"GAMBÄKLOCKAS” OCH GAMLA KLOCKARE

Den första kända klockaren i Terjärv, Hans Andersson Kolam, f. i 12 1663, d.13.05 1749 "85 år gl lades i kyrkian". Hans A.son Kolam an­ställdes som klockare-försångare någon gång på 1685-90-talet. Denne Hans anhöll om att få upptaga på egen bekostnad ett bostä­lle åt sig vid Sågforsen, vilket även beviljades honom, därför kal­las stället ännu i dag Gambäklockas. Hans gård torde ha stått på samma gårdstomt som Ralf Renlunds gård står i dag, för det stället har alltid kallats för "gambägåln". Hans torde ha varit anställd som klockare till år 1725, för då övertar drängen som varit anstä­lld på bostället klockaretjänsten.

Hans A.son Kolams familjeförhållande får man mycket lite begrepp om, beroende på att bokföringen den tiden var mycket knapphändig, för att inte säga nästan obefintlig. Hustrun hette Margeta, men inga data eller varifrån hon kom, men efter mannens död flyttar hon år 1751 till Pedersöre, enligt vår första kommunionbok. (Här får jag korrigera, när Margeta flyttar, anges hon vara född i 06 1679). I föddas bok från 1690, finns en Christin, f. 23.12 1697, klockaren Hans Andrssons dotter, men förekommer ej senare i kyrkboken. Enligt Elly Westerlund i SLÄKT OCH HÄVD No.18, "Uppå Brennarbacken", = Gistö, dit kommer en måg som befinnes vara en sonson till gamla klockaren Hans Andersson enligt ett tingsprotokoll från år 1757,och från "Skydt kommen". Mycket riktigt, i första kommunionboken från 1708 på Skytte finns en Johan Hansson, f. i 06 1685, d.07.06 1772, 87 år gl. Han gifter sig någon gång under stora ofre­den med en Wendela Mattsdotter f.1685 d.09.03 1763, 78 år gl. De får tre barn, två döttrar och en son Hans, f. 03.11 1723, d. 05.12 1772, samma år som fadern endast 49 år gl. Denna Hans blev måg på "Brennarbacken" Gistö, tre ggr gift och får 14 barn, många dör som spädbarn. Kan här nämna ett exempel, den 17 juli 1763 jordfästes 20 personer, nästan alla barn, under 8 år, följande vecka, den 24.07 begravas 15 personer mest barn, 35 personer inom 3 veckor.

I Hans´ andra äktenskap föddes fyra barn som fick leva. Hustrun hette Elsa Mattsdr.Rank- Bredbacka, f.02.03 1735, d.15.05 1769. Vi skall följa en av sönerna, Carl f. 09.02 1765,d. 26.07 1841,dräng på prästgården, gifter sig med prästens piga 14.05 1796, Jungfru Maria Rebecka Zederman, f. 27.10 1764, d.16.04 1813. Vem och varifrån denna "jungfru" kom har jag ej lyckats spåra. Dåvarande kaplanen M.Köpings hustru hette också Zederman. En Carl Zederman fanns som adjunkt i Solf, 1754 till sin död 1772, men befanns ej vara släkt.

Carl antar tillnamnet Öberg, blir kyrkvärd år 1814 efter första hustruns död, denna syssla vid sidan av prästdräng-landbond inne­hade han till sin död. De fick sex barn, men endast två får leva. Gubben Carl hinner gifta sig ännu två ggr, 1814 gifter han sig med gamla stamparens änka från Bredbacka, Brita Johansdr.f.Storbacka, och 1823 med Margareta Mattsdr. Kolam, barnlösa äktenskap. Enda sonen Anders Gustaf Carlss. Öberg, f. 18.11 1803, d. 03.07 1850, blev måg på Sågslamp, gift med klockaren Anders Nilss. Sågslamps dotter Maria, f. 25.01 1811, d. 15.11 1857. A.G.Öberg-Sågslamp fort­satte som kyrkvärd efter sin far ett par år, och skänkte den sto­ra 14-armade ljusstaken till kyrkan år 1844, tillverkad av gelbgjutaren Jonas Storbacka. A.G.Öberg-Sågslamp byggde även den sto­ra stugan med sin 17 år gamla son, år 1849-50 innan han dog. Han var min farmors farfar.

Här lämnar vi Hans Andersson Kolam och hans ättlingar, och går till klockaren nummer två på Gambäklockas.

Som redan nämndes övertog drängen Matts Erikss. Harabacka-Terlin f. 30.03 1699, d.09.01 1748, dödde hastigt under det han vittjade sina ryssjor, 48 år gl lades i kyrkian, läser man i de dödas bok. Han var gift med Lisa Johansdr. Rank,f. 10.04 1696, d. 07.02 1749. De hade sex barn, två av sönerna skall vi följa i kyrkböckerna. Johan f.10.09 1736, blir tjänare på prästgården åt kaplan L. Häggman, senare åt G. Mathesius, och får undervisning i kristendom, läs­ning och räkning. Johan gifter sig med pigan Anna Tammerin, f. 11.01 1739, hon följde med familjen Mathesius när de kom till Terjärv. Dessa, Anna och Johan, blir barnalärare och s.k. skolmästaren, de bygger åt sig en liten stuga på församlingens mark ca trehund­ra meter från prästgården. De tjänade som lärare i 22 år, de fick inga egna barn. Johan var även snickare, vi har ännu i dag en vac­ker skåpklocka, numera i matsalen på vårdcentret här i Terjärv, också i Nedervetil finns en likadan klocka gjord utav skolmäs­taren Johan Terlin.

