VARM VÅRFEST VID EMET MED

KRONOBYPENSIONÄRERNA

Bilder från festen här

”Hä vaal no!” konstaterade Kronobyordföranden Helena Andtbacka i sitt hälsningstal, och den blev nog av – den första gemensamma vårfesten för pensionärerna inom de tre föreningarna i Kronoby kommun. På festen den 31 maj blev det tal, mycket sång och musik för drygt 200 närvarande seniorer.

Emotsedd fest

Under en längre tid hade styrelserna inom de tre föreningarna i Kronoby, Nedervetil och Terjärv planerat programmet och arrangemanget vid danspaviljongen vid Emet. Med ett omväxlande ”hemligt” program och med munvige Lalle Broberg som konferencier så var det bäddat för en trevlig samvaro denna varma tisdagseftermiddag. Helena Andtbacka sade att trots en viss turbulens i kommunalpolitiken, så inverkar inte det på gemenskapen denna dag. Pensionärerna är inte kända för att klaga.

Vårfesten inleddes med köttsoppa, som avnjöts under livliga diskussioner.

Salongsorkestern från Terjärv inledde med tre melodier: ”Där näckrosen blommar”, ”Den glade vandraren” och ”Glesbygdssnoa”. Eftersom medlemmarna i orkestern varierar beroende på tid och evenemang och vissa jobbar ännu dagtid, fanns det inhoppare med denna gång. Dagens uppsättning var Inger Nygård, Helena Nilsson, Stig-Olav Nilsson, Karl-Erik Sunabacka, Torolf Laxström, Pekka Rannisto, Boris Lillrank och Jan-Erik Nordström, samt Britt-Mari Mastokangas på dragspel. Enligt Lalle Broberg var det några egenskaper som skall finnas i en välfungerande orkester och det är att man spelar gemensamma låtar och helst i samma tonart, något som denna orkester lyckades bra med. Ole Norrback spädde på med att han hade hört orkestrar som spelat färdigt trots att det fanns noter kvar!

Nytt från förbundet

Ole Norrback, ordföranden för Svenska pensionärsförbundet fick sedan äntra scenen. Den forne SFP-politikern och ministern utstrålade som alltid en smittande gemytlighet som ofta bådar gott för en förväntansfull åhörarskara. Även denna gång så fungerade inte ljudåtergivningen till lyssnarnas belåtenhet, men Ole konstaterade glatt: ”Jag tror jag vet vad jag säger, så jag behöver inte höra det!”

 Ole Norrback:

”Jag brukar citera förre politikern som såg glad ut när han gick upp i talarstolen och inte fann vad han skulle säga, så när han glad kom ner mindes han inte vad han sagt,”men ”Det går att tala länge om ingenting.”

Efter dessa filosofiska funderingar kom han in på mera konkreta realiteter.

-”Vi lever i ett samhälle med stora förändringar. Den här krisen kan vi klara oss ur, men vi får sänka produktionskostnaderna, för att kunna sälja det vi producerar. De som är äldre har ju upplevt kristider tidigare. Just idag skall arbetsmarknaden komma överens om att sänka lönerna, arbeta mera för den egna lönen. Det är faktiskt ingen lätt uppgift i ett samhälle.”

Men nu skall vi inte överdramatisera, påpekade han. Det är ganska marginella förändringar. Det är en ovanlig situation och om vi lyckas klara av det har det också betydelse för pensionärerna.  Våra pensioner stiger, men mycket måttligt. Vi kan inte leva i ett land som lånar pengar för att ge, så kan varken privatpersoner och ett land göra. Det här är en stor utmaning. Vi är i samma situation som i början på 90-talet då vi levde i en djup ekonomisk kris.

- ”Då vi gnäller och tycker att allt går åt skogen är det bra att tänka på hur våra föräldrar hade det, i de flesta fall levde inte våra föräldrar då de var i vår ålder, så vi lever i en bättre värld än någonsin tidigare. Men inte lever vi i ett perfekt samhälle.”

Den försummade omsorgen

- ”Det kom just en analys av kvaliteten i överåren, men man skall aldrig överdriva såna här rapporter, de får stora rubriker ibland”, sade Norrback.

-”93 % av anställda inom äldreomsorgen sa att de hade sett illa behandling av äldre människor. De talar inte om vanvård som är mera radikalt, utan om illabehandling. Men när man läser den här rapporten så får man en betydligt mera nyanserad bild. Det är egentligen fråga om mobbning. Och det kan förekomma i alla samhällen från skolan upp till åldringsvården. Det är inte så heller att enbart personalen skapar problem för äldre, äldre människor kan också mobba varandra på åldringshemmet. Så det här är en fråga om hur vi förhåller oss till varandra. Men det tycker jag var allvarligt när i hälften av de här institutionerna så fanns det inga planer på vilka åtgärder man ska vidta då någon behandlas illa. Man kan behandlas illa verbalt, fysiskt eller på annat sätt. Trots det finns det inga klara riktlinjer och regler för vad man ska göra. Det här har vi diskuterat i pensionärsförbundet och vi tänker uppmana fram för allt äldrevården att bli aktivare när det gäller kvaliteten i äldreomsorgen.”

