| Gamla personnamn i Sydösterbotten |
| Skrivet av Carl-Eric Thors |
| 2012-09-28 10:10 |
|
Gamla personnamn i Sydösterbotten Den äldsta urkund som innehåller namn på män i Sydösterbotten är ett kungligt brev 1303 om skogar. I det nämns Michael från Lappfjärd och Tobbe från Tjock sarnt Andar från "Sastamall". Tobbe, en kortform av Torbjörn, är ett typiskt svenskt namn, Andar är det väl också. Medeltida personnamn i Sydösterbotten träffar vi sällan på; de bevarade medeltidsurkunderna från Österbotten är nämligen mycket fåtaliga. Dock finns det en handling, daterad Bäckby i Närpes 1442; i den omtalas t.ex. Ragvald Björnsson (namnet Ragvald ingår i Rangsby i Närpes). Ivar Jönsson och Ärvast i Rangsby. Redan då var, av tolvmännens namn att döma, det kristna inslaget i namnskicket dominerande. De gamla nordiska namnen som Ragnvald, Ivar, Gunnar blev allt sällsyntare. Från och med mitten av 1590-talet finns det allt talrikare källor från Sydösterbotten. Gustav Vasas administration krävde bl.a. jordeböcker och tiondelängder. I dem får vi lära känna tidens personnamnsskick. Det är väsentligen förnamn. Oftast omtalas personer med dopnamn och farsnamn. Dessa farsnamn var inte ärftliga: Per Svenssons söner bar farsnamnet Persson. Dessutom finns binamn, inte heller de ärftliga. Det kan vara ord som anger något karakteristiskt hos en-person, t.ex. Lång, Gammal. Djurnamn är inte sällsynta som binamn. Sådana är bevarade i österbottniska hemmans-namn som Fogel och Hjärpe. Den s.k. silverskattelängden 1571 kan få tjäna till belysning av tidens namnskick. I Lappfjärds by upptas 37 personer. De allra flesta har kristna namn som Per, Anders, Måns och Lasse. Till de kristna namnen bör vi också räkna de nordiska helgonnamnen Erik och Olof. Utom dessa två uppträder bara fyra nordiska namn: Björn (2 st.), Esbjörn, Håkan och Ödger. Dessa lever i de nutida hemmansnamnen Björses, Äbb (Ebbe är kortform till Esbjörn,) Håks och troligen Åggers. Det förhåller sig nämligen så, att åtskilliga hemmansnamn går tillbaka på personnamn från 1500-talet; normalt brukar hemmannamn förekomma i urkunder först från och med 1600-talets slut. Namnet Ingves återgå sålunda på Ingevald. I Skaftung, där vi ju har hemmansnamnet Ingves, omtalas en Ingevald 1246. Namnet Sjuls i Härkmeri bevarar minnet av Siurd (dvs Sigurd) Olsson, som nämnes 1553. Bland andra nordiska inslag i hemmansnamnen kan nämnas Öist i Lappfjärd (Östen förekommer som farsnamn i silverskattelängden för Lappf järd) och Erlands i Tjöck. De kristna personnamnen är dock långt vanligare i hemmansnamnen. Ofta är det mycket lätt att känna igen dem: Hanses, Pellfolk och Jossfolk i Sideby är lättförståeliga, liksom Klemets i Dagsmark. Mangs i Lappfjärd kommer av Magnus, Klåvus i Lappfjärd av Klaus, som är en förkortning av Nikolaus. Hintz i Tjöck innehåller det tyska Hinze, en bildning till Henrik. Det är i synnerhet i de gamla kärnbyarna vi träffar verkligt åldriga hemmansnamn. Till dem kan mycket väl höra namnet Teir i Sideby och Härkrneri. Det är egentligen en gammal form för "deras", teira och har varit en beteckning för grannar: "ga till teira(s)" var detsamma som "ga till grannas" också Grannas har blivit hemmansnamn, t.ex. i Skaftung. Carl-Eric Thors Ur Botnia-75 Redigering Elof Granholm 28.09.2012 |
