| Bebyggelsen i Terjärv centrum i slutet på 1800-talet - del 3/3 |
| Skrivet av Emma Björkbacka/Johan Duvnäs |
| 2012-01-02 15:23 |
 DETALJER OM BEBYGGELSEN PÅ KARTAN 44 - 60 44. Om vi tar en avstickare över från "kyrkbys övran veije" till "nedran veije" och följa vägkanten till höger mot öster så får vi uppdraget att anteckna en mängd åldriga, gråa, riebyggnader fräckt placerade mitt i ett framtida affärscentra. Inklusive förut nämnda Prestas rö-ria så stöta vi här på Broänd-Veka ria. 45. Båskas ria. 46. Medan vi vandra vägen fram och anteckna dessa "produktionsinrättningar för frambringande av säd" så kunna vi i sammanhanget nämna Socknens lånemagasin på kullen till vänster helt nära kyrkan. Sockenmagasinen är byggda år 1826 och första magasinförvaltaren var Hans Henrik Backlund, bosatt å Norrbacka i Hästbacka byn. Lagenliga stadgar för magasinsförvaltningen i 30 paragrafer fastställdes "I Hans Kejserliga Majestäts Höga Namn af dess tillförordnande Senat för Finland" den 23 okt. 1858. Med en sädesmängd på 400 tunnors grundplåt tömdes bodarna i botten under nödåren 186768. Utsädeslånen förslog inte utan säden måste anskaffas från Savoland. (Ett svårutrotat ogräs, bestående av ett otal vita jordknölar, som medföljde därifrån kan ännu spåras i Björkbacka åkrarna och kallas Savoknölar). Ståtliga, om ock övergivna, stå "magasinsbodarna" på sin kulle. De hava gjort sitt i det godas tjänst med skol-, fattig-, utsädes- och undsättningsfonder för Teerijärvi kapell från 1868 församling. 47. Asas Per-Ma'ss ria. 48. Båskas ria. 49. Kortjärviby kyrkostall. 50. Simsos gård. Hemmanet hörde under Häsjebacka mantal. Gården har förut stått på platsen nr 5758 men har i tiderna flyttats därifrån då "hustomten började besvära..." I slutet på 1800-talet var gården en hållplats för stadsresande. Omkring sekelskiftet ägde affärsmannen Karl Björk Simsos hemman med hem och hemvist på Heimsjöns väna strand. Kort därpå var Nordiska föreningsbanken inrymd på platsen och vid ett besök i affärskomplexet av i dag kan det konstateras att en ny epok har ingått i Simsos historia. 51. Per Ma'ssos gård i närheten av Per Ma'ss bäcken kan gå som ändpunkt för den centrala delen av Terjärv kyrkby. Varifrån gården har sitt namn kan ej med säkerhet sägas en Per Mattsson Lillrank var bonde där år 1767. Gårdens mantal går under Lillrank nummer som också existerat under växlande förhållanden ömsom jordbrukslägenhet, ömsom lanthandel bedriven av Hans Lillrank, Engström och Matts Fors. Den forna Lillrank gården står numera tyst och obebodd en vård över gångna släktens bedrifter. Innan vi återvända i västerled så bör kanske nämnas att bortom Per Ma'ssgården, i omedelbar närhet av sjöstranden var Terjärv första ungdomslokal benägen, invigd i juni 1895. Den första i sitt slag i svenska Österbotten (enl. Nordman i Svenska folkskolans vänners kalender år 1906.) Terjärv ungdomsförening grundades år 1894 av studerandena H. Alfred Forss och Alfred Wiik, folkskollärare K. J. Sundeli och bondesonen J. E. Hästbacka. Vi följa högertrafiken och möta den. 52. en större timrad lada tillhörande Per Ma'ss gården. 53. Djupsjöbacka-Sandvik kyrkostall. 54. Simsos ria. 55. Häsjeback' ria. 56. Simsos ria. 57. Ännu i början av detta århundrade gick denna gårdstomt under namnet Simsos gammelgård. En liten stuga som kallades "Sämo-Majas stögo" inköptes i slutet på 1800-talet av ryssen Waselius till handelsbod, som dock brann ned till grunden år 1900. 58. Detta hus, också byggt uO av Mjölnar-Niss, köptes av bågar Johan Fågelberg som öppnade bagerirörelse därstädes år 1895. I gamla dokument från 16 1700-talen (mantalskvarntullslängden m.fl.) uppkallades detta bosättningsområde Rankobacka. Nedanför framringlar Kronoby ås blåa bälte som gräns mellan kyrkoby centrum och Sandkullasidan, och över ån ligger Rankas bron som leder förbindelsen åt Gamlakarleby hållet. För att föra i bevis att gamla kyrkbyns gubbar älskade sin by och voro beredda att försvara densamma kan en liten episod anföras: Det var under krigsåren 180809. Även till vår avlägsna ort nåddes budet att fienden var i antågande, då byns manskap drog ut till Rankos bron, beväpnade med yxor och kataliar, klara för anfall men på kapellanen Sven Abraham Fontells kloka avrådan upplöstes och skingrade sig "armén". Senare framgick att ryssarna tagit vägen från Lövbacka (Wipäri) via Kaustby upp mot Perho och friden lade sig på nytt rogivande över den gamla byn. 59. Båskas ria. 60. Småbönders kyrkostall, som förut stått inpå gravgården, bortflyttades därifrån år 1871 då gravgården utvidgades. Vad tälja de för oss, nutidens barn, dessa kyrkostall 5 st till antalet i byn? Var det inte själens hunger och törst efter det levande ordet som drevo dessa förfäder från längre bort belägna byar att uppbygga och uppsöka sina kyrkstugor i veckoslutet. Det gällde söndagsfirandet i Herrens helgedom. Vi har då återkommit till utgångspunkten hembygdens kyrka och här sov de alla sin tidlösa sömn i kyrkogårdens vigda mull som vi bemött på vår rundvandring genom Terjärv gamla kyrkby. Sover där, oberoende av sina riebyggnader och anspråkslösa bostadskyffen, sova de inväntande en för alla okänd, ny värld. Text: Emma Björkbacka Kartritning: Johan Duvnäs Redigering: Elof Granholm 02.01.2012 |
| Senast uppdaterad 2012-09-17 21:48 |
