordförande + 20 medlemmar.

-  En byggnadskommitté med 12 medlemmar och med Teodor Albäck som ordförande.

-  En kommitté för naturskydd och hembygdens förskönande med 19 medlemmar och med Maja-Stina Granvik som ordförande.

-  I kommittén för arkeologisk forskning invaldes 8 medlemmar med Elis Granholm som ordförande.

-  En programkommitté med 6 medlemmar och Erik Granvik ordförande.

-  Rosa Granholm blev ordförande för serveringskommittén med 6 medlemmar.

-  En kommitté med uppgift att anteckna och samla gamla talesätt, historier, sånger m.m. tillsattes med 12 medlemmar och Anna Fors som ordförande.

Ur årsberättelsen för 1949 plockar vi följande: De olika kommittéernas arbeten värderades och museikommitténs arbete prisades. Naturskyddskommittén har bl.a. planterat björkar längs vägen som leder till Gamlakarleby och även gjort propaganda för ortens förskönande. Arkeologiska forskningskommittén har sammanträtt en gång och under arkeolog Roséns ledning företagit en del undersökningar av forngravar och ev. stenåldersboplatser.

Ett flertal fester och möten ordnades under året, bl.a. gästades orten den 5 juni av svenska och norska sångare tillika med Gamlakarleby manskör, hembygdsfest i Ungdomshemmet den 17 juni med särskild inbjudan till hemkomna emigranter. Festen var talrikt besökt. I årsberättelsen konstateras att föreningens fester tillvunnit sig stort intresse och föreningens verksamhet har även i övrigt bedrivits med framgång.

I maj 1950 påbörjade styrelsen förbereda byggandet av bygdegården, genom att ta kontakt med museiintendent Appelgren i Vasa för att av denne anhålla om förslagsritningar till bygdegården.

Albin Wickman utsågs till ny ordförande efter avlidne Elis Granholm.

Ur årsberättelsen för 1950 noterar vi att under året anordnats tre fester, i maj gemensamt med ungdomsföreningen, i augusti för emigranterna och i oktober tillsammans med ortens nykterhetsförening. Samtliga tillställningar har varit välbesökta, och programmen har varit givande och värdiga.

För övrigt har styrelsen kunnat konstatera, att föreningens verksamhet - med undantag av att endel kommittéer ej visat önskvärd aktivitet - varit tillfredsställande.

I mars 1951 beslöt styrelsen att börja bygga en hembygdsgård och för ändamålet inköpa en bondstuga. Man beslöt inköpa Uno Granbackas gård i Granöby till ett pris av 350.000 mk.

På hösten påbörjades grundläggningsarbeten på den utpålade tomten, genom ordnande av talko.

Gide Holm vidtalades att bliva arbetsledare för bygget, samt att med hjälp av Uno Dahlvik och Rafael Sandberg utföra numrering av stockarna i den inköpta gården i Granö by.

Olika åsikter om placeringen av gården på tomten fanns, vilket föranledde styrelsen och byggnadskommittén att den 26 september hålla ett gemensamt möte för att slutligt fastställa placeringen.

Vid nämnda sammanträde kunde dock intet beslut fattas, eftersom det framkastades ett förslag om att stugan på Manderbacka skulle köpas för föreningens behov, och användas i.st.f. den inköpta gården i Granö by. Samtliga mötesdeltagare tog sig med bilar till Manderbacka, för att där underhandla med stugans ägare om köpet. Talkotillfället framflyttades till oktober.

Vid möte den 30 september ansåg flertalet av de närvarande att Manderbackastugan bättre skulle lämpa sig för föreningens behov och Teodor Albäck och Oskar Furu gavs i uppdrag att underhandla med bröderna Manderbacka och träffa avtal om köpet.

På årsmötet den 3 maj 1952 framkastades av Gideon Holm förslag om att försköningskommittén skulle sammanträda och ta initiativ till en allmän uppsnyggning av bygden i god tid före O-spelen.

Nämnda kommitté sammanträdde den 12 maj och diskuterade då frågan om en allmän uppsnyggning av bygden denna sommar när OS kommer att pågå och i samband därmed många gäster besöka orten. Man utsåg funktionärer i de olika byarna, och särskilt borde följande platser ägnas uppmärksamhet: Begravningsplatserna, Heimsjöstranden, kyrkstallarna, lador, plank och häckanläggningar runt gårdarna o.d.

Vid styrelsemötet den 6 april 1953 beslöts att godta Terjärv Hemslöjdsförenings anbud på den av föreningen ägda stugan i Granöby för ett pris av 350.000 mark. Hembygdsföreningen ansvarar för rivningen av stugan och transporten till slöjdskolan. Byggnadskommittén fick också fullmakt att avsluta köpet av bröderna Manderbackas stuga i Småbönders på så förmånliga villkor som möjligt.

Årsmötet och årsfest hölls den 13 september med finansminister Professor Nils Meinander som festtalare.

För att finansiera bygget beslöt styrelsen den 26 september 1953 uppta ett banklån på 300.000 mark samt igångsätta en storinsamling av pengar, stock, säd o.a. för samma ändamål. Man beslöt också att ingå med skrivelser med ansökan om bidrag till olika firmor i våra närliggande städer.

På oktobermötet beslöt man anställa 4 personer för att slutföra grundningsarbetet och timmerarbeten utges på entreprenad åt hugade spekulanter.

