Debattinlägg 2: Anders Chydenius okända grav

Skrivet av Socknebo

2015-01-13 15:02

Anders Chydenius´ okända grav

Protokoll och tradition bör kunna ge forskningen en viss vägledning

Karleby Hembygdsförening har också på sitt program att leta efter And. Chydenii grav. Redan före kriget har det flitigt grävts i gamla luntor och rundfrågor om graven cirkulerade i socknen i samband med andra spörsmål. I Gamla Karleby stad har intresset för saken varit ringa sedan år 1902 så ock inom släkten Chydenius. Hittills har ej mycket fåtts fram men vi fortsätter. Följande obetydliga inlägg är avsett att tillrättalägga ett moment i mag. Appelgrens protokolluppgifter och på samma gång visa att en annan syn på saken kan vara möjlig.

Av de kyrkostämmoprotokoll av den 16.9.1784 och 29.7.1785, som mag. Appelgren i söndagens nummer hänvisar till framgår det ej att Anders Chydenius skulle ha varit initiativtagare till uppmurandet av den gravkammare på Katarina kyrkogård, ´den s.k. pestkyrkogården´, där hans stoft sedermera vilat. I hela protokollboken, som börjar 10.9.1780 och slutar 1828 nämnes ej A.C:s namn. Ett enda protokoll ang. Kantor Nyströms avgång den 25.1.1799 har A.C. egenhändigt undertecknat. Vi återger här de paragrafer av dessa protokoll som beröra gravkammaren på Katarina.

År 1784.16.9. hölls kyrkoråd. Närvarande herr Borgmästar Peldan och kyrkorådet till domfört antal.

§ 2

Flere af stadens invånare hade yrkat närpå att av kyrkan på den nya kyrkogården skulle uppbyggas en grav där alla de som ej ägde själva gravar finge låta för betalning begrava sina lik, vilket ännu ordföranden isynnerhet ville underkasta kyrkorådets prövning och fastställande. Och fann kyrkorådet denna sak för ganska nödig samt beslöt att kyrkan borde taga sig en grav, södra korset invid hr handelsman Hendr. Rahm och av den borde vara dubbel så att ifrån hr Rahms grav en gravlängd skulle tagas söderåt och främst till öster tagas vinkelrätt och därav först utmätas den vanliga gravbrädden och sedan en vanlig gravlängd åt öster som allt borde muras till en dubbel grav. Om verkställigheten härav kyrkoråden kommer att till nästa sommar drags försorg, om möjlighet är således att gropen redan bliver i höst uppskottad och någon murning med gråsten påbörjad.

År 1785 29 juli sammanträdde Kyrkorådets ledamötet ordförande på magistr vägnar hr Borgmästar Peldan och av kyrkorådena hr Hendr Lund, Hendr. Rahm, rådman och Kyrkovärden And. Falander, Petteer Stenhagen, Johan Peitzius och Anders Kynzell, alla övriga hade även fått kallelse genom cantorn och väktaren men infunno sig icke ehuru man 3-4 tim avbidade deras ankomst.

§ 2

Sedan numera kyrkans grav på kyrkogården utom staden var inemot färdig överlades vad avgift de komma att erlägga till kyrkan som åstunda däruti begrava sina lik. Varvid kom i övervägande att denna avgift på ena sidan borde så fasileteras, att de ej lönte mödan för de fattigare att Rådhus inbyggare att på Kyrkogården i Staden med dags kostnad underhålla några egna gravar, då de ej ägde förmögenhet att utom staden uppmura någon grop för sig själva och beslöt därföre att för alla större lik som voro över 12 års ålder allenast 2 R 8 rd, vilka lik en eller två gånger om året skulle på kyrkans bekostnad uttagas och i en på samma kyrkogård uppkastad grav nedsättas på ett sådant rum att de sedermera aldrig därifrån bleve upptagna eller rubbade. Men medan denna kyrkans grav är så stor och försedd med en rumrik benkammare, att där även flere lik kunna få ligga orubbade evärdeligen.

Beslöts å andra sidan att om några ståndspersoner eller förmögnare invånare i staden skulle begära för sig eller sina egna en säker vilostad i denna grav vadan deras ben och stoft aldrig skulle flyttas utan en och var have äga därtill frihet, men för en dyrare avgift nämligen R 32 B för alla större lik över 12 år men 1 Riks Specc:s för alla under 12 år i anseende vartill denna kyrkas grav kommer att inradas med en mellanbalk av tegel på alla de som erlägga denna dyrare avgiften kommer att nedsättas i den västra ändan, där de försäkras om en lika orubbad vila som uti egna gravar, men de som begravas i den östra ändan och erlägger den lindrigare, komma att nämligen flytta därifrån i djupa graven på kyrkogården, varom effektiva och samtelige inbyggare i staden genom publikation skola ej allenast underrättas utan ock på det kraftigaste försäkras såsom ock att all begravning i kyrkans gravar på kyrkogården i staden kommer att upphöra undantagandes då främst menföre höst och vår gör den nya kyrkogården otillgängelig.

