KAPELLANER I TERJÄRV KAPELL

Den förste kapellanen i Terjärv kapell var Carl Gustafsson Werander. Han var son till länsmannen i Vörå Gustaf Gabriels­son Wernberg och således bror till kapellanen Gabriel Gustafsson Werander i moderförsamlingen. Han bedrev studier i Uppsala 1661—64, var även en tid inskriven vid Åbo Akademi och förordnades till kapellan i Terjärv 1671, där han dog 1699.

Werander efterträddes av Matthias Johannis Mejlund. Han var hemma i Gamlakarleby, inskrevs vid Åbo Akademi 1683 och verkade som pedagog och sockenadjunkt i Pedersöre från 1691 till 1698. Sistnämnda år blev han kapellan i Terjärv, där han dog 1702.

Efter Mejlunds död tillträdde Gabriel Gabrielsson Werander kapellanstjänsten. Han var son till kapellanen Werander vid moderkyrkan, inskrevs vid Åbo Akademi 1683, blev adjunkt i Kronoby och därefter 1702 kapellan i Terjärv.

Om denne prästman känna vi ej mycket mer än om hans föregångare. Vid en visitation 1724 sades att herr Gabriel kände sig tyngd av ålder, och allmogen begärde att han skulle få en medhjälpare, som kunde försörja hans dotter. Han avled 1731.

Den följande prästen i kapellet var Lars (Laurentius) Häggman. Han var son till råd- och handelsmannen i Piteå Nils Häggman och hans hustru Brita Strand. Han tillträdde tjänsten 1733 och var gift med Anna Gezelius, dotter till kyrkoherden Lars Gezelius i Vörå. Efter Häggmans död 1758 gifte änkan Anna om sig med kapellanen vid moder­kyrkan Johan Forsman.

År 1744 besvärade sig bonden Johan Bertilsson Hästbacka hos domkapitlet i Åbo över oförrätter, som Häggman skulle ha begått mot honom. Kapellanen Häggman var dock oskyl­dig, vilket framkom vid en undersökning i saken, och Häst­backa fick i kyrkoherdens närvaro be kapellanen om ursäkt.

Hos kapellanen Häggman ar­betade Henrik Gabriel Porthan som informator under sin stu­dietid. På kapellansbostället finnes ännu en hägg, som bär namnet »Porthans hägg». Ka­pellanen Häggman var en myc­ket duktig jordbrukare. Han försatte kapellansboställets ägor i ypperligt skick och bröt upp ny åker. Han lät kring åkrarna uppföra stora stenmurar, som voro berömda långt ut över socknens grän­ser.

Göran (Georg) Nilsson Mat­hesius blev därefter kapellan i Terjärv. Mathesius, som var en av sin tids mest bemärkta prästmän i Österbotten, föddes 1732. Han var son till pas­torn Nils Gabrielsson Mathesius i Pyhäjoki och blev student i Uppsala 1749. Under sin studietid i denna stad ägnade han sig åt nationalekonomien, som just då tilldrog sig stor uppmärksamhet. Åtta år före Mathesius' ankomst till Upp­sala hade där upprättats en professur i »oekonomien», som var den andra lärostolen i detta ämne i Europa. Studierna inom den nya vetenskapen fingo ett avgörande inflytande på Mathesius' senare skriftställarverksamhet. Han inskrevs vid Åbo Akademi 1754, samma år som Porthan, vars hemlärare han varit. Här fortsatte han sina ekonomiska studier. Detta var numera möjligt vid denna högskola sedan också vårt land fått en lärostol i »oekonomi», vars första innehavare var den bemärkte vetenskapsmannen Per Kalm, som blev Mathe­sius' lärare. Hans avhandling är dedicerad till hans bröder professorn i Uppsala Gabriel Mathesius och landssekreteraren i Österbotten Johan Mathesius. Mathesius promoverades till magister vid Akademien 1757 med sin lärare, professor Kalm, som promotor. Han prästvigdes samma år och blev kapellan i Terjärv 1760. Här stannade han till 1781, då han blev kapellan i Malax och Solv. År 1793 lämnade Mat­hesius Malax och blev pastor i Nykarleby. Han blev prost 1807 och avled 1816.

Kapellanen Mathesius var gift med Catarina Bruneli, som var född 1717 och dotter till kro­nofogden i Korsholms Norra Fögderi Lars Brunell och hans hustru Catarina. Kronofogden Brunell var bosatt i Kronoby, och efter hans död ingick hans hustru äktenskap med befallningsmannen Christian Zimmerman, som även var bosatt i socknen. Det synes som om Mathesius' hustru efter sin fader ärvt hälften i Riska hemman i Kronoby, ty i maj 1755 sålde kapellanen Mathesius och hans hustru 5/16 mantal av Riska 5/8 mantals skattehemman.

Mathesius utövade en livlig skriftställarverksamhet. Han skrev flere ekonomiska arbeten, av vilka en del utkommit i tryck. Några av hans religiösa arbeten äro likaså tryckta. Hans förnämsta religiösa arbete är »Biblisk Manna-Spegel», som han dock icke hann slutföra och som därför är otryckt. En stor samling av hans otryckta predikningar finnes ännu bevarad. För sina ekonomiska arbeten erhöll han tre större silvermedaljer och penningpris av Vetenskapsakademien. Kungl. Patriotiska Sällskapet tilldelade honom även en mindre medalj.

