Hästbacka folkskola 1901—-1951

En blick tillbaka

Innan Terjärv ännu hade egen kyrka och egen präst, hade Hästbacka by i avse­ende å den allmänna folkundervisningen en gynnsammare ställning än våra öv­riga byar. Hästbackaby låg ju närmast moderförsamlingen och det är sannolikt att människorna här hade livligare kontakt med Kronoby än församlingsmed­lemmarna i de avlägsnare byarna. Med kännedom om katekespredikningarna och -förhörens betydelse och med beaktande av villkoren för samtida undervisnings­verksamhet, kan vi dra slutsatsen, att Hästbacka-Kolamborna under äldre tider häfdat sig ifråga om kristendomskunskaper och läskunnighet framom övriga terjärvbor. Slutsatsen kan vara förhastad, men den omständigheten att kolamborna mest ivrade för byggandet av den första kyrkan i Terjärv år 1667, torde ha samband härmed.

Nils Hedlund har i en avhandling år 1932 gjort en jämförelse över i kommunionböckerna antecknade vitsord. För hundra förhörda personer i Hästbacka by och lika många i Kyrkoby år 1709 framträder skillnaden i avseende å vitsords­fördelningen tydligt till fördel för Hästbacka-borna:

Vitsord:                X          Y          /

Hästbacka by      38         25        37         = 100 pers.

Kyrkoby             13         23        64          = 100 pers.

Löfte om egen folkskola

I slutet av 1880-talet förde hästbackaborna en hård kamp med främst kyrkby företrädarna om var den första skolan skulle placeras. Efter flera omgångar med bl.a. besvär mot ett beslut om att man skulle bygga tvenne skolor, av vilka en i Hästbackaby och den andra i Kortjärvi by avgjordes frågan av kommunal­stämman så att den första folkskolan byggdes i Kyrkobyn år 1891.

I samband med att kommunen indelades i folkskoldistrikt, bestämdes även de föreslagna skolornas placering, ty nu hade man kommit till att inrätta ytterli­gare tvenne skolor, en i Kortjärvi och en i Hästbackaby. En kommitté som nog­grant förberett ärendet hade till kommunalstämman den 30 januari 1899 inläm­nat sitt förslag, varom säges i protokollet:

"Stämman godkände det såväl vad distriktsindelningen som placeringen af skolorna inom de olika distrikten beträffar, blott med den förändring, att sko­lan inom Hästbacka distrikt skulle förläggas till Smedjebacka hemmans mark emellan Kronobyggmästaren Matts Lindells och Torparen Johan Eriksson Smed­jebackas boningsplatser och icke såsom utskottet föreslagit, invid Forsbacka."

Den 28 december 1899 tillsatte kommunalstämman en byggnadskommitté bestående av följande personer: handlanden K. J. Granholm, bonden Johan Andersson Hästbacka, bonden Anders Andersson Kolam, handlanden Johan Vidjeskog, sexmannen Matts Karlsson Sandvik, kyrkvärden Matts Fors, bonden Anders Fagernäs samt sytningsmannen Johan Simonsson Bredbacka. Kommu­nalstämman godkände även de av byggnadskommittén gjorda förslagen till rit­ningar och anskaffning av virke den 12.3.1900.

Ett positivt intresse

Byns husfäder intog en positiv hållning gentemot skolbyggandet. Det fanns många inom byn, som gjorde stora uppoffringar för skolan. En av dem var bonden Johan Warg. Han torde ha varit den som först opponerade sig emot förslaget om sko­lans placering bortom Forsbacka, vid den s.k. Frosilindo. Han fick stöd av andra och så kom skolan att få en i alla avseenden bättre placering. Warg-gubben var en mångkunnig man. Han gjorde sig känd som snickare och bydoktor. Med ti­den blev han byns rikaste bonde. När skolans orgel skulle inköpas bidrog han med 25 mark. När han dog år 1903, barnlös, efterlämnade han ett testamente, vari han donerade nästan hela sin egendom till kommunen och därtill 1000 mark till en fond för denna skola. På kommunens bekostnad restes sedermera en gravsten på hans grav.

Anders Smedjebacka var en annan som gynnade skolan. På den tiden ägde han stommen av Smedjebacka hemman. Skolans tomt är en donation av honom.