Inom utsatt tid inkom trenne anbud, och av vilka byggnadskommittén, utsåg Ture Bredbacka - Elis Hansson - Sanfrid Särs för arbetet till ett pris av 63.000 mk. Gruppen timrade under hösten 1953 byggnaden upptill vattentaket. Sommaren 1954 återupptogs byggnadsarbetet, varvid nya fönster insattes, trossbottnar i hela byggnaden, murning av en öppen spis och köksspis samt inredning av tvenne rum m.m. utfördes. Insamlingen som pågick hade hittills inbringat 213.000 mk.

Hembygdsfester anordnades den 22 augusti 1954 och 7 augusti 1955 med statsminister Ralf Törngren och general Uno Fagernäs som festtalare.

På årsmötet i maj 1957 fick Gideon Holm och Hugo Backman i uppdrag att i samråd med skiftesingenjören ordna om att hembygdsgårdens tomt förstoras enligt löfte av Teodor Granholm, som äger marken intill. Föreslogs också att ett avträde och vedlider uppförs på tomten. Så snart som möjligt insattes mellantak i hembygdsgårdens storstuga.

Terjärv Sparbank donerade 15.000 mk för iståndsättandet av ett vindsrum i hembygdsgården. Arbetet utförs egenhändigt och kostnadsfritt av byggnadskommitténs ordförande Gideon Holm, för vilket styrelsen uttalar sitt tack.

Ordförande Albin Wickman lovade att svara för arbetskostnaderna för insättandet av mellantak i storstugan och framförde styrelsens härför sitt tack.

Vidare antecknas att Rosa Skullbacka donerat stock till mellantaksvirke för storstugan och avsändes ett skriftligt tack från styrelsen.

Från årsberättelsen 1958 kan noteras att byggnadsarbetet på bygdegården på grund av ekonomiska orsaker inte skett i någon större omfattning, däremot har arbetet med insamlingen av museiföremål med framgång fortsatt. Kyrkoby, Hästbacka, Kolam och Småbönders byar har besökts och ca 150 föremål har erhållits, främst verktyg, redskap, böcker o.dyl. Ännu återstår att besöka övriga byar och endel gårdsgrupper i dessa byar.

Under sommaren 1959 har en del byggnadsarbeten utförts på hembygdsgården, såsom brädfodring på framsidan, ett hus uppförts och en öppen spis murats i storstugan. Under flera talkokvällar på senhösten, varvid även martorna medverkade, utfördes röjnings- och städningsarbeten på gårdens tomt. Man ansåg det viktigt att få gården och tomten i gott skick före lantbruksutställningen den 9-10 juli 1960. På hembygdsfesten i augusti deltog ca 700 personer och utrikesminister Ralf Törngren festtalade.

Den 20 maj 1960 besökte en norsk-dansk journalistgrupp Terjärv. Hembygdsföreningen fungerade som värdar. Bl.a. Terjärv Spinneri och Uno Sandviks och Tyko Fors gårdar besöktes. Invändigt iståndsattes storstugan och sidokamrarna i hembygdsgården och en betydande samling av fornföremål insamlades och placerades i de olika utrymmena.

Under utställningsdagarna var hembygdsgården öppen och besöktes av ert stort antal gäster, vilka även visade ett tydligt intresse för densamma. T.o.m. republikens president med följe gav sig tid att göra ett besök här före avfärden till Jakobstad. Presidentbesöket blev i alla avseenden ett strålande evenemang som sent skall glömmas. Under huvudfesten överräcktes till presidenten genom hembygdsföreningens ordförande Albin Wickman en rya som vävts av Elna Grannabba. För hembygdsföreningens del blev utställningen en framgång måhända mest därigenom, att hittills nådda resultat kom att väcka ett allmännare intresse för föreningens strävanden. Som ett belägg härför kan väl även noteras den släktforskarklubb, som nyligen bildades och som under sina sammankomster ådagalagt ett livligt intresse för släkt- och bygdeforskning.

1963 noterades att Julius Björkbacka har donerat och rest en flaggstång vid hembygdsgården.

Den största händelsen i föreningens verksamhet under året var hembygdsfesten den 21 juli, när en stor del av nejdens rörliga befolkning var närvarande. Socialrådet Wickman hälsningstalade och bonden Ragnar Granvik höll hembygdstal. Festtalet hölls av lantbruksminister Johannes Virolainen. Violinmusik av Ulf Hästbacka och Gun-Britt Hansson och en sammansatt kör sjöng under kantor Tor Lindéns ledning.

En annan stor tilldragelse var Karlebynejdens Sång- och Musikförbunds sångfest.

Ett flertal grupper har under året besökt hembygdsgården, bl.a. Skellefteå damkör, Gamlakarleby vänklubb, Jakobstadsmartor, en grupp från Vestersundsby och Svenska Journalister. Hembygsgården har naturligtvis även besökts av ett stort antal mindre grupper och enskilda, vilket allt visar att det är svårt att förstå hur bygden skulle klara sig utan hembygdsgård och utan hembygdsförening.

1965 beslöt föreningen att deltaga i framställningen av en hembygdsfilm och utsågs ordförande Wickman att representera föreningen.

På årsmötet den 20 mars 1966 framkastades tanken på att inköpa ett loft till hembygdsgården. Till kontaktmän utsågs Albin Wickman, Alfons Skullbacka och Uno Sandvik.

