Hästbacka folkskola 1951-—1971

I viss mån innebär firandet av Hästbacka folkskolas 50-års fest den 25 aug. 1951 en milstolpe i skolans verksamhet. Egentligen inträffade denna redan tidigare, hösten 1944 då skolans mångårige lärare och föreståndare K. E. Wideskog av­gick med pension. Efter ett mellanår efterträddes denne av lär. Erik Granvik hösten 1945. Granvik var kulturellt intresserad och såväl skolarbetet som verksamheten inom elevförbundet kunde fortsätta i banor som för byborna var kända och upp­skattade. Därjämte var Granvik i många stycken en förnyare och skolarbetet skedde i den anda som präglade efterkrigstidens Finland.

Hösten 1948 kunde eleverna bjudas på skolmat, i stället för de medhavda mat­säckar som tidigare hade varit en daglig syn, för de elever som inte bodde så nära att de hade möjlighet att äta sin middagsmat i hemmet.

En viss grundrenovering utfördes också i lärarbostaden och gårdsplanen fick en ny planering, varvid de praktiska arbetena till stor del skedde genom talko. En intressant sak kan antecknas från protokollet. I aug. 1948 hade förrättnings­ingenjören för nyskiftet konstaterat att kommunen saknade äganderättshandlingar till skoltomterna. Detta ledde till att vissa markägare i kommunen kunde få er­sättning för tomtmarken en andra gång! I Hästbackabyn var dock markägarna eller deras rättsinnehavare/arvtagare redo att underskriva gåvobrev, så att kom­munen slutligen erhöll äganderätt till skoltomterna.

I anslutning till dessa avtals undertecknande ordnade kommunen en högtid­lighet med mat och kaffe för markägare och direktion, som tack för redobogenheten att stå fast vid löften som gamla tiders ägare ingått. Kommunfullmäktiges ordf. Hugo Särs stod för värdskapet och tackade i ett tal, för att frågan i Häst­backa kunnat lösas utan tvistigheter.

Under 1950-talet fortsatte verksamheten i samma anda som det tidigare de­cenniet. 1953 erhöll lär Erik Granvik tjänst vid Kyrkoby skola och efterträddes av lär. Anton Forsen. Då man inrättat ett åttonde skolår, i stället för den tidigare fortsättningsskolan, ingick direktionen till kommunen med en anhållan om att få inrätta en tredje lärartjänst i slutet av år 1956. Detta visade sig dock inte vara en så enkel fråga. Tidigare hade man i viss mån tänkt sig att acceptera att klas­serna 7 resp. 8 skulle överföras till Kyrkoby, men under förutsättning att detta gällde alla skolor i Terjärv.

Nu visade det sig att detta gällde enbart Hästbacka och då motsatte man sig detta arrangemang. I mars 1957 diskuterade man på dir. ordf. Ture Sågfors för­slag ett samarbete med Kolam skola och t.o.m. en sammanslagning av de båda skolorna. Men detta ledde inte till några konkreta åtgärder och direktionen fick böja sig för de ledande skolmyndigheternas åsikter. Det innebar att klasserna 7—8 centraliserades — det blev första steget till ett högstadium. Medborgarsko­lan, som den kallades, var i början en skild enhet vid Kyrkoby folkskola.

Läsåret 1960—61 blev ytterligare en vattendelare i skolans varande. Den 2 okt. 1960 avled skolans förra lärare och föreståndare K. E. Wideskog. Skolans direk­tion omhänderhade begravningen. Det blev en högtidlig tillställning. Ett stort antal bybor och forna elever följde den aktade "lärarn" till graven. Direktion och elevförbundet nedlade en krans och dir.ordf. Ture Sågfors framsade varma minnesord över den avlidne. Elevförbundets blandade kör sjöng vid jordfästning, gravläggning och minnesstunden.

År 1961 i januari hölls elevförbundets sista protokollförda förbundsmöte. Under sommaren 1961 erhöll skolans föreståndare lär. Anton Forsen en tjänst i Borgå och flyttade från orten. Slutligen avgick vid detta läsårs utgång även lär. Linnea Wiik, efter att i 38 års tid undervisat i de lägre klasserna, för att njuta av en välbehövlig och välförtjänt pension.

Men det innebar också att lärarkåren till 100 % förnyades, vilket skulle visa sig då kontinuiteten bröts och med nya krafter följde nya seder, medan det hävd­vunna lämnades åt sidan.

