Skrock och vidskepelse i äldre tider i Vörå

Min fader Mickel Kaustinen (1866-1926) var mycket kulturintresserad. I sin ungdom intresserade han sig särskilt för allmogens skrock och vidskepelse i hemkommunen Vörå.  År 1891 fyllde han två häften med anteckningar om dessa företeelser.

Han skriver att det i denna tid bland allmogen fanns mycket skrock och vidskepelse. Det fanns knappast något göromål som inte var beroende av vidskepliga föreställningar. Samma var också förhållandet med sjukdomarna. Blev någon sjuk så trodde man att det icke var någon riktig sjukdom förrän man låtit laga för fastna. Det frågades ständigt: "Har du inte försökt laga för fastna?"

"Det är säkert sträckt:", sade man till dem som hade ont i magen.

På denna tid fanns det personer vilka helt levde på sin konst att bota sjukdomar. Bra betalt fick de också för sitt botande. Folk trodde att om inte botaren blev rikt belönad så hjälpte ej hans bot.

På frågan vad han ville ha, sade han inte någon summa, ty han fick mera då folk själv fick bestämma avgiften.

Bot för "sträckt"

Hur galna och löjliga sätten att bota var framgår av exemplet hur man botade för "skräckt". Botaren tog ett halvstop eller ett kvarter brännvin och läste däröver följande hokus pokus, vilket inte dög förrän det blivit löst tre gånger:

"Jesus gick uppför berget, utan men och utan skada och utan värk. Han gick i en ring runt omkring.

Är du i led, så gå ur led. Är det i sen, så gå ur sen. Är det i kött, så gå ur kött. Är du i ben, så gå ur ben. Är du i blod, så gå ur blod. Är det vridet sträckt eller bräckt, så skall din sjukdom stanna i denna stund.

Antopius, slapius, slepius, menen kauan pois. Är det kommit av vatten, så far i vatten.

Antopiue, slapius, slepius, menen kauan pois. Är det kommit av vatten, så far i vatten, är det kommit av luften, så far i luften.

Är det kommit av bannor, så far i bannor. Är det kommit av jord, flod och blod, så far i jord, flod och blod. I namn faderns och sonens och den helige andes namn.

Men man skall aldrig säga amen, för gör man detta, så är alltsammans till ingen nytta.

Den sjuka skall supa detta, men varje gång han super en klunk skall han svälja detta i tre gånger.

Under den tid han intar detta skall han ligga stilla och ej alls gå ut i friska luften, så att det inte blåser på honom eller henne."

Regler för små barn

De första kläder som ett barn skall ha skall vara av gammalt tyg. När man gör dem skall man akta sig för att riva något. Allt måste klippas, ty i annat fall börjar barnet alltför mycket nöta och riva sina kläder.

Barnets namn skall tagas ur släkten, helst efter farfar eller farmor samt morfar och mormor. Tager man namn efter någon som dött tidigt så kommer barnet också att dö tidigt.

Vaggar man tomma vaggan så får det barn som där skall ligga ingen ro. Börjar barnet gå tidigt kommer det att snart få syskon.

Då barnets tänder börjar lossna, skall barnet efter hand som det sker, ta tanden och kasta den bakpå ugnen och då läsa följande: "Lock, lock, leken ge mig en bentand så skall du få en guldtand."

Bot mot trolleri

För att undvika trolleri eller påsättning skall han bära tidebast på sig och ha en silverslant i den vänstra skon.

Om man misstänker att något galet skett med kaffet, teet eller brännvinet, som man blir bjudet på av någon, skall man spilla litet över vänstra handen och sedan stiga på den med vänstra foten. Därefter kan man vara trygg för allt trolleri.

Att vinna en käresta

Vill man att någon skall bli kär i sig behöver man blott lägga tre hårstrån under var arm och sedan klippa dem i små bitar. Därefter läggs de i kaffe, te eller brännvin som bjuds den man önskar skall bli kär i sig.

Företag i månskiftet

Förehavanden som man önskar skall bli mera av skall göras i nyet. Däremot skall allt som man vill skall bli varaktigt, såsom timmer, gärdsel och störar, skall göras i nedan.

I nyet skall veden huggas om den skall brinna och lysa bra. Alltid då någon ved inte brinner bra säger man att det är väl en nidoved.

Gödsel bör även köras ut i nyet, ty annars går den ihop och göder dåligt. Slaktar man i nyet så faller ej köttet ihop så mycket som det gör om man slaktar i nedan.

Fastlagstisdagen

På fastlagstisdagen skall man äta sju gånger, men dricka endast en gång. Dricker man flera gånger blir man den efterföljande sommaren ständigt törstig.