Ur den digra årsberättelsen noterar vi att våren traditionsenligt togs emot med vårfest på hembygdsgården den 1 maj, med sedvanliga vårtal av socialrådet Albin Wickman och riksdagsman Ragnar Granvik. Hembygdsfesten hölls den 10 juli på festplanen invid hembygdsgården. Där deltog bl.a. nejdens frihetskämpar från 1918, (de var samlade till kamratträff i Terjärv samma dag) och deras talan fördes av hembygdens son general Uno Fagernäs. Han inledde med att tala om barndomsminnen och vittnade i humoristiska tongångar om att hembygden är den bästa platsen på jorden och övergick sedan till att tala om nyanser i senare tiders tänkesätt i freds- och försvarsfrågor. Ordförande Wickman hälsningstalade och Riksdagsman Ragnar Granvik avslutade. Festtalet hölls av agrare talmannen Johannes Virolainen som hembygdsföreningen hade äran att få som talare för andra gången med tre års mellanrum.

Under sommarens lopp hade hembygdsgården besök av olika föreningsgrupper och enskilda besökare och hembygdsgårdens natursköna läge har varit den genomgående tonen i alla besökares lovsång. Sekreteraren Emma Björkbacka fortsätter sin årsberättelse i lyriska ordalag. Vi citerar: "Hembygdsföreningen, föreningen kring Hembygden... Vi behöver bara nämna ordet hembygd och strängar förankrade på hjärtebottnen komma i vibrering och låta oss förstå deras längtan till sitt land igen vilka ej hava förmånen att bygga och bo i egen fädernebygd."

1967 inköptes ett loft från Härma till ett pris av 1.000 mk. Tomtfrågan upptogs till diskussion och undersöktes möjligheterna till förstoring av tomten med grannarna. Följande år (1968) skrevs ett 50-årigt arrendeavtal med kommunen och föreningen fick tilläggstomt som ger utrymme för nya satsningar. Loftsbyggnaden uppfördes under sommaren med talkokraft.

1969 påbörjades planeringen av den förstorade tomten. Hembygdsfesten som planerats till sommaren måste på grund av en svår musparatyfusepidemi framskjutas till hösten. Under året anmälde släktforskarna intresse av att utgöra en sektion eller avdelning till Hembygdsföreningen, vilket styrelsen med glädje omfattade. Genom denna nyordning har föreningen fått ett visst ansvar för hembygdsfilmens finansiering och praktiska utformning. Delar av filmen visades första gången i juli 1970 på kyrkoby skola inför överfullt hus. Styrelsens antal minskades från tolv till tio, men borde minskas till minst 6 ordinarie och tre suppleanter. Festtalare vid sommarfesten var riksdagsledamoten Elly Sigfrids.

1971 befriades ordföranden Albin Wickman från sitt 20-åriga uppdrag att leda föreningens arbete. I hans ställe valdes Alfons Skullbacka till ny ordförande. Ur årsberättelsen, skriven av nya sekreteraren Brita Bodbacka, noterar vi att den helt färdiga hembygdsfilmen i fyra olika avsnitt premiärvisades i Småbönders folkskola och Ungdomshemmet i november 1971. Filmen innehåller fyra avsnitt: - Terjärv i gången tid, - bildsvep över Terjärv, - näringar, industrin och dylikt och - kommunen, församlingen och olika föreningar. Förevisningstiden är 2 tim.15 min. Personer som berättar är Tyra Sandberg, Ragnar Granvik och Albin Wickman.

Sommarfesten den 18 juli blev en storsamling med 500-600 festdeltagare och riksdagsman Evald Häggblom som festtalare. Ett porträtt av 20-åriga ordföranden socialrådet Albin Wickman avtäcktes.

Årsmötet 1972 utsåg en kommitté med uppgift att samla stoff för en terjärvhistorik. Släktforskarsektionen fick särskild uppmärksamhet för sin livaktighet, och Terjärvfilmen har förevisats flitigt. Till föreningen har erbjudits en väderkvarn från Karstula för ett pris av 500 mk.

1973 beslöt man göra hembygdsfesten till tvådagars evenemang. På lördagkväll ordnas konsert i kyrkan, musik av terjärvkörerna under kantor Tor Lindéns ledning och trumpetsolo av Lauri Ojala. Fortsättning på Ungdomshemmet där terjärvfilmen visades. På söndagen fortsattes med högmässa i kyrkan och uppvaktning vid hjältegravarna. På huvudfesten vid hembygdsgården talade kanslichef Ragnar Mannil.

Festtalare på hembygdsfesten 1974 var undervisningsminister Marjatta Väänänen. Hon bjöd på ett fängslande och bra festtal som finns i sin helhet återgiven i Släkt och Hävd nr 17. Körsång med Rurik Storbacka som dirigent och sång av martakören med Elsa Strandén som ledare. Terjärwisan skriven av terjärvättlingen Elnes Andersson sjöngs av syskonen Timgren.

Något nytt i föreningens verksamhet var ordnandet av kulturdagarna den 8-9 januari 1977 på Terjärv skola. Under dagarna utställdes hemslöjd, bildkonst, litteratur m.m. På försök har vi samlat ihop till denna utställning, sade ordföranden Alfons Skullbacka, till de talrika utställningsbesökarna under de två dagarna. Den 27 juni anordnades en exkursionsdag för att se fornminnen i Terjärv. Några dagar innan hembygdsdagarna den 16-17 juli avled ordföranden Skullbacka och årets fest hölls utan sin ordförande. Riksdagsman Ragnar Granvik festtalade och sade att hembygden och familjen fortfarande är ett begrepp vi bör slå vakt om. Han betonade också det nordiska samarbetet, som kan förverkligas t.ex. genom en gemensam nordisk radio- och TV satellit.

