| Att vara eller inte vara? Terjärv slöjdskolas historia |
| Skrivet av Elof Granholm |
| 2012-01-21 12:39 |
|
Att vara eller inte vara? Terjärv slöjdskolas historia Fredagen den 11 februari 1938 samlades 20 män i Terjärv till ett sammanträde, som senare skulle komma att visa sig vara av stor betydelse för Terjärv och hela norra Österbotten. Dessa män var Alfred Fogelström, Edvard Storbacka, Elis Granholm, Selim Sunabacka, Teodor Albäck, Anders Jansson, Fridolf Furu, NA Granö, Martin Gistö, Fride Sandvik, Anton Bredbacka, Elis Hansson, Emil Hästbacka, Gerhard Sandvik, Arne Björk, Elis Särs, Runar Lytts, Hugo Särs, Hjalmar Byskata och A E Sandvik. Och saken de skulle diskutera var bildandet av en hemslöjdsförening i norra svenska Österbotten. På detta sammanträde beslöt man då enhälligt att bilda en hemslöjdsförening med Terjärv socken som hemort, och man antog namnet "Norra Svenska Österbottens Hemslöjdsförening r.f." I den första interimsstyrelsen för föreningen invaldes Alfred Fogelström, Teodor Albäck, Artur Nygård, Edvard Storbacka, Elis Granholm, Hugo Bexar, J H Furu, Felix Österbacka och Albin Wickman. Till sammankallare utsågs Alfred Fogelström och man beslöt att ansöka om fastställelse av föreningens stadgar. I dessa stadgar framkom att de undertecknade (totalt 98 personer) hade beslutat att bilda en förening med syfte att upprätthålla en fast slöjdskola 1 Terjärv. Skolans avsikt skulle vara att utbilda arbetare på erfoderliga arbetsområden inom hemslöjden, så och befrämjas kickligheten i manlig och kvinnlig slöjd i allmänhet samt uppliva hemslöjdsverksamheten och intresset för slöjd." Föreningen skulle ledas av en styrelse bestående av minst sju och högst 12 medlemmar, vilka skulle utses årligen vid årsmötet och inom sig välja ordförande. Styrelsen i sin tur skulle välja skolans direktion, som förutom skolans föreståndare, skulle bestå av två medlemmar och två suppleanter. Styrelsen konstituerade sig den 17 februari och dess första ordförande blev Alfred Fogelström, viceordförande Hugo Bexar, sekreterare Elis Granholm samt kassör Teodor Albäck. Eftersom styrelsen skulle välja skolans direktion, utsågs Alfred Fogelström, Teodor Albäck och Elis Granholm till direktionsmedlemmar. För att komma i gång med skolan och dess verksamhet, måste man uppta ett 20.000 marks lån i Terjärv Sparbank, samt vidare anordnade man ett stort lotteri, och så började man med medlemsavgifter för intresserade personer och föreningar. För iordningställande av skolan samlade man in stockar som skulle användas som slöjdvirke. Den första skolan befann sig i Axel Sandviks bilgarage, vilket föreningen hyrt. Likaså arrenderade man den tomt på vilken skolan befann sig. Ruben Österbacka som verkade som arbetsledare vid omändringsarbetena, utsågs till lärare på två provår vid slöjdskolan och han tillträdde sin tjänst den 1 september 1938. Skolan var invigningsklar den 16 oktober 1938, och då anordnades en fest med program, servering samt en kollekt för skolans räkning. Det första läsåret fick man 15 elever, men två av dem avbröt skolgången. Men redan det andra året minskade elevantalet och man fick 11 elever. Men det andra läsåret blev inte långt, eftersom kriget bröt ut, och den 11 oktober 1939 fick man inställa all undervisning vid skolan. Sedan blev det ett uppehåll under några år p.g.a. kriget. För att skolan inte skulle förbli oanvänd hyrde man ut den för olika ändamål, bl.a. hade man där sommarkoloniverksamhet, och underkriget var den ett tillflyktsställe för evakuerade. Interimsstyrelsen från