Karl Johan Granholm var byns handelsman och även jordbrukare. Han ivra­de mycket för skolans inrättande. I egenskap av medlem i kommunens skolbygg­nadskommitté och viceordförande, sedermera ordförande i skoldirektionen un­der 20 års tid, kom han att uträtta måhända mest för denna skolas tillkomst och första utveckling.

Folkskolbygget        

På våren 1901 igångsattes byggnadsarbetet. I förhållande till sitt mantal leverera­de skoldistriktets bönder stock till skolbygget och i enlighet med för ändamålet uppgjord dagsverkslista presterades gratisdagsverken av skolintressenterna inom distriktet. Stenfoten utfördes på entreprenad av bonden Matts Nylund. På ena­handa sätt upptimrades stommen till byggnaden av Alfred Sandell, Johan Kolam, Leander Forsell, Johan Eriksson och Anders Fallbacka. I ett brev, som f.ö. cite­ras i annat sammanhang, berättar Gustaf Sundqvist huru han och Johan Eriks­son förfärdigade samtliga fönster och dörrar. Arbetsledningen handhades först av skolbyggnadskommittén, sedan av skolans direktion. Mest torde handlanden K. J. Granholm haft befattning härmed.

Något större statsbidrag för bygget var ej att påräkna. Det var i huvudsak kom­munens och skolintressenternas sak att gemensamt svara för kostnaderna, vilket skedde enligt ett sålydande kommunalnämndsprotokoll: "Till folkskolors byg­gande föreslås att uppbäras 2 mark per skattören, hvilka skattören skildt åsättas för folkskolebyggnadsskyldige enligt grunder, som tidigare bestämts, nämligen att afdraga 2A för försåldt skog, arf och dylikt, och skulle medeltalet af alla tre års skattören beräknas, samt de, som levererat virke och utgjordt dagsverken, tillgodoräknas därför. Resten skulle upplånas från sparbanken."

De till kommunen årligen inlöpande brännvinsskattemedlen anslogs oavkor­tade för byggande av skolor. År 1898 utgjorde anslaget 540 mark 38 penni, år 1899 537 mark 11 penni o.s.v. Den 28 december 1900 beslöt kommunalstämman ingå med anhållan om "byggnadshjälp vid uppförandet av de tvänne nya folk­skolor". Något närmare besked om att här åsyftade statsbidrag skulle ha beviljats är inte bekant.                                     

Den 22 april 1900 tillsatte kommunalstämman en direktion för Hästbacka folk­skola. Dess sammansättning blev:

Kyrkoherde Ernst Appelberg, ordförande

Handlanden K. J. Granholm, viceordförande

Bondesonen  Gustav Adolf Bexar, ekonom                            

Bonden Anders Kolam, ledamot

"           Viktor Smedjebacka, ledamot                      

"            Axel Bexar, ledamot    

Samtidigt beslöt stämman, att manliga lärare skulle anställas vid de nya skolor­na i Hästbacka och Kortjärvi byar, och skulle kommunen för lärarna bereda de löneförmåner, som författningsenligt tillkom som det hette: "Lärarna vid var­dera skolan erhåller förutom sedvanligt statsbidrag, varom ansökes, av kommu­nen till bostad, tre rum och kök jämte därtill hörande uthus uppförda enligt nor­malritningarna för folkskolor på landet, dessutom brännved och lyse in natura, en hektar färdigodlad jord, tvåtusen kilo hö samt fyratio kärfvar halm och som­marbete för en ko".

Den 6 augusti 1901 utsågs som t.f. lärare vid Hästbacka folkskola enda sö­kanden, folkskolläraren W. H. Granö från Terjärv och till handarbetslärarinna bland två sökanden klockardottern Sigrid Bergman från Terjärv. Den 1 oktober skedde inskrivning av eleverna, och skolarbetet började den 3 oktober. Skolsa­len var inte ännu helt färdig varför den s.k. småbarnsskolan eller förberedande skolan hölls i Anders Smedjebackas framstuga. Den 17 oktober invigdes skolan under högtidliga former.

Granö verkade sedan som lärare och föreståndare för skolan till 1910 då han efterträddes av K. E. Videskog.

