Verandor, balkonger och taklyktor och den strålande solen under takåsarna.
Det sundellska husets utsmyckning var unik.

Sundellska huset i Heimkärret

Av Max H Furu

Under 50-, 60- och 70-talen skedde radikal förändringar av miljön i Terjärv centrum. Många av de unika och specifika byggnaderna revs för att ersättas med mera tidsenliga och funktionella byggverk i tidsandans formspråk Den mångomtalade idyllen i centrum, en typisk landsorts kyrk­by hade ersatts av en stadsimitation.

Bland byggnader, som då fick skatta åt förgängelsen, var läkargården i Heim­kärret, byggd av lärarparet KJ och Mimmi Sundell när förra seklet var ungt. Andra för centrum karaktäristiska byggnader var Alex. Forsens affärsbyggnad, Artur Hed­lunds hem Björkheim och den gamla Hälsogården.

Sett med dagens ögon på miljöfrågorna hade rivningarna inte varit möjliga. Samtliga dessa byggnader hade garanterat haft skyddsstämpel.Exakt när det sundellska huset i Heimkärret byggdes framgår inte, men troligtvis under förra sekelstiftets första årtionde. K J Sundell valdes till den första läraren vid Kyrkoby folkskola 1891 och pensionerades 1910. Det är inte säkert att han hade sitt bygge i Heimkärret klart när han gick i pension, ty hans efterträdare, lärare Alfred Fogelström flyttade inte genast in i skolans lärarbostad.

Men länge efter 1910 dröjer det inte innan huset står klart, ty KJ Sundell avlider plötsligt 1915 och änkan Mimmi Sundell säljer 1916 gården till kontoristen Tyko Hedlund. Men inte heller han blir långbodd i gården som han döpt till Heimgård. Han är anställd på Wilh. Schaumans kontor i Terjärv, men överflyttas till kontoret i Jakobstad och flyttar från orten.

Nästa ägare blir Terjärv Sparbank. Banken hade  verkat i en del i Terjärv Ungdomsförenings hus, men blev hemlös när Ungdomshemmet genom ett blixt­nedslag antändes och brann ner till grunden. Detta skedde 1919 och bankens kontor och direktör Otto Sundblad flyttar in med sin familj till Heimkärret.

Nästa förändring i ägarlängden sker 1932.

I slutet av 20-talet börjar bankens ledning överväga att bygga ett eget hus mera i kommunens centrum samtidigt som kommunen ser sig om efter en bättre bostad för kommunalläkaren och hans mottagning. Kommunen hör sig för om gården i Heimkärret, som banken har planer på att överge och detta resulterar i att Sparbanken besluter bygga ett nytt kontor i centrum. Nya sparbanken som i dag är gamla sparbanken står klar att tas i bruk 1932 och sparbanken antar då kommunens anbud på 50.000 mk på den gamla fastigheten och säljer.

Nu blir den sundellska gården medi­cinskt centrum i kommunen och in flyttar först kommunal- läkaren. Ola Leineberg. Efter honom Bertel West och ännu Ole Torkell.

Men sedan är husets saga all.

Förmodligen är huset kallt och dragigt och säkert inte heller väl anpassat för moderna medicinska krav varför kom­munen helt i linje med tidsandan, fattar beslutet att riva den gamla byggnaden och i stället bygga nytt och modernt.

Därmed är sundellska husets öde beseglat och av allt det som varit blir endast bastubyggnaden på Heimsjöstranden bevarad åt eftervärlden.

Men denna lilla byggnad bär i sig mycket av det som var kännetecknande för sundellska huset. Färgen finns kvar liksom en del av den snickarglädje som var specifikt för alla byggnaderna; listerna, räcken och den strålande solen under takåsen.

Det var en spännande miljö där på heimsjöstranden, det minns jag från mina tidiga pojkår då vi gästade och lekte där med kusinerna. Allting inne var stort. Högt i tak och stora fönster och verandor och balkonger överallt. Och så trädgården mot sjösidan och bastun och tvättstugan med en märklig vridmaskin och vattenpump Och båthuset. Det hade platt tak, som omgavs av ett stabilt räcke helt i stil med verandorna och en fin trappa som ledde dit upp. Där blev vi pojkar tillsammans med sundbladsflickorna serverade saft och bullar av moster.

Hon fann det väl säkrast att ha pojkflocken placerad utomhus, ty inne rådde besöksförbud i några av rummen. Där fanns ju banken.

Det var synd att gården blev riven, ty den representerade i sig en byggnadskultur som inte mera finns bevarad.

Gården hade en helt fantastisk snickarglädje som gick igen i många av de hus, som byggdes just vid denna tid, det vill säga förra seklets första årtionde. Byggherrarna var inspirerade av den idea­litet som gjorde sig påmind, ty de som byggde var de som stod i ledningen för de ideella strömningarna. K J och Mimmi Sundell var förgrundsfigurer i den kul­turella ungdomsföreningen som de tog ini­tiativ till tillsammans med J.E Hästbacka. Detaljer i utsmyckningen av ungdoms­hemmet återfinns hos Sundell, Hästbacka Hedlund och Forsen. Därtill kan man också urskilja särdrag som återvändande ameri­kaemigranter hämtade till Terjärv.

Tyvärr finns det kvar endast mer eller mindre gulnade bilder av detta förnäma och stiliga sekel- skifteshus.

Ur Släkt och Hävd nr 33/2002