I april 1978 valdes Helge Smedjebacka till ny ordförande för föreningen. Under sommaren färdigställdes hembygdsgårdens textilrum. Textilarbeten som föreningen äger är ca 150 st. Under året har också amanuensen Tuula Airola från Österbottens Museum besökt Terjärv och "granskat" Hembygdsgården. Särskilt storstugan uppskattades och att den gamla målningen på möblerna bibehållits så väl. I spiskammaren borde en säng flyttas in i stället för de snickarverktyg som finns där nu. En särskild snickarbod borde iordningsställas och en katalogisering av föremålen borde verkställas. Hennes slutomdöme: Hembygdsgården är välskött. Hembygdsdagarna hölls 15-16 juli med kyrkokonsert på lördagskvällen i kyrkan, fortsatte på söndagen med högmässa och uppvaktning vid krigargravarna och med huvudfest vid hembygdsgården. Riksdagsman Pär Stenbäck höll festtalet och betonade att Finlands nordiska politik gärna kunde vara aktivare. Flera nodiska samarbetsfrågor väntar på sin lösning. I samband med hembygdsdagarna hölls en amatörutställning i Ungdomshemmet. Under sommaren påbörjades också en inventering av fornminnen inom föreningens område, kontakt med Museiverket togs under hösten för att få sakkunnig hjälp i ärendet. Möjlighet att få en pärthyvel till föreningen fanns, men på grund av utrymmesbrist kunde tanken inte förverkligas i detta skede.

På årsmötet 1979 beslöts att utforska förekomsten av gamla jordbruksredskap och alla slag av bruksföremål (museiföremål) i bygden. Till uppgiften valdes Heimer Furu och Linnéa Forsén.

Ur årsberättelsen kan noteras att ett föredragstillfälle ordnats i MI:s regi med professor Nils Storå som föreläsare i ämnet "värdefulla kulturmiljöer - satsa på nytt eller restaurera". En glädjande sak är att vi till synes kommit över det värsta rivningsraseriet och kommit in i ett nyvaknat intresse för genuina österbottniska miljöer. Hembygdsfesten den 8 juli var välbesökt och festtalaren professor Bror Anton Granvik talade över ämnet "vi har en längtan hem - som ständigt återkommer". Den 12 juli företog en grupp på 12 personer en utfärd till Karstula för att granska väderkvarnen. Under sommarmånaderna juni och juli hölls hembygdsgården öppen varje söndag och kaffe serverades mellan kl. 12-16.

Under sommaren 1980 utfördes katalogiseringen av fornföremålen i hembygdsgården av Marianne Söderström, Linnéa Forsén och Carina Häggman. Det var mellan 550 - 600 fornföremål som blev katalogiserade. Sommarfesten var i år, liksom många gånger tidigare, tillfället som skänkte äkta hembygdsstämning. Festtalare var justitieminister Christoffer Taxell och vi citerar ur festtalet: "Hur vi finlandssvenskar skall skall uppnå en språklig trygghet beror helt på vår gemensamma styrka - Jag är bekymrad för den finlandssvenska framtiden." Terjärv manskör sjöng som många gånger tidigare med Sven-Olof Ray som dirigent och fru Anna Fagernäs sjöng solo ackompanjerad av kantor Alice Vikström. Också Karlebynejdens spelmanslag medverkade. Hembygdsföreningen kunde inköpa en högtalaranläggning tack vare understöd av ett antal terjärvföretag.

Årsmötet 1981 beslöt tillsätta en byggnads- och talkokommitté med Sven Hästbacka som sammankallare och Fritz Furu, Vilhelm Dahlvik, Heimer Furu, Linnéa Forsén och Heldine Granlund som medlemmar. Samma år valde styrelsen också en fornminneskommitté med Sven Hästbacka som sammankallare och med Heimer Furu, Alf Knutar och Jan-Erik Granqvist som medlemmar. Linnéa Forsén och Maria Forsén fortsätter katalogiseringen av fornföremål. Talman Johannes Virolainen festtalade på sommarfesten inför ett tusen åhörare. Han betonade i sitt tal det spända läget mellan stormakterna och det svenska språkets ställning i Finland.

1982 beslöt styrelsen att beställa 50 st kommunstandar och ge en gåva om 500 mk till föreningen Vi i Terjärv som tack och erkänsla. Styrelsen ansåg det också viktigt att gamla bodar borde anskaffas och tjärdalarnas utforskande borde få en fortsättning. Till redaktör för Släkt och Hävd utsåg årsmötet Elof Granholm och till bitr. chefredaktör Heimer Furu. Samma år inköptes också en spannmålsbod till hembygdsgården. Till festtalare för sommarfesten den 11.7 föreslogs rektor Jan-Erik Granö. En hantverkardag ordnas vid hembygdsgården lördagen den 10 och en kyrkokonsert på kvällen. Terjärv Hembygdsförenings styrelse och skogsvårdsföreningens styrelse diskuterade uppdragning av en naturstig i Höbäck-Saarjärvterrängen.

1983 valdes Heimer Furu till ny ordförande för föreningen. Styrelsen diskuterade också frågan om vatten och avlopp till hembygdsgården. En minnessten borde anskaffas till "Hannusas Annas". Under hembygdsdagarna 9-10 juli ordnades på lördagen en hantverksdag. Pärtkorgar flätades, kläder tvättades med lut, man sågade med kransåg, spann lin och ullgarn, kärnade smör och separerade mjölk och reste en gärdsgård. De ca 300 personer som kom till hantverkardagen fick även se näverrivor som användes för bärplockning och att bevara memma i. Flakabräden förevisades. De användes till att linda lin och hampa kring när man spann. På hembygdsfesten på söndagen talade Teol- o. fil.lic. Carl-Johan Hansson över rubriken "En vandring i psalmbokens värld". Han betonade att psalmbokens viktigaste uppgift är att hjälpa till att peka på människans mål och mening i livet. Terjärv manskör under Stig-Gustav Forsbackas ledning sjöng och Helena Fors-Sjöblom läste och berättade på terjärvdialekt.