Den 1 juli 1961 var skolans direktion samlad och valde till nya lärare:

— Guy Karlsson från Munsala med skyldighet att undervisa pojkarna i slöjd och

— Else-Maj Holmberg med skyldighet att undervisa flickorna i handarbete. Holm­berg var hemmahörande i Larsmo. Till skolans föreståndare utsågs Guy Karls­son. Efter en tid gifte sig de båda lärarna och tjänstgjorde i skolan, med undan­tag för kortare tjänstledigheter, tills skolan indrogs år 1971.

Några händelser ur skolans historia denna period kan vara intressanta.

28.10.1959. Till protokollet antecknades att skolan fått mottaga över 100 böc­ker till elevbiblioteket av en av skolans forna elever, dir. Uno Granholm.

Den 19.5.1960 beslöts att uppvakta skolans lärarinna Linnea Wiik med en bloms­terkorg på hennes 60-års dag den 25 maj 1960.

Den 4.8.1964 finns en anteckning om att man behandlat frågan om skolskjutsning: Vuojärvi och Stornäs-elever skulle skjutsas som föregående år, eller så att de ankommer med mjölkbilen på morgonen och skjutsas med taxi hem. Åtta elever från Kolambyn skjutsas med taxi om morgnarna och reser med turbussen hem.

Den 28.8.65 utsåg direktionen efter lottdragning? (ej uppgift om mellan vil­ka) Maj-Lis Ravall till städerska vid högre skolan.

Den 17.11.65 finns en anteckning om gruppindelning av eleverna vid under­visning i finska, som tycks ha varit besvärlig att avgöra.

Redan år 1964 hade Kolam skola indragits på grund av att elevantalet under tre år i rad understigit det för statsbidrag berättigade. Eleverna från Kolam flyt­tade till Hästbacka som därmed fick en välbehövlig förstärkning.

Då lär. Guy Karlsson under läsåret 1967—68 hade tjänstledigt för vidare stu­dier, utsåg direktionen lär. Roy Lillbroända till vikarie och föreståndare för samma tid. Redan under 1950-talet hade man inlett undervisning i violinspelning under ledning av Per Hästbacka. Nu finns i protokollet en anteckning om att denna verksamhet fortsatte.

Den 1 nov. 1967 avgick kokerskan Gertrud Hästbacka på grund av sviktande hälsa. Hon uppvaktades av dir.ordföranden och ekonomen med en gåva i form av en väggklocka jämte blommor.

I protokollet är antecknat att hon efterträddes av Ellen Högkvist.

Skolan indragningshotas

Hela 1960-talet präglades inom undervisningssektorn av nyordningar. För lands­bygden tillkom ett annat problem. Genom den allt starkare flyttningen till städer, tätorter och till Sverige, urholkades befolkningsunderlaget. Antalet barn ned­gick kraftigt. Såsom redan tidigare antecknats indrogs Kolam skolan år 1964, då elevantalet under tre år i rad hade understigit det minimiantal som Statsrådet hade fastställt.

Den 24 mars 1968 behandlade man i direktionen frågan om distriktsindelnin­gen. Man beslöt då enhälligt föreslå, att Hästbacka folkskoledistrikt skulle bibe­hållas som förut, så länge antalet elever medför rätt att erhålla statsbidrag till en skola med två lärare.

Under 1967—68 fördes också diskussioner och fattades beslut som ledde till sammanslagning av Kronoby, Terjärv och Nedervetil kommuner till en ny Krono­by benämnd kommun från den 1 jan. 1969. Främsta orsaken till samgången var att genom denna trygga en undervisning på s.k. högstadie- eller mellanskolenivå inom egen kommun. Detta kunde också verkställas som en följd av samman­slagningen. Senare blev det t.o.m. möjligt att inrätta eget gymnasium inom kom­munen. I skuggan av de ofta högljudda diskussioner som kommunsammanläggningen vållade och de heta diskussioner olika problem i detta sammanhang medförde, följde en annan, som drevs hårt från både centralt håll i Helsingfors och från länsstyrelsenivå i Vasa. Det var talesmän som kraftigt betonade skol­väsendets centralisering. För landsbygden innebar det ofta att små byskolor in­drogs.