Efter Mathesius finna vi Matthias Köping som kapellan i Terjärv. Han inskrevs som student vid Åbo Akademi 1745, blev t. f. pedagog i Kristinestad 1748, predikant vid Pörtom kapell 1752 och den 29 november 1781 fick han fullmakt på kapellanstjänsten i Terjärv. Här tjänstgjorde han resten av sin levnad. Han avled den 21 maj 1794. Då boet var fattigt, Köping efterlämnade en skuld på 112 rd. 21 sk. 9 rst., bevilja­des hans änka Elisabeth dubbla nådar.

Kapellanen Köping efterträddes av Sven Abraham Fontell. Han var född den 22 april 1756 och son till sockenadjunkten i Vasa och Mustasaari magister Mauritz Wilhelm Fontell och hans hustru Elisabeth Löfgren. År 1774 inskrevs Sven Abra­ham vid Åbo Akademi, där han studerade för Porthan. Fon­tell namnes i Akademiens protokoll i maj 1778 för vanvörd­nad mot professor Nääf. I maj 1778 erhöll Fontell betyg till prästvigning och ordinerades samma år. Han blev 1781 t.f. pedagog i Kristinestad och följande år predikant i Replot. År 1795 kom han som kapellan till Terjärv.

Kapellanen Fontell var två gånger gift. Hans första hustru hette Kristina Eberhardt, dotter till regementsfältskären Eberhardt. Hon dog den 10 juni 1786. År 1792 gifte han om sig med Anna Katharina Hultman, född 1776 och dotter till rådmannen Hultman. Hon anhöll vid makens död 1819 om två nådar. Under Fontells tid tjänade Gabriel Häggqvist, född 1799, som kapellansadjunkt i Terjärv från år 1805.

Från 1821 innehade magister Jonas Reinhold Granlund kapellanssysslan. Han var född i Vasa den 31 april 1779 och son till timmermannen Stephan Granlund. Efter att ha gått i skola i Vasa inskrevs han 1800 vid Åbo Akademi. Åren 1801—03 arbetade han som informator i Gamlakarleby, stu­derade som stipendiat vid Akademien 1803—04 och blev magister 1805. Året förut hade han blivit prästvigd och för­ordnad till kapellansadjunkt i Kauhava, år 1807 blev han pastorsadjunkt i Ilmola och 1809 kapellan i Alahärmä. Åren 1812—14 handhade han pastoralvården i Lappo pasto­rat.

Granlund var två gånger gift. År 1814 ingick han äktenskap med Elisabeth Margareta Stenbäck, född 1769 och dotter till kapellanen i Härma Johan Stenbäck och hans hustru Susanna Munselius. Andra gången äktade han Maria Christina Fonselius, som vid makens död 1839 anhöll om ett extra nådar för sig och en minderårig son. Under kapellanen Granlunds tid tjänade som adjunkt i Terjärv Johan Emanuel Fonselius, som avled den 28 november 1837, efterlämnande änka och två små barn. Han efterträddes av kapellansadjunkten i Kristinestad August Wenman, som efter Granlunds död blev nådårspredikant vid kapellet.

Kapellanen Granlund efterträd­des av Lars Schalin. Schalin var född den 19 augusti 1790 och son till en källarmästare i Vasa. Han inskrevs vid Åbo Akademi 1809, prästvigdes i maj 1813 och blev kapellansadjunkt i Vörå samt pre­dikant i Replot 1827. Tio år se­nare blev han kapellan i Pedersöre och 1840 tillträdde han tjän­sten i Terjärv. Efter en lång­varig och svår sjukdom avled han den 3 augusti 1847, efterläm­nande änka och åtta barn, av vilka fem döttrar voro oförsörjda.

Härefter blev Carl Joseph Häggström kapellan. Han var född den 3 december 1806 i Oravais, gick i skola i Vasa och inskrevs 1826 vid Åbo Akademi. Han prästvigdes i juni 1829 och blev pastorsadjunkt i Lappo 1839, kapellan i Sideby 1844 och 1849 i Terjärv. Han installerades av prosten Kihlman i juni 1851 och stannade i kapellet tio år, tills han 1861 blev kapellan i Lillkyro. Han var vicepastor och avled den 11 december 1880.

Den siste kapellanen i Terjärv innan kapellet avskildes till en självständig församling var Josef Wilhelm Fontell. Han var son till handelsmannen i Kristinestad Josef Henrik Fon­tell och född den 9 december 1813. Fontell blev student i november 1830 och var t. f. pedagog i Kristinestad 1834—37. År 1842 prästvigdes han och förordnades till pastorsadjunkt i Saltvik. Härefter var han präst i Lemland, Sund, Geta, Finström, Hammarland och Eckerö. År 1860 blev han vice­pastor och förordnades till kapellan i Terjärv i november 1861. Han tillträdde tjänsten 1863 och utsågs till kapellan i Vörå 1869. Denna tjänst tillträdde han 1871 och avled på Vöråborgs kapellansboställe den 21 februari 1880 efter en hastig lunginflammation.

Fontell hade i oktober 1844 in­gått äktenskap med Johanna (Janette) Augusta Bomansson, född i Saltvik den 27 maj 1824 och död i Malax den 17 oktober 1908. Hon var dotter till fältkamreraren John Fredrik Bomansson och Jakobina Fredrika Gylling. Deras son Jo­han Wilhelm Fontell blev seder­mera kyrkoherde i Terjärv för­samling.

Kapellanen Fontell tillhörde den evangeliska riktningen inom vår lutherska kyrka och var känd som andlig vältalare.

Kronoby  sockens historia

Helmer Tegengren (1943)