Under hembygdsdagarna 7-8 juli 1984 ordnades på lördagen en "Jätkädag vid Forssasbron", då gamla skogshuggartraditioner återupplivades. Arrangör Sparbanken.

1985 erhöll föreningen en symaskin av Else-Britt Wickman, en skomakarmaskin av Astrid Fogelberg och en orgel av syskonen Gistö. Ett tack till givarna framfördes. Till festtalare för sommarfesten föreslogs riksdagsman Boris Renlund.

1986 startade Nabba forskargrupp sin verksamhet på initiativ av Heimer Furu. Följande år festtalade riksdagsman Ole Norrback.

1987 talade Fil.lic. Ann-Mari Häggman och Småbönders Spelmanslag spelade.

1988 tillsatte styrelsen ett redaktionsråd för tidningen Släkt och Hävd bestående av Heimer Furu, Helge Smedjebacka, Sven Hästbacka och Bernhard Sjölind. Vid utgivningen av en bok med bildverk från våra senaste krig beslöts att hembygdsföreningen skulle teckna sig som ansvarig stödgrupp. Styrelsen beslöt också att bekosta utgivningen av en bok, som blir resultatet av släktforskarnas arbete. Utbildningssekreterare Ann-Britt Hedman festtalade på hembygdsfesten.

Hembygdsfesten 1989 inleddes av Terjärv hornorkester och riksdagsledamot Elisabeth Rehn festtalade. Hon behandlade i sitt tal aktuella ämnen, som solidaritet, vänskap och hänsyn, både på det individuella planet mellan var och en av oss och på ett vidare plan mellan regioner, länder och världsdelar.

På styrelsemötet i mars 1990 fördes en diskussion om att uppföra en minnessten över Terjärvbor, som var inkallade i kriget och en kommitté bestående av Heimer Furu, Sven Hästbacka, sammankallare, Bernhard Sjölind och Linnéa Forsén valdes. Under året donerade Algot Bexar en ria till föreningen, som accepterade donationen. Forskare Kjell Herberts festtalade på hembygdsfesten. Maire Storrank valdes till museiföreståndare.

Sommaren 1991 uppförde naturstigsvännerna Sven Hästbacka, Henrik Granholm och Heimer Furu och en del andra entusiaster ett tjärbrännarpörte (Tjärebo) på gammal grund från ett äkta pörte i Larsmo utskogar bredvid naturstigen. Ett tiotal tjärdalar finns också utmed naturstigen.

1991 utkom boken Hemmafront och Stridslinjer. Kostnaderna blev 80 mk per bok och urförsäljningspriset fastställdes till 150 mk per bok. Minnesstenen restes och invigdes vid församlingshemmet. Rian som donerats av Algot Bexar har mottagits och under sommaren skall ett nytt pärttak göras genom talkoarbete. Professor Lars Huldén var årets festtalare på sommarfesten.

En 95-sidig Släkt och Hävd är under arbete.

Hyresavtal med Karlebynejdens Sparbank i Terjärv var till påseende. Uthyrningen gällde gamla kassavalvet och intilliggande förrådsutrymme om sammanlagt 12 m2 i gamla bankfastighetens källare. I utrymmet får uppbevaras skriftligt material av allmännyttig karaktär samt material av historiskt värde.

Årsmötet 1992 godkände köpet av en högtalaranläggning till hembygdsföreningen. Inköp av mikrofilm och läsapparat diskuterades. Bernhard Sjölind valdes till ny ordförande. Rektor Håkan Vikström var årets festtalare. Mellan kommunen och Terjärv hembygdsförening ingicks avtal om disponering av markområden. Hembygdsföreningen får disponera lägenheterna Sjöboda, Hemliden och Sparbankstomten. Lägenheternas areal är sammanlagt 4.910 m2. Disponeringstiden går ut den 31 augusti 2022, men tiden förlängs med fem år i gången ifall ingen av parterna säger upp avtalet. Årsmötet valde också en kommitté för att tillsammans med museichef  P. Toivanen bese och planera området. Mötet diskuterade också användningen av området, bl. a. borde en torpstuga, smedja, fähus, stall, och en ria uppföras på området. Beslöts också att till Österbottens Museum inlämna en ansökan om att erhålla såväl Terjärv Skyddskårs fana och den av Terjärv Lotta Svärds avdelning överlämnade fanan tillbaka, för att förvaras på lämplig plats i ortens hembygdsmuseum eller ortens lokalhistoriska arkiv, vilka båda förvaltas av Terjärv hembygdsförening.

En glasmonter med skjutbara dörrar skall monteras upp i arkivsalen. Montern skall innehålla några av generalmajor Uno Fagernäs kvarlåtenskap, såsom militärrock, byxor, mantel, tvenne mössor, sabel och skarpe.

1993 beslöt styrelsen att den av Algot Bexar donerade rian vid Kovas skall transporteras till området vid Hembygdsgården. Föreningen är delägare med summan 1000 mk i ett tält som inköpts. Ett soldattorp har donerats till föreningen av Stig Sandell (Naima och Uno Sandells stuga vid Pilkkabacka). Riksdagsman Håkan Malm besökte Terjärv och festtalade på sommarfesten.