Det är således på initiativ av stadens invånare som denna grav kom till och ej på And. Chydenii. Däremot hade han i Karleby iordningställt en ny begravningsplats, vartill ritningen hittades, då arkivet nyordnades. Moderkyrkans protokollbok av den 22.9.1789 säger:

Först ställdes begravningsplatsen i räta vinklar och utpålades i sydväst nordost 75 alnar lång 70 alnar brev, vilken linie skulle utgöra yttre kanten av den stenmur som kommer att omgiva den. Muren beslöts böra bliva 2 l 4 aln hög och vid jordbrynet 3 aln bred men doserade ifrån båda sidor 2 alnar bred ovantill, med 6 alnar bred öppning till port mittpå muren längs landsvägen och kommer begravningsplatsen att indelas i 7 nedre gravar i längd och bredd med 4 alnars gångar allt omkring hela platsen och lika breda gångar omkring varje grav som kommer att vara 5 ½ alnar lång och 4 alnar bred vilka alla kommer att med starka pålar utmärkas och utgöra då ett gravrum bliver ledigt för porten, 48 gravar och för dem som i halva muren vilja anlägga prydligare gravar givas tillfälle till lika många gravars inrättande allt omkring. Och kommer denna begravningsplats att inhägnas denna höst och 2:nne gravar att upptagas mittpå platsen för kyrkans räkning samt stenläggas med mellanbotten och skurtak täckas och i vinter upplåtas vid begravningar och det i år utan avgift.

Vem är begraven i dessa gravar? I detta nu befinna sig dessa kyrkans gravar under begravningskapellets golv och avlidna byggmästar Alex Kåla hade konstaterat under ett långt liv att det cementerade golvet i kapellet icke höll ovanför dessa gravar.

På följande sammanträde den 6.12.1789 uppvisade And. Chydenius den ritning som han uppgjort över begravningsplatsen.

Granskar vi Moderkyrkoförsamlingens kyrkobok står över sista kolumnen tryckt var begraven. Om en församlingsmedlem dog och begrovs i församlingens egen begravningsplats lämnades denna kolumn tom. Efter And. Chydenius år 1803 är kolumnen tom. Är han begraven i Katarina, bör här stå Katarina.

Vi bestrider ej att han jordfästes i stadens kyrka. Det var midvinter och stadskyrkan var varmare och som det stora flertalet begravningsgäster utgjordes av stadsbor, var det bekvämare att använda stadskyrkan vid det tillfället. Posten i kassaboken i stadens kyrka l 32 visar att han bisatts i den dyrare graven, men när denna tömdes 1902, hittades han ej. Avlidne bankdir. Otto Rodén, som från kyrkofullmäktiges sida var närvarande, hade flera gånger betygat detta för sonen, avlidne konsul Astley Rodén. Anders Chydenius han hade tidigare förts till en annan plats. Vad är mer än rena förmodanden i den muntliga traditionen frågar vi oss, när vi genomläsa mag. Appelgrens artikel. Vittnesmål av personer vid sina sinnens fulla bruk gäller inför rätta men icke i detta speciella fall för Arkeologiska Kommissionen. Vi vilja här anföra något, som eventuellt kunde ge en ledtråd för framtida forskningar precis såsom våra sagesmän uttala sig. Det är visserligen andrahandsuppgifter som de är lämnade av fullt vederhäftiga personer. Inom avlidne prosten Abr. Wilh. Chydenii familj har det enligt frk. Ines Chydenius´ utsaga hetat, att A.C. är begraven i ”gamla kyrkan”. Magister Alex. ______ hade gjort anteckningar i en bok, som fröken Maria Boehm läst (lever ännu) och där stod: ” A.C. är begraven under sakristians fönster i ´gamla kyrkan´. Igen ”gamla kyrkan”. Var Karleby kyrka ”gamla kyrkan” i förhållande till staden, som är minst 200 år yngre eller åsyftas härmed den kyrka i staden som brann 1860. ”Gamla kyrkan” ger alltid rum för tolkning.

Numera avlidne byggmäst. Kankkonen, som bodde på Storgatan mittemot Knapes gård, berättade för oss år 1928 – att han då över 80 år gammal – att hans mor var barn då A.C. begrovs i Karleby kyrka. En annan åldring också över 80 år avlidne gamla husbonden på Silakka Gammelgård svarade genast, när han blev tillfrågad var A.C. är begraven: ”under golvet i korsgången i Karleby kyrka”. Avliden prosten Fred. William Neunstedts åsikt var den att han begrovs i sin egen kyrka. Under altaret där han år 1766 Karleby kyrkoherde , fadern Jacob Chydenius, blivit begraven och det var nog Anders Chydenius medveten om. Där i hans kyrka vilade först en av hans egna men i Katarina skulle han vila bland idel obekanta. Också detta visste Anders Chydenius.

Längre än så har forskningarna icke kommit. Att intresset för saken varit stort bland köpmän, hemmahörande i Karleby visade de då medel som Hembygdsföreningen ihopsamlade för att kunna göra efterforskningar. Det är att hoppas att intresset fortsättningsvis håller i sig.

Socknebo

Inlägg i Anders Chydenius debatten i

Österbottningen no 19, 25.01.1950, sid. 1,3

Texten i Österbottningen otydlig

därför denna artikel.

Omskrivet och redigerat Elof Granholm 13.01.2015

Senast uppdaterad 2015-01-13 16:26