år 1938 omvaldes 1939 och samma styrelse satt sedan till 1948, då Artur Nygård och Edvard Storbacka ersattes av Rurik Nygård och Ragnar Granvik. Den aktiva styrelsen drev skolans verksamhet under hela 40-talet, men i slutet av decenniet sjönk elevantalet, fastän det tidigare varit i medel 10 elever per termin. Sedan lärare Ruben Österbacka erbjudits en lärartjänst vid Pjelax högre folkskola i Närpes, måste man söka en vikarie i hans ställe. Man valde då snickare Birger Albäck och folkskollärare Martin Sandvik som tillfälliga lärare för vikarietiden 22.9.1940-31.7.1941. Dessa två stannade inte länge som lärare. 1940 fick lärare Martin Sandvik en ny tjänst inom kommunen och han sade upp sig. Eftersom Birger Albäck inte innehade nödiga kunskaper i att undervisa i skolans alla ämnen, slutade även han. I deras ställen anställdes så folkskollärare Lars Kjellberg från Nykarleby som tillfällig lärare. Lärare Kjellberg slutade 1946 som lärare och tjänsten lediganslogs, varpå Eric Åkerman sökte och antogs både som lärare och föreståndare vid skolan. Och han kom att förbli skolan trogen ända till sin pensionering 1980. Han valdes till lärare på två provar den 1 augusti 1946 och han tillträdde tjänsten den 1 oktober 1946. 1952 inköptes både skolbyggnaden och en tomt på 1000 m2 . Men eftersom skolan varit för liten, byggde man till en flygel. Före det hade man gjort en tillbyggnad till själva garaget , och det hade redan bli8vit så dyrt att man måste ställa till med en stocktalko för att få byggnadsmaterial. Den byggda flygeln hade tidigare varit en gammal bondstuga. Trots att man fått en större skola, ökade inte elevantalet, utan höll sig ofta under tio, förutom läsåren 5253 och 5758. I samband med tillbyggnaden, fick skolan också ett eget elevinternat. 1952 beslöt man att kontaktmän skulle utses i hemkommunen och i grannkommunerna för att värva elever, och redan första värvningsåret hade man 12 elever. Läsåret 1980-81 är skolans 43:e verksamhetsår, och sex elever studerar nu vid skolan. Under skolans tid har 333 elever inlett sin skolgång vid slöjdskolan. Slöjdskolan har också haft utländska elever. Läsåret 1973-74 studerade japanen Mitsuharu Kasaka vid skolan, och läsåret därpå var det amerikanen Fred Groskinds tur. Under läsåret 1979-80 studerade två elever från Schweiz, nämligen Maria Christina Grisch och Georg Paul Müller, men den senare slutade redan på höstterminen. Den första kvinnliga eleven vid skolan var dock Inger Csordas. Största delen av eleverna har dock kommit från Terjärv, Nedervetil, Esse, Karleby, Kronoby, Pedersöre och Purmo.  Efter det att skolans mångårige föreståndare och lärare Eric Åkerman gick i pension den 1 augusti, 1980, gällde det att få en ersättare. Den 1 augusti 1980 anställdes så Kaj Lindell, 26, som tidigare varit slöjdlärare i Sundsvall. Till yrket är han ämneslärare i slöjd. Skolan har under sin 43-åriga historia fått kämpa, både ekonomiskt och för sin fortsatta existens. Man har till största delen fått ty sig till anslag, bidrag och stipendier från staten, Svenska Kulturfonden, kommunerna och företag på orten. Skolans lärare, styrelse och direktion har aktivt verkat för skolan, och det är tack vare dem som skolan finns ännu idag. Elevantalet har varit det största problemet, och många gånger har man fått aktivt gå ut och värva nya elever och på så sätt trygga ett nytt läsår. I början av 70-talet framfördes olika synpunkter på att slöjdskolan skulle sammangå med Kvevlax, men skolans ledning föreslog ändå att skolan skulle förbli en självständig