Om skolmästarparets tragiska öde, när de rånades mördades och innebrändes i sin stuga den 17 oktober 1785, finns i SLÄKT OCH HÄVD No.7, "Ett oktoberdrama 1785" av Emma Strand-Björkbacka.

Andra sonen Matts f. 24.02 1738, gifter sig 20.05 1762 med Drago­nen Pär Zittras dotter Maria f. 19.03 1737. Matts tituleras i vig­selboken Salpettersjudare, vilken var en högt ansedd person den tiden, han var även kyrkoväktare en längre tid. Matts och Maria fick åtminstone 10 barn, några dog som spädbarn. Familjen bodde på Gambäklockas, en stor släkt finns efter dem än i dag.

Ännu en tredje klockare på Gambäklockas-Sågfors finner vi med namnet Henrik Mattsson Lågland, f. 07.12 1722,i Karleby. dog 09.09 1783. Också han var dräng en tid på bostället innan han blir klockare. Han tillträder klockaretjänsten den 22.08 1748, några må­nader efter sin föregångares död. Han gifter sig ett par månader senare, den 19.10 1748 med Maria Eriksdr. Forsbacka, f. 27.06 1725, d. 18.08 1792. Barnen föds i rask takt, 13 barn inom 14 år, men barn­sjukdomar härjar,11 första barnen dör alla i späd ålder, de två sista pojkarna får leva. Mickel f. 22.02 1763,och Henrik f. 09.12 1764, de blir jordbrukare på Sågfors. Åkrarna har förstorats och Sågfors No. 46 registreras som skattehemman redan 1752.

Livet går vidare på Gambäklockas, här bor Väktaren-Salpetersjuda­ren med familj, samt ett par pigor och två drängar, antagligen bry­ts här mark och åkrarna förstoras. Mickel och Henrik gifter sig tidigt och munnar blir fler som skall mättas. Mickel gifter sig 08.11 1782 med Brita Andersdr. Svartsjö, f. 06.03 1758, de får ock­så många barn, men bara två pojkar och två flickor som blir vux­na. Henrik gifter sig 14.06 1793 med Margareta Andersdr. Särs, f. 01.03 1774,de får sju barn, men en son och en dotter dör som små. Denna familj flyttar till Evijärvi år 1809. En familj på åtta personer från Särs flyttar samtidigt till Evijärvi. Den gamla enbladiga ramsågen från 1600-talet nöter på med sina 140 granstockars årskvots sågning vid forsen, alla tallar skall "kåtas och hartas" för att ge törve till tjärdalen nära åstranden vid Bjonforsen överom Sågforsen. Där på andra sidan ån stam­par Bredbacka-stamparen vadmal i sin vattendrivna stampkvarn. Mickel och Brita med sina två söner som jordbrukare, och den yng­re, Carl Gustaf blir min morfarsfars svärfar, genom att han anstäl­ler en drängpojke från Nedervetil, Anders Gustaf Gustafss. Bränn­kärr, f. 29.04 1826, gift med Anna Carlsdr . Sågfors, f. 08 .06 1827. Detta par med barn och barnabarn blev de sista ättlingar till klockarsläkten på Sågfors, de lämnade Gambäklockas år 1889, nytt folk övertar Gambäklockas.

De tre klockarna som här presenterats verkade nära hundra år som försångare i Terjärv kyrka, ingen orgel fanns då ännu, det tog ytt­erligare 100 år innan en orgel installerades i Terjärv kyrka. År 1880 tillsattes en kommité, s.k. orgelkommité, 19.12 1880 bestäm­des att en orgel skulle byggas. Anders Fagernäs utsågs att vara närvarande "vid arbetet för att inhämta nödiga kunskaper vid org­elns byggande, såsom och undervisas i orgelspelning för att sedan möjligen till orgelnist antagas". År 1882 var orgeln färdig.

Anders Fagernäs antogs även till orgelnist, och tjänade i 28 år kyrkan. Kan nämnas att Anders Fagerlund snickrade orgelfasaden såsom den är ännu i dag. (Orgelnist torde heta Organist). Lönen för de gamla klockarna var ej stor, kan man tycka. Enligt ett utlåtande från biskopsvisitation i Kronoby år 1686, fick klockaren i moderförsamlingen rätt att uppbära de så kallade klockarkapparna även i kapellet Terjärv, men måste då avlöna klockaren i kapellet. Detta system reglerades dock snart så att klockaren i Terjärv fick uppbära sina kappar av 30 bönder och 14 bönders kappar blev sända till Kronoby. Böndernas antal hade ökat till 44 nu, jämfört med de 19 bönder som byggde kyrkan år 1667. När Matts Eriksson Terlin tillträdde tjänsten år 1725 fick han rätt att uppbära åt sig alla bönders kappar som lön.

Enligt gammal förordning skulle klockaren också sköta klockring­ningen, men i Terjärv sköttes denna syssla av bondpojkarna, enligt uppgjorda turer. Detta ledde till att det blev en tävlan om vem som fick större ljud från klockorna, vilket igen ledde till att klockorna skadades, sprack sönder och måste omgjutas, eller som man kan läsa i de gamla böckerna, "sönderbräkte genom ovarsamhet i ringningen". De gamla klockarna var anställda enligt följande:

Hans Andersson Kolam ca 1685 - 1725 = 40 år

Matts Eriksson Harab. Terlin 1725 - 1748 = 23 år

Henrik Mattsson Lågl. Sågfors 1748 - 1783 = 35 år

Dessa tre klockare bodde på Sågfors -Gambäklockas.

Sven Hästbacka

Ur församlingens arkiv

Släkt och Hävd nr 27/1994