En specialknuten  rya till  Gullranda fick president  Kekkonen
som gåva av terjärvborna. Ryan överlämnades av Gun Granholm
och Helena Granbacka,  som vardera skrudat sig i folkdräkt för
sommarfesten.

Presidenten under rödrandig
parasoll på varm terjärvfest

 
TERJÄRV, söndag. (Hbl:s uts. M. T.) Med denna utställning vill vi hedra våra fäders gärning och manifestera vår tro på att jordbruket har möjligheter och framtid i vårt land, sade bonden Ragnar Granvik när han på söndagen i gassande solsken hälsade omkring 20 000 besökare välkomna till Terjärv. På heders­plats under ett rödrandigt para­soll satt republikens president, och på de främsta stolarna sågs bl.a. landshövding K. G. R. Ahlbäck, flera riksdags- män och Österbottens svenska lantbruks­sällskaps styrelse.

Terjärvborna var glada när de vaknade på söndagsmorgonen och såg himlen önskeblå. Visserligen var utställningen regnförsäkrad, men det vackra vädret betydde att det skulle komma mycket folk till sommarfes­ten, jordbrukarfamiljer från när och fjärran.

Den gamla med prästkragar dekorerade sockenkyrkan fylldes till sista plats, när klockorna ringde till festgudstjänst. De förenade kyrkokörerna sjöng så det skallade under valven och prosten Runar Weckström talade till församlingen om hur viktigt det för varje människa är att lära känna sig själv, sina svagheter och brister, och samtidigt förstå sin nästa. Efter gudstjänsten följde uppvaktning vid hjältegraven.

Trängsel på festplatsen

Strax efter tolv började folk sam­las i tätnande klungor på festplatsen, där  trängseln snart var så stor, att ett par mycket unga, utställningsbe­sökare tappade bort sig och behövde högtalarhjälp för att hitta sina föräldrar igen. Klockan 13.30 körde; presidentbilen något försenad in på planen och man sträckte på halsarna och stod på tå bakom folkskolebar­nens spaljé för att få se en skymt av statsöverhuvudet, som nu för första gången besökte Terjärv. Han hälsades av Vasa garnisons musikan­ter med Björneborgarnas marsch. Se­dan gick estradflaggan i topp till to­nerna av Kilpinens flaggsång.

Efter hälsningsorden sjöngs Jacob Tegengrens hymn, tillägnad Österbot­tens svenska lantbruks- sällskap, varpå sällskapets ordförande, kommunalrå­det Levi Jern tackade terjärvborna för det ansvar de axlat då det gällt att rusta till utställning och sommarfest. Jordbrukarna får lov att föra en ständig kamp mot naturmak­terna, sade han. Men tron på jord­brukets möjligheter och uppgift är starkt rotad hos odalmannen, som i dag ändå har lättare att bruka sin åker effektivt än vad hans fäder haft. Tekniken har trängt in på åkern; moderna maskiner och metoder un­derlättar arbetet.

Österbottningen idog och redbar

President Kekkonen framförde där på en hälsning, först på svenska och sedan på finska. Han sade att han lärt känna österbottningarna som idogt och redbart folk. Ett karaktäristiskt drag för Terjärv ansåg han vara det goda samförståndet över språkgränsen. Svenskarna i Terjärv kommer väl överens med de finsk­språkiga i grannkommunerna och vice versa. Presidenten uttalade slut­ligen en önskan om att språkfreden i vårt land ytterligare skulle befäs­tas, till allas trivsel och gemensam­ma bästa.

Sedan ortens manskör sjungit, Finlandiahymnen och skolförestån­dare Erik Granvik läst festdikten 'Till en lantman", steg prof. Nils Westermarck fram till talar­stolen för att i ett festföredrag hylla den individuella insatsen i allt fram­åtskridande. I många år har natio­nal- ekonomerna ansett att arbete och kapital är det viktigaste i produktionslivet. Men på senare tid har man alltmer kommit underfund med att en tredje faktor — den mänskliga faktorn — är minst lika viktig. Utbildningens betydelse för produk­tionsresultatet, och framstegstakten är stor och det lönar sig att inves­tera i människan. Ty en människa utan kunskaper är som en nöt utan kärna.

Efter föredraget; spelad bygdens egen stråkorkester under Runar Hartells ledning och en grupp folkskolelever framförde en festkantat.

Medaljer och släktgårdsdiplom

För föredömlig jordbrukargärning och medborgerliga meriter fick Erik Evald Smedjebacka, Magnus Runar Sandvik och John Sigfrid Sandvik motta Finska hushållningssällskapets silver- medalj och Matts Hugo Forsander fick  medaljen  i brons.

Österbottens svenska andelskasseförbunds vandringspokal för väl ut­förd bokföring tilldelades tredje året å rad Edvin Kull, som sålunda fick pokalen för alltid. Jordbrukaren Bernhard Stehl från Pörtom fick lantbruksstyrelsens bokföringspris, en bronsrelief, för 10 års arbete och tjugosex jordbrukare tilldelades bokföringspremier. Ett trettiotal jord­brukare fick släkt- gårdsdiplom. Det fanns flere gårdar som varit över 400 år i samma släkts ägo.

Presidenten fick rya

Innan festen var slut, kom två söta flickor i bygdedräkt, Gun Gran­holm och Helena Granbacka, fram till presidenten och överlämnade som en gåva av terjärvborna en rya för vidarebefordran till Gullranda. Till slut sjöng man Vårt land, varefter trerikesrallyts traktorer jämte skördetröska körd av lantbruksklubbsmedlemmen Lars Ljungberg, körde fram och banade väg för en maskinparad. Sedan kunde man ännu ta en titt på utställningsavdelningarna, på djur och maskiner, innan det hela avslutades med flaggstrykning kl.18.

Publikfrekvensen hade varit minst dubbelt större än arrangörerna räknat med och alla tycktes trivas trots trängseln kring soppgrytor och glasstånd.

(Hbl 10 juli 1960)

Annan bild från lantbruksutställningen