Skoldistriktet delas

När skolan började sin verksamhet, skedde detta med 52 elever, av vilka 16 var från Kolam by. Kolamborna kunde inte nöja sig med mindre än en egen skola och de genomdrev också sina strävanden mycket snart. Redan följande läsår in­rättade de en privat folkskola, som till att börja med arbetade i hyrd lokal, men genom ett kommunalstämmobeslut den 26 september 1904, inrättades en sär­skild folkskola i Kolam by vilken togs i bruk år 1905. Kolam avskildes då också till ett särskilt folkskoldistrikt. Eleverna från Kolam by kom sålunda att besöka Hästbacka folkskola endast ett år.

Ny slöjdsal, bad- och tvättstuga    

Det kunde snart konstateras, att skolans slöjdsal, som bestod av ett 5x6 m stort vindsrum, var för trång och oändamålsenlig. Då skolan även saknade bad- och tvättstuga, föreslog direktionen för kommunens byggnadskommitté den 20 febr. 1909, att en rymligare slöjdsal skulle byggas vid skolan i samband med bad- och tvättstuga. Förslaget godkändes i samband med en del andra arbeten vid kom­munens skolor. För samtliga arbeten beviljades kommunen ett statsbidrag om 10.000 mark.

Byggnadsarbetet utfördes år 1911 under övervakning av skolans direktion och med bonden Matts Forsander som arbetsledare. Virket levererades av byborna mot ersättning eller inköptes direkt från sågar. Dagspenningen för arbetarna var 3 mark. Hösten 1911 stod byggnaden färdig. Under samma vinter grävdes även skolans brunn, och kostnaderna för denna hade beräknats till 1.000 mark.

Lägre folkskola inrättas

Den ambulatoriska skolan som handhade småbarnsundervisningen, verkade i byn ända tills den fasta småskolan tog vid. Enligt småskolekommitténs förslag skul­le en lägre folkskola även placeras i Hästbackaby. Den 30 maj 1915 sammankom byamännen i Hästbacka by för att överlägga om inrättandet av en fast lägre folk­skola. Därvid beslöts, att en sådan skulle inrättas och att dess verksamhet skulle igångsättas på hösten. Samtidigt antogs det förslag till stadgar för den tillärnade skolan, som hade uppgjorts av direktör J. E. Hästbacka. En direktion tillsat­tes bestående av följande personer: K. J. Granholm, ordförande, Albert Häst­backa, ekonom, K. E. Wideskog, sekreterare, Alfred Forsell, Artur Nygård, Joel Sågfors, Viktor Smedjebacka och Joel Nilsson.

Till lärarinna antogs Jenny Forsell. Skolan arbetade första året i hyrd lokal. Den 28 februari 1916 sammanträdde byamännen och diskuterade byggnadsfrå­gan för den planerade lägre skolan. För att erhålla byggnadsvirke inköptes ett skogsskifte på Lill-Särsbacka. Virkesavverkningen och transporten skedde ge­nom talko. Skolhuset byggdes enligt samma ritningar som den tidigare uppför­da lägre skolan i Kyrkoby. Arbetet övervakades av en skild byggnadskommitté till vilken hörde följande personer: K. J. Granholm ordförande, Albert Hästbacka, ekonom, Joel Nilsson, Viktor Smedjebacka och Joel Sågfors. Skolans tomt ha­de donerats av bonden Albert Hästbacka.

För att bekosta arbetet upptogs ett banklån. Enligt skolans stadgar skulle samt­liga intressenter stå i borgen för lånet. Lånet skulle återbetalas genom en årlig uppbörd av 15 penni per skattöre. Stadgarna undertecknades av 34 personer. Som­maren 1916 utfördes byggnadsarbetet. Detta forcerades i slutskedet för att huset skulle bli färdigt till skolarbetets början den 1 oktober.

För uppvärmning av skolhuset levererades en halv famn ved av varje delägare, som hade barn i skolan. Delägarna var också ansvariga för skolans underhåll och löpande utgifter. Medel härför uppbringades ofta på frivillig väg genom an­ordnande av basarer och fester. Det som ej täckte behovet genom frivilliga åt­gärder, erhölls genom uttaxering.

Erik Granvik

Ur "Hästbackaby från 1500-tal till nutid"