Jernvägskomitens betänkande (1883) |
Skrivet av Tidningen Morgonbladet |
2007-07-15 22:43 |
Så skrevs i Morgonbladet nr 92 / 23.04.1883. Helsingfors den 23 april, Jernvägskomiténs betänkande. *)
Vid fullgörande af sitt uppdrag har komitén ansett lämpligast att skildt från hvarandra behandla bandelarne Östermyra Gamlakarleby och Gamlakarleby Uleåborg. En sådan behandling af ärendet torde äfven vara öfverensstämmande med de ekonomiska förhållandena och synes jemväl hafva föresväfvat jernvägsutskottet vid senaste landtdag, enär det i sitt sammanjemkningsförslag, angående sträckningen till ifrågavarande bana framhållit, att östra delen af Wasa län från Lappajärvi mot landtåsen, såsom bestående dela af sandmoar, dels kärrmark på stengrund, vore jemförelsevis mindre odlingsbar, hvarföre banans ledning till kusten i dessa trakter hade större skäl för sig, hvaremot inom Uleåborgs län åter det inre landet vore väl egnadt för odling och delvis redan tätare befolkadt, en omständighet, som motiverade att linien från Gamlakarleby norrut aflägsnade sig från kusten. Hvad först bandelen Östermyra Gamlakarleby vidkommer, så är dess sträckning ända till Kauhava i det närmaste gifven. Det torde endast vara att tillägga, att banan bör öfvergå Sulkavanjoki vid Nurmo kyrka och sedan löpa efter östra sidan af nämnda å till Lappo kyrkoby, hvarest Lappo elf öfvergås och banan fortsattes parallelt med landsvägen till Kauhava kyrkoby. Någon annan sträckning för ifrågakomna del kan knappast komma i fråga, då banan, dragen på föreslaget sätt, genomlöper Nurmo, Lappo och Kauhava folkrika kyrkobyar, hvilka utgöra vigtiga lokala trafikcentra. Angående jernvägens vidare sträckning från Kauhava till Gamlakarleby har komitén tänkt sig följande tre olika linier kunna ifrågasattas och underkastat dem en jämförande granskning. l:o Den mellersta och kortaste linien skulle gå genom Kortesjärvi, Purmo, Esse och Kronoby kyrkobyar till Gamlakarleby; 2:o Den ostligaste genom Purmojärvi by i Kortesjärvi, vester om Evijärvi sjö, Hästbacka by af Teerijärvi och Nedervetil kyrkoby till Gamlakarleby; och 3:o Den vestligaste genom Alahärme kyrkoby, Jungar by i Jeppo kapell, Kofjoki by i Nykarleby landsförsamling, Pedersö och vidare parallelt med landsvägen genom Kronoby till Gamla- karleby: Uppmätt å karta utgör längden af dessa tre alternativa linier respektive 118 verst, 128 verst och 120 verst. För utrönande af folkmängdsförhållandena vid dessa alternativa sträckningar, har komitén ej mindre sammanställt bilagda uppgifter angående folkmängden och folktätheten i de kommuner, som falla inom de skilda liniernas trafikområde, än ock enligt det vid senaste ständermöte antagna sätt, på grund af mantalslängderna för 1882 beräknat den folkmänd, som komme att belöpa sig inom en och två mils zoner på hvardera sidan af dessa linier. Såsom från tabeller närmare
framgår utgör hela antalet innevånare inom två mil från banan på sträckan ÖstermyraGamlakarleby: Totala folkmängden å alternativ 1 öfverstiger således folkmängden å alternativ 2 med 3,148 personer eller 52.7 pr banverst, hvaremot folkmängden å alternativ 3 öfvergår densamma å alternativ 2 med 12,379 personer och å alternativ 1 med 9,211 personer eller pr banverst respektive 104,7 och 52,0. Linien 2, som dessutom är den längsta, lemnar sålunda det sämsta resultatet. För linien 1 är väl resultatet något bättre, men understiger dock betydligt alternativ 3, och ifall man tager endast första milen från banan, som är den mest trafikförande, i betraktande, blir resultatet för linien 3 ännu förmånligare, ithy att folkmängden å denna linie öfverstiger folkmängden å linien 1 med 104,8 pr banverst. Dessa siffror utvisa, att folkmängdsförhållandena för linien 3 eller linien genom Alahärmä och Jeppo äro de afgjordt förmånligaste. Beträffande åter jordmånens beskaffenhet, jordbruket, ladugårds skötseln och andra ekonomiska förhållanden får