1994 meddelade museiverket att de är intresserade av att undersöka några stenåldersboplatser i Terjärv inkommande sommar. För detta ändamål utsågs en arbetsgrupp bestående av Heimer Furu, Torolf Furu och Sven Hästbacka. Professor Paul Lillrank festtalade. På styrelsemötet i december beslöts att på föreningens ansvar utge en samling benämnd "Valda dikter av Uno Sandkulla". En arbetsgrupp bestående av Erik Granvik (sakkunnig) Bernhard Sjölind, Sven Hästbacka och Helge Smedjebacka, samt Paul Granholm och Erik Granholm (släktens representanter).

1995 valdes Raymond Storrank till ny ordförande för hembygdsföreningen. Hos Kjell Nygård i Hästbacka by finns en gravkällare från 1600-talet och föreningen deltar aktivt för att förhindra att källaren rasar ihop. Arbetet färdigställdes under året och arrendekontrakt upprättades med Kjell Nygård. John Widjeskog anställdes som byggnadsarbetare vid uppförandet av soldattorpet. I maj fortsatte utgrävningarna under ledning av Miettinen. Centerns ordförande Esko Aho festtalade på hembygdsfesten den 9 juli.

Under året 1996 erhölls byggnadstillstånd för rian. Diskuterades boken Släkt och Hävds finansiering och beslöts att höja priset till 50 mk. Mikrofilmsskivor över Kaustby och Evijärvi inköptes. Flyttningen av sädesboden på "området" blev klar. Som ansvarig för det fortsatta arbetet med boden utsågs Magnus Storbacka. Beslöts också att ordna en hantverksmarknad i samband med hembygdsfesten och Maj-Britt Björk utsågs som ansvarig. Invigningen av soldattorpet Klang skedde 6 juli kl. 12.00 och bandet klipptes av John Widjeskog. Invigningstalet hölls av ordföranden Raymond Storrank. Han framhöll att man med torpet vill hedra gamla tiders soldater för deras gärning för hem och fosterland. Varför vi kallar torpet för Klangens torp beror på att det har funnits en soldat Klang på ett av de tre torpen som fanns på Storflakabacka, senare Foxas. Samma dag ordnas också en öppen dag i soldattorpet och klubbrummet. Vid hembygdsfesten på söndagen talade fil.lic. Nils-Erik Nyqvist och en ungersk kör Tinodi och Harmonica Vokal under Eva Pandur-Hanssons ledning uppträdde. Föreningen deltar i julmarknaden där föreningens böcker och tidningar säljes.

På februarimötet 1997 inleddes planeringen av verksamheten. Man beslöt att rian skall flyttas och uppmonteras. Kommunen lovade ställa arbetskraft till föreningen (kommunen betalade halva lönen för tre månader för en person). Under hembygdsdagarna den 8-9 juli ordnades på lördagen en hantverksdag där man tillverkade flakabräden, arbeten i näver, skor av läder (åpokkona), färgning med jordfärger o.a. dyl. EU-parlamentarikern Astrid Thors vidtalades som festtalare på sommarfesten. Talko för att hemtransportera rian fastställdes till den 19 juni med Magnus Storbacka och Rolf Lillrank som ansvariga. Hyvling av pärtor för ritaket verkställdes i augusti och pärtspikantalko ordnades med ca 30 deltagare. Rian inredes till museum för gamla jordbruksredskap. Naturstigen Höbäck-Saarjärv drivs i föreningens regi och har skötts med medel från sponsorer. En filmvideokasett från hantverkardagen, pärthyvlingen och pärtspikantalko finns i föreningens arkiv. Under hösten erhöll föreningen en gammal Fordson traktor med medföljande plog och gengasaggregat av Britta Backman. Den av Raija och Göran Söderudd donerade ladan är en byggnad lämplig som smedja är på plats. Terjärv lokalhistoriska arkiv har bildats. Kontaktperson Sven Hästbacka. Beslöts att styrelseledamöterna och forskargrupper får låna från lokalhistoriska arkivet.

1998 erhölls byggnadstillstånd för smedjan. Den skall uppföras och en brunn grävas inkommande sommar. Smedjan invigdes den 5 september samma år, med smeden Ulf Drycksbäck på plats. Höbäck-Saarjärv vandringsled sköts av Johan Fors, Hans Särs och Kaj Backman. I april diskuterade hembygdsföreningen tillsammans med olika organisationer och projektledare Lena Nyman ett leaderprojekt med uppgift att göra Terjärv känt och utveckla produkter som sedan marknadsförs. Hembygdsföreningen skulle bli huvudman för projektet. Bl.a. byaplan uppgörs. Pia Ravald anställd för 3 månader för projektet. Under sommaren har aktiviteten varit stor inom föreningen. Många talkotimmar kan noteras bl.a. har Magnus Storbacka och Rolf Lillrank timrat upp smedjan. Landskapsarkeologen har också besökt nejden. Konstaterades att här finns utmärkta fornlämningar. Hembygdsdagarna hölls som vanligt i början av juli, denna gång med Museidirektör Nils Erik Villstrand som festtalare. Leaderprojektets fortsättning blir att ge ut en turistbroschyr. Föreningen utsåg Rolf Lillrank och Per-Håkan Ravald till kontaktpersoner till Svenska Österbottens lokalhistoriska utskott.