enhet. Svenska yrkesutbildningstyrelsen gav också ett betänkande i ärendet. Det föreslogs att den ettåriga hemslöjdsundervisningen skulle bibehållas, men att ett samarbete med allmänna yrkesskolor skulle etableras. En överenskommelse skulle ingås om att elever med ettårig hemslöjdskola skulle kunna fortsätta ett andra år, eventuellt ett tredje år i en allmän yrkesskola. Detta i sin tur skulle leda till slutlig yrkesexamen. Skolans direktion och styrelse fann det helt naturligt att skolans läroplan skulle bygga på grundskolans läroplan. Kvevlax hemslöjdsskola och Terjärv Hemslöjdsskola konkurrerar inte om elever inom samma rekryteringsområde. Den undervisning som ges i Terjärvskolan är målinriktad och har en fast förankring i bygdens näringsliv. Den ettåriga undervisningen i Terjärv motsvarar både i fråga om innehåll och omfattning det första året på studielinjen för träslöjd i Kvevlax Hemslöjdsskola. Det har visat sig att ett avgångsbetyg från hemslöjdskolan varit ett värdefullt papper på elevens kunnande på området. Eftersom skolans framtid även under senaste år varit oviss, möttes företrädare för de svenska kommunerna i norra Vasa län, industrin och skolväsendet till ett möte den 27 maj 1980, och där diskuterades skolans framtid, överlag var man ense om att skolans nuvarande karaktär borde bevaras. Undervisningsutrymmena däremot ansåg man inte motsvara tidens krav. Men diskussionen gav vid handen att skolan är en tillgång för regionen och dess företag, och att skolan borde få allt stöd den kan för sin fortsatta verksamhet. Under senaste år diskuterades om skolan skulle övertas av Kronoby kommun eller gå samman med Yrkesskolan i Jakobstad. Skolans styrelse och direktion är eniga om att skolans karaktär bör bibehållas och det skulle bäst uppnås om kommunen skulle övertaga skolan. Kommunen är också positivt inställd till den tanken. För tillfället har en utredningskommitté bestående av Gösta Svenfelt, Helge Smedjebacka, Jan-Erik Granbacka och Max Ingers, utsetts för att utreda ärendet. Denna kommitté kommer sedan att ge sitt förslag till skolans styrelse och den i sin tur vänder sig till kommunfullmäktige, om det blir fråga om ett eventuellt övertagande av Kronoby kommun. Från höstterminen 1983 kommer skolan att bli tvåårig, sedan mellanskolreformen blivit helt utbyggd. Första året kommer att vara en allmän linje, och den kommer att vara likadan för alla hemslöjdskolor i landet. Det andra året blir en specialiseringslinje. 1986 blir skolan sedan treårig och då blir det tredje året också en specialiseringslinje. Efter denna reform kommer skolan i Terjärv att klara av hela undervisningen, och man behöver inte flytta till någon annan skola för fortsatta studier, berättar lärare Kaj Lindell. Lärare Kaj Lindell samt skolans styrelse och direktion ser ljust på framtiden. Styrelsen består förövrigt av ordf. Jan-Erik Granbacka, viceordf. Ragnar Granvik, samt medlemmarna Sture Nyman, Linnea Forsén, Johan F Byström, Per Sjölind och Max Byskata. Tidigare direktionsordföranden Edvin Strandén flyttade från orten och ersattes av Rurik Storbacka, övriga direktionsmedlemmar är: John Albäck, Osvald Sunabacka, och Per Sjölind. Till direktionen hör också lärare Kaj Lindell. För tillfället går man likasom i väntans tider och under tiden fortsätter skolan sin verksamhet som vanligt. Om allt går som planerat, fortsätter Terjärv Manliga Hemslöjdsskola i nya lokaliteter, som en självständig skola och med en egen identitet. Elof Granholm Sparbanksnytt nr 3/1981 |
| Senast uppdaterad 2012-01-21 22:49 |