Norrback konstaterade att ansvaret för äldreomsorgen är fortfarande på kommunerna så när social- och hälsovårdsreformen genomförs, flyttar ansvaret över till regionerna. Men det är inte säkert att om ansvaret flyttar längre bort så blir den här vården bättre på det individuella planet.

Ensamheten i samhället

- ”Äldreråden kan begära utlåtanden av socialnämnden med ojämna mellanrum om hur man ser på kvaliteten”, föreslog Norrback. ”Alla har vi rätt att åldras med värdighet och omtanke. Här kommer jag till ett tema som jag upprepar varje gång jag har en möjlighet att hålla tal – nämligen den växande ensamheten i vårt samhälle. När vi åker runt på våra pensionärsträffar så är det klokt att försöka ta med någon som är ensam, som känner sig ensam.”

 -”Våra pensionärsträffar är som föräldramöten i skolorna,” förklarade ´förrige läraren´ Norrback. ”De föräldrar som kunde vara borta någon gång är alltid med, men de föräldrar som borde vara där lyser med sin frånvaro. Det är just de ensamma som skulle må bäst av att komma, men de kommer inte med.  Men de aktiva behövs också. Det här är en av de stora utmaningarna som vi har i vårt samhälle, att vi tar hänsyn till varandra, visar omtanke om varandra.”

- ”Som gammal folkskollärare, har jag ´´alltid rätt´”, avslutade han.  ”En gång trodde jag att jag hade fel, men det var ett misstag!”

Tacksamhet och engagemang

Till sist tog Ole Norrback fram att pensionärerna kommer att uppmärksamma Finlands 100-årsjubilum nästa år genom en sångfest.

–”Vi har all anledning att vara tacksamma mot dem som såg till att Finland blev självständigt och att Finland kunde bibehålla sin självständighet.  Självständigheten har förändrats under åren och inga riktigt självständiga länder finns mera. Ej heller finns det självständiga kommuner. Vi har haft det bra hittills, men vi är beroende av omvärlden på alla områden.”

Han gav också två tips till pensionärerna:

- Vi skall lära oss använda datorer, både för att klara kontakten till myndigheterna och datorerna är också ett utmärkt kommunikationsmedel för oss själva och kontakten med andra.

- Vi borde skriva ner våra minnen. Vi ångrar att vi inte frågade våra föräldrar och andra om saker som nu kunde vara av intresse då vi blivit äldre. Vi kan skriva om minnen och erfarenheter av intresse för våra barn och barnbarn. Ett bra sätt att föra över kunskaper och erfarenheter. Två skrivartävlingar om hur det är att bli pensionär, har arrangerats av förbundet. Det inspirerar den som skriver och det som skrivs kan innehålla många goda råd till blivande pensionärer.

Salongsorkestern fick sedan bjuda på ”Drömmen om Elin” och ”Den gamla eken”. Det blev även allsång, ”I sommarens soliga dagar” och ”Idas sommarvisa”. Lalle Broberg och Pekka Rannisto blev internationell och Lalle sjöng ”Rambling Rose” och intet öga var torrt. Några damer ur Britt-Mari Mastokangas´ mimosell-grupp i Nedervetil framförde ”Idas äldrevisa” och ”Ljuvliga ungdom”.

Patrik Ragnäs, som är ombudsman för pensionärsförbundet i Österbotten gav detaljerad information om sommardagen på Fagerö den 3 augusti och en endags höstkryssning med Wasa Line till Umeå den 23 september.

Skrattar mest som skrattet mist

Greger Lindell, företagare och underhållare, höll sig denna dag mera till det humoristiska, men några resor presenterades. Hans melodier på musettdragspel hade en viss charm, så man förflyttades i tankarna direkt till Paris´ kaféer och boulevarder. Hans humoristiska – och en aning oberäkneliga – inslag var mycket jordnära och knorrarna gick hem hos de flesta. Eftersom Greger medverkar i Vörå spelmansklubb, framfördes melodier med anknytning till hemknutarna, och speciellt melodin ”Tsyss mi.. (censurerat)” mottogs väl, sedan den första chocken lagt sig. ”Brudmarsch från Vörå” fick lyssnarna att landa igen i Rågens rike.

Efteråt serverades kaffe. Efter några kaffetårar blev det dans kring borden till tonerna av Salongsorkestern. Dansstegen verkade tunga och inte många par nötte tiljorna. Dansen blev inte långvarig.

Men kanske det dansas mera nästa vår. Av de positiva slutkommentarer man hörde så ”vaal i noo” en ny vårfest nästa år.

Text och bilder:

Elof Granholm