Sommaren 1999 års verksamhet diskuterades på styrelsemötet i maj. Man konstaterade att en brunn bör grävas och riladans vind borde iordningsställas, d.v.s. rum bör inredas. Rolf och Bo-Erik Lillrank valdes till ansvariga för sommarens talkotillfällen. Leaderprogrammet fortsätter likaså katalogiseringen av fornföremål. Man beslöt att "stäcko Nabb-Mattas smacko" emottas av föreningen. Sommarfesten inleddes i år av riksdagsman Nils-Anders Granvik och SFP:s ordförande Ulla-Maj Wideroos höll festtalet. Byggnadstillstånd skall sökas för uppförande av en rökbastu. Med medel från Leaderprojektet har inköpts en "lappkåta", Hannusas Annas stuga, en dammsugare och en kaffebryggare. Hembygdsföreningens ekonomi påverkades positivt av projektet. Kommunen kommer att inköpa mark nedanför "Kankobacka" (statens depå). Detta område kunde tänkas som plats för museet. Mikrofilmer från år 1879-1900 från Terjärv församling kopieras till föreningen till ett pris av 7 mk/st och förvaras i föreningens arkiv.

På styrelsens januarimöte 2000 diskuterades en omorganisering av tidningen Släkt och Hävd. Diskussionen utmynnade i att ett redaktionsråd valdes. Göran Byskata, Rolf Lillrank, Raymond Storrank, Håkan Ravald, Sven Hästbacka, Heimer Furu, Max Furu och Brita Bodbacka invaldes. En anhållan till kommunstyrelsen och tekniska nämnden har gjorts om att få uppföra en lagerbyggnad för uppbevarande av gamla jordbruksredskap, på arrendemark, vid Slöjdskolan. Föreslogs att lantmannagillet ska engageras i bygget, eventuell insamla stockar. Hembygdsgården ska fortsättningsvis hållas sommaröppet några dagar i veckan. På sommarfesten spelade Aila Gistö kantele och forstmästare Max Forsbacka festtalade. Som ansvarig vid uppförandet av lagerbyggnaden valdes Magnus Storbacka. Bygglov har erhållits för ett bygge om 12x8 m. Lantbruksmuséts invigning skedde den 16 september och invigningstalet hölls av ordförande Raymond Storrank. Kunde konstateras att bygget gått bra. Talkoarbetare har deltagit från hela bygden. Allt material har sponsorerats, av firmor och privata ca. 20.000 mk i reda pengar, samt byggnadsmaterial. För insamling av redskap och maskiner valdes Rolf Lillrank, Magnus Storbacka och Raymond Storrank till kontaktmän. En Punsar tröskverksmotor från 1918 har donerats till föreningen av Bror, Henrik, Harry, Gustav och Kjell Dahlvik. Katalogiseringen av ca 250 föremål har gjorts av Maire Storrank, Rolf Lillrank och Ellinor Engblom. Ca 1.000 föremål är nu registrerade. Lektor Nils Hedlunds tidningsurklipp, brev och artiklar, som han samlat under årens lopp, har donerats till föreningen. Även en tavla av Nils Hedlunds farbror, Artur Hedlund, har donerats.

2001. Intresse för arkeologisk utgrävning finns. Nabba forskargrupp har utfört ett omfattande arbete och har bl.a. utmärkt 60 fornlämningar med informationstavlor. Gruppen har också utmärkt 160 tjärdalar. Minnesstenar har utplacerats på 21 st forna soldattorp. Man har också dokumenterat bosättning och gårdar i byarna Kyrkoby, Kortjärvi och Småbönders i text och bild. Även andra framtida arbetsprojekt planerades, som t.ex. inredning av ett jakt- och fiskemuseum i lantbruksmusét. Pehr Löv festtalade på sommarfesten. Stadgar för klubbrummets användning uppgjordes. Rolf Lillrank valdes till ansvarig för arkivet och klubbrummet. Verksamheten under sommaren var livlig. TUF spelade sommarteater och en gudstjänst hölls i augusti för församlingens orgelfond. Hembygdsgårdens gamla Åkerblomorgel är nu nyrestaurerad. Riksdagsman Albin Wickmans bokverk har av hans dotter donerats till föreningen. Arbetet under hans tid i riksdagen behandlas i bokverket. Ett foto av prosten Isidor Eriksson, en av hembygdsföreningens grundläggare, har uppförstorats för upphängning på lämplig plats. Henner Söderbacka har iordningställt Punsarmotorn som Dahlviks skänkt. Talkoverksamheten har varit livlig ca 1.000 talkotimmar har antecknats.

Hembygdsdagarna 2002 inleddes med hantverkarmarknad och arbetsdemonstrationer på lördagen. Huvudfesten bjöd på rikligt program med sång och musik av Boy Rönnbacka och Mats-Olav Sågfors och Terjärwisan Tre stråkar av Jan-Erik Granbacka, Inger Nygård och Anders Portin. Festtalet hölls av prosten Ingmar Weckström. Hannusas Annas stuga flyttades från Saarjärv i mars till nuvarande plats och taklagsfest hölls 8 juni. Anhållan om tillstånd till utgrävning på Hermosbacka (Henry Duvnäs markägare har gett tillåtelse till utgrävningar) har inlämnats till Österbottens museum. I augusti besökte MC-klubb 99 hembygdsgården.

Arkeolog Pentti Risla besökte Terjärv och Hermosbacka. Britta Backman har testamenterat "lösöret" från Bergmans gård och uthus, till hembygdsföreningen. Höbäck-Saarjärv raststuga totalförstördes vid brand natten mot söndagen den 18 augusti. Beslöts att en ny stuga om 3,5x3,5 m med fönster och dörr uppförs på samma plats. Sven Hästbacka har renoverat en pärthyvel. Gruppen som samlas vid Nabba byahem ska utmärka tjärdalar.