Skoldirektionens protokoll innehåller mycket få anteckningar om dessa diskus­sioner. Endast ett protokoll — efter behandlingen 1968 — innehåller något om detta.

Den 26 maj 1970 var bitr. avd.chef Harri Hoffman från länsskolbyrån i Vasa på besök och informerade om skolindragningshotet i Hästbackaby.

Hoffman lovade medverka till att skolan skulle få verka ännu läsåret 1970—71. Slöjden borde dock flyttas till annan lokal. Då kommundirektör Hugo Skott var närvarande lovade denne att kommunen skulle ordna frågan genom skjutsning.

Ingen anteckning om varför Hästbacka var indragningshotad föreligger, elev­antalet var ej så svagt att det skulle medfört indragning. Däremot förefaller det som om utrymmena ej kunnat godkännas. Slöjdsalen var kall och liten och där­för krävde man bättre undervisningsutrymmen. Även skolköket var provisoriskt och någon egentlig matsal fanns ej. Det hade därför krävts ett nybygge.

Härtill kom, att centraliseringsivrarna ansåg att de gamla byskolorna var ett förgånget stadium. Nu skulle eleverna koncentreras till sådana skolor, där un­dervisningen skedde så att varje lärare hade blott en klass. Eftersom lärarna i de flesta fall var intresserade för denna typ av skola, och det inte ansågs att varje arbetsplats var dyrbar, fanns det få försvarare för en liten byskola, där läraren hade att undervisa minst tre klasser i en tvålärarskola (ev. klasserna 1—6).

Då man utlovade skolskjuts kompenserades den första olägenheten för eleven — den längre skolvägen.

Inom Terjärv ledde dessa diskussioner och denna nyordning till att Hästbacka och Högnabba folkskolor indrogs. För Djupsjöbacka och Småbönders kvarblev två-lärar-skolor med klasserna 1—4, medan klasserna 5—6 centraliserades till Kyrkobyn = Terjärv skolan.

Direktionens protokoll innehåller dock inga anteckningar om att man skulle ha behandlat skolans fortsatta verksamhet utöver de nämnda tidpunkterna. Man kunde kanske ha förväntat sig att man hade kommit med förslag om skolans utbyggnad och grundrenovering.

Den 29 april 1971 beslöt direktionen att ordna skolans 70-årsjubileum och sam­tidigt fira skolans sista avslutning! Som tidpunkt bestämdes den 20 maj. Några uppgifter om programmet föreligger ej från protokollet, endast att i skolan verkan­de f.d. lärare skulle inbjudas till tillfället.

Skribenten som deltog i samlingen kommer dock ihåg att programmet bestod av medverkan från skolans elever. I sammanhanget framfördes hälsningar från olika håll. Kommunfullmäktiges hälsning framfördes av dess ordf. Helge Smedje­backa, medan skolnämndens ordförande Edvin Vikström talade på nämndens vägnar. Vardera beklagade indragningen av skolan, vilket dock ansågs som ofrån­komligt i detta skede.

Den 26 maj 1971 är direktionen samlad till sitt sista möte. Årsberättelsen för läsåret 1970—71 godkändes, Protokollet är f.ö. synnerligen kortfattat. Ingen an­teckning om att ett 70-årigt framgångsrikt folkbildningsarbete avslutades. Ej heller något om avslutningsfesten.

Lärarparet Karlsson överflyttades till Terjärv (eller Kyrkoby) skola. Övriga an­ställda - kokerska och städerskor - blev utan arbete. Men detta noterades knappast.

Historien om Hästbacka folkskolas indragning är i viss mån dunkel. Skolan drogs ej in för att elevantalet skulle gått under minimigränsen. I stället förefaller det som om eleverna bättre skulle behövts i Kyrkobyn, för att där säkerställa en viss typ av skola — en 6-lärare skola, vilket ansågs mera ändamålsenligt både för lärare och elever.

Indragningen skedde plötsligt. Något motstånd hann ej organiseras. En tid senare kunde man konstatera att mönstret i Kronoby kommun — med indrag­ning av flera små byskolor, ej följdes i andra kommuner, där man i stället valde att kämpa för de små byskolornas existens. Det var kanske skada, att ej samma kampvilja fanns i byn, som 70-år tidigare — då skolan tillkom!

Helge Smedjebacka

Ur "Hästbackaby från 1500-tal till nutid"