Denna dag skall man också frossa med klimpsoppa och våfflor, men vid aftonmåltiden skall man vara så tyst som möjligt ty ju mera man pratar då desto mera flugor kommer att äta en under den kommande sommaren.

Den som vid måltiden först blir mätt, han får det bästa liebettet.

När man på fastlagstisdagen, på kvällen, skall gå till sängs så skall man akta sig att stiga med bara foten på golvet. Gör man inte det så kommer man att ständigt snäva under sommaren.

Vid sådd

Om någon vid sådd av säd eller sättning av potatis lämnar något oavsiktligt osått så har man sått graven åt sig.

Vid höslåttern

För att inte bli liesår skall man taga några strån av det gräs man först slagit av och säga: "Något sårare skall jag ej bli än jag nu är."
Sedan placerar man detta gräs under bältet, där det skall sitta hela dagen. Då man först kommer till en lada på fältet skall man ta några grässtrån och kasta dem in i ladan och säga: "Lika gott som detta är skall också det andra bli."
Är det en kvinna som gör detta kommer det att födas kokaivar under året. Är det en mansperson som gör det så föds det oxkalvar.
Man skall icke bära räfsan med tinnarna uppåt, ty då räfsar man ner regn. Samma sker också då man lägger räfsan ifrån sig.

Mögligt bröd

Mögligt bröd är inte alls skadligt att äta.

Tvärtom befrämjar det sångrösten. Ju mögligare brödet är desto bättre blir man att sjunga.

Andra råd

På söndagen skall man inte klippa naglar. Gör man det så får man nagelspärror.

Då man flyttar bostad skall man alltid göra detta på en tisdag eller fredag. Gör man det då börjar man trivas bra i sin nya bostad.

Flyttar man på en månad blir det nya året långt och tråkigt.

Hur köpta djur fås att trivas

För att man skall få köpta djur att trivas skall de botas.

Är det en häst som köpts skall man vid hemkomsten lägga såstången på gården. Därefter leder man hästen tre varv motsols runt såstången. Man kan också leda hästen in i stugan och där ge honom havre eller bröd att äta ur en panna på bordet.

Korna botas genom att husmodern står vid fähusdörren då djuret kommer. Då tar hon i kons huvud och dunkar det mot dörrposten och säger: "Du skall icke ha mera hemlängtan, än vad du längtar efter denna stöt."

Är fähuset förgjort så att djuren ej trives där. Då skall man borra hål i varje båsbalk. I dessa hål lägges litet tidebast, bävergäll och kvicksilver. Sedan slås tappar i hålen, och djuren börjar genast trivas.

För att få god lycka med djuren skall husmodern om våren ta med handen en näve ur tre myrstackar, lägga materialet i förklädet, bära det hem och kasta det omkring överallt där kreaturen vistas.

Ett sätt är också att skriva en femhörning på koklaven. Då trivs korna mycket bättre och ingen kan förtrolla dem.

Är djuren svåra att leda skall man bita dem i örat och säga: "Nu skall du följa med mig som fan följde när den första tolvmannen (nämndemannen) svor eden."

Förebud och märken

Sådant vädret är på Kristi himmelsfärdsveckan blir det under sommaren. Som vädret är under måndagen och tisdagen, sådant blir det på försommaren.

Onsdags-  och  torsdagsvädret visar midsommartidens  väder.   Fredagens och lördagens väder visar sensommarens väder.

Takdropp

Första gången det droppar från taket är det vackert väder tills vårfloden kommer.

Regnar det på sjusovardagen kommer det att regna sju veckor efteråt.

Sjukdomsbot

Om man är omaka, det vill säga illamående, skall man märka sig på dörren med armarna snett från hörn till hörn tre gånger efter varandra. Sedan tar man upp dörren och spottar ut tre gånger.

Stamning

Den stammande skall vara behjälplig vid slakt av en kalv eller ett får. När man öppnat det slaktade djuret och tagit ut dess lungor slår man den stammande på munnen med den varvid han då blir resande. Därav upphör stamningen.

Vårtor botas på följande sätt. Man går till kyrkan en dag då det regnar. Om man då tvättar vårtorna finns med vatten som rinner från kyrktaket så försvinner vårtorna efter en kort tid.

Ett annat botemedel är att ta en ullgarnstråd och knyta på den lika många knutar som det finns vårtor på ens händer. Detta garn grävs ner i fårkätten. Säkert är då att vårtorna försvinner.

Emil Kaustinen

Vbl 18.05.1996

Redigering  Elof Granholm 06.02.2014