Styrelsen diskuterade i februari 2003 utgivning av en Terjärvhistorik omfattande åren 1868-1969. Hembygdsfesten hölls den 5-6 juli med hantverkardag på lördag och huvudfest på söndagen med festtal av riksåklagare Matti Kuusimäki. Under sommaren gav TUF sommarteater tio föreställningar vid Hannusas Annas (Balladen om Hannusas Anna). Hembygdsföreningen färdigställde "Hannusas Annas centret" till TUF:s sommarteaterpremiär.

Hembygdsdagarna ordnades 2004 den 10-11 juli med kommundirektör Stig Östdahl som festtalare. En utställning ordnas av konfirmationsfoton från kantor Otto Sundblads verksamhetstid i Terjärv pren 1911-1960. Fotosamlingen skall kopieras och reproduceras ca 50 st. Utställningen kan beses under sommaren. Saarjärv nya raststuga invigdes den 3 oktober i samband med vandringsdagen. Max Nygård har donerat avskrifter av tingsprotokoll från åren 1718-1804. Göran Byskata ska redigera dem.

Att tala på sommarfesten den 16-17 juli 2005 kallades konservator Eirik Grankvist. Hembygdsföreningen fyller 60 år. En utställning från de 60-åren diskuterades.

Släktforskarna är en grupp som under långa tider arbetat som en sektion under hembygdsföreningen. Dock inleddes verksamheten som självständig förening. Från protokollen ser vi att fornforskarna höll sitt första möte å Kortjärvi lägre folkskola lördagen den 12 november 1960.

Då samlades ett tjugotal vänner av gammal forskning till rådplägningsmöte. Detta möte beslöt bilda en sammanslutning med släkt- och övrig fornforskning som grundtema. Till de första funktionärerna utsågs följande: Uno Sandvik ordförande, Viking Nygård viceordf., Emma Björkbacka sekreterare och Edvin Strandén till publicist. Första medlemsförteckningen upptog 16 namn.

Man enades om att verksamheten inte enbart berör släktforskning, Också gamla papper bör inventeras och dokument av historiskt värde bör tas tillvara. När det gällde namnet på sin organisation ville man ha ett namn som innebär både släkt och hembygdsforskning. Det ansågs också att man bör utge en duplicerad tidning i vilken arbetsresultatet kan publiceras. Edvin Strandén valdes till redaktör för tidningen.

Januarimötet hölls hos Alfons Skullbacka och mötesdeltagarna fick samtidigt bekanta sig med hans bondemuseum som inrymts på karaktärshusets vind. Tidningens namnfråga diskuterades och man stannade för förslaget Släkt och Hävd som fick mest understöd. Till dags dato har 35 nummer utkommit och en ny är under arbete. Man diskuterade också huruvida släktforskarna skall arbeta som en sektion under hembygdsföreningen eller bilda en särskild förening. Något beslut fattades inte ännu, men i ett avseende var man fullt ense, nämligen att man bör arbeta fullt självständigt i alla händelser. 1969 var släktforskarna mogna att ansluta sin verksamhet som en sektion under hembygdsföreningen.

Höbäck - Saarjärv naturstig

Frågan om en uppdragning av en naturstig diskuterades sommaren 1982 i Terjärv hembygds- och skogsvårdsföreningars styrelser. En positiv inställning till projektet fanns och en arbetsgrupp utsågs, bestående av Heimer Furu, Sven Hästbacka, Stig Högnabba och Henrik Granholm. Senare utökades gruppen med Elof Långbacka.

Arbetsgruppen samlades första gången i oktober 1982. Då fastslogs att en naturstig skulle uppgås i Höbäck-Saarjärvområdet. Terrängen sonderades samma höst och en preliminär sträckning uppgicks. Under vinterns lopp kontaktades berörda skogsägare och våren 1983 kom det egentliga fältarbetet i gång.

Naturstigen bjuder på tre alternativ. Med start från Kvarnforsen vid Vuojärvivägen är den kortaste rutten 3,5 km. Den mellersta slingan är 10 km och den längsta 16 km. Stigarna är märkta i rött och blått. Informationstavlor om skogsbruket är uppsatta utmed stigarna.

Naturstigen invigdes av Gurli Dumell vid en välbesökt gångardag den 1 oktober 1983. Målsättningarna har förverkligats. En folder trycktes hösten 1990 och då hade närmare 5 000 vandrare tecknat sina namn i anteckningshäften vid Hannusas Annas.

Som ett försök till sammandrag av den 60-åriga verksamheten kan speciellt betonas de omfattande talkoinsatserna, t.ex. 1999 bokfördes 1.420 talkotimmar, främst av de ansvariga styrelserna men också av många andra av hembygden intresserade terjärvbor. Också emigranterna har genom åren aktivt medverkat både fysiskt och med ekonomiska bidrag. Föreningen har periodvis verkat under ekonomiskt trångmål, men villiga donatorer har gett sitt stöd både med pengar och med andra donationer. På sommarfesterna har man anlitat som festtalare utflyttade med rötter i Terjärv, men också rikspolitiker har flitigt anlitats som festtalare och därmed gett hembygdsfesterna värdighet.

Terjärv Hembygdsförening framför ETT VARMT TACK till alla som genom åren arbetat för hembygdens bevarande och som upprättat den fornminnesbeskrivning om hembygden som hembygdsgården och dess omgivning och inventarier återger.

Ett varmt tack också till huvudsponsorerna Ab Rani Plast Oy, Forsén Ab Oy och Terjärv Servicecentral.

TERJÄRV HEMBYGDSFÖRENING i juli 2005

Historiken publicerad med tillstånd av hembygdsföreningen
Scanning och redigering Elof Granholm 29.08.2013

RITNING TILL HEMBYGDSGÅRDEN