komitén framhålla följande: Emot alternativ 2 kan anföras att jordmånen i Kortesjärvi är dålig, bestående af stenhölster och sandmoar. Till följd häraf befinner sig äfven jordbruket och ladugårdsskötseln derstädes på en jemförelsevis låg ståndpunkt. Äfven i Evijärvi är jordmånen mera karg, dock något bättre än i Kortesjärvi. Befolkningen i dessa två kommuner är fattig och skuldsatt. Teerijärvi är väl tätt befolkad och väl odlad, men en liten kommun och torde ej erbjuda tillfälle till betydligare nyodlingar. I afseende å jordbruk står Nedervetil äfven ganska högt, men är glest befolkadt. Inom ifrågakomna linies närmaste trafikområde kommer dessutom att falla Lappajärvi, Wetil och Kaustby kommuner, hvilka alla äro glest bebodda och ega en mindre fruktbar jordmån. Af det sagda framgår att detta alternativ kommer att närmast tillgodose kommuner, vilka i i afseende å folkmängd, odling och möjlighet till odling äro framstående. Och då härjemte beaktas att denna sträckning går så långt från städerna Nykarleby och Jakobstad att bibanor till den ej mera kunna komma i fråga; men i jernvägsutskottets vid senaste landtdag motiv för denna linie anförts, att stambanan bör ledas så att nämnde städer kunna genom jemförelsevis korta bibanor förenas med stambanan, så måste ifrågakomna alternativ, så som stridande häremot, också af detta skäl förkastats. Dessutom skulle stambanan till Uleåborg, ifall denna linie följes, vid Gamlakarleby, hvarifrån banan skall fortsättas i ostlig riktning, bilda en spetsig vinkel, hvilken måste anses mindre förmånligt. Hvad beträffar alternativa linien 1, som skulle löpa genomi Kortesjärvi. Purmo, Esse och Kronoby, så har komitén redan tidigare uttalat sig om Kortesjärvi sockens olämplighet för jordbruk. Purmo har äfven till största delen sandig och stenbunden jordmån, hvarföre jordbruket och ladugårdsskötseln derstädes äro mindre framskridna. I Esse är jordmånen och odlingen öfverhufvudtaget något bättre; men i afseende å folkmängd och förmögenhetförhållandcn äro alla dessa tre kommuner föga framstående. För händelse af detta alternativ kunde visserligen bibanor sträkas till Nykarleby och Jakobstad, men blefve bibanan till Jakobstads hamn, som lämpligast utginge från Purmo kyrkoby, 22 verst lång och bibanan till Nykarleby stad 15 verst lång, i detta fall utgående från Bännäs å den förra bibana. Det enda som talar för alternativet 2 är att det blefve den kortaste banan eller 8 verst kortare än alternativet 3, men kan den, såsom ofvan framvisats, icke motsvara ständernas bestämning derom, att banan bör dragas genom trakter, framstående genom odling, möjlighet till odling och folkmängd. Vid alternativ 3 äro kommunerna Alahärmä, Jeppo, Nykarleby landsförsamling och Pedersö i afseende å folktäthet, jordbruk, förmögenhetsförhållanden samt befolkningens företagsamhet och slöjdkunnighet synnerligen framstående. Lämpliga marker för vidare odlingsföretag saknas ej heller i flertalet af dessa kommuner. Vid denna linie finnes två betydande vattensågar och en benqvarn. Städerna Nykarleby och Jakobstad, hvilka, ifall jernvägen drages efter detta alternativ, komme att falla inom detsammas första zon, skulle jemväl, enligt den erfarenhet som vunnits vid våra trafikerade jernvägar, äfven om bibanor icke komma till stånd, i förhållande till folkmängden, tillföra banan en icke obetydligt större trafik än en lika folkrik landsort; men äfven bibanor kunna från denna stambana lätteligen åstadkommas till nämnda städer, enär bibanor till Nykarleby stad och Jakobstads yttre hamn endast blefve respektive 8 och 10 verst långa. Att märkas är äfven det ifrågavarande alternativ, som, i hufvudsak följande Lappo ådal åt, löper längs den mest betydligt och lifligast trafikerade stråkväg dessa trakter. Ehuru nu ifrågavarande alternativ 3 är 8 verst längre än alternativ 1, som är den kortare linie, så har komitén på ofvan anförda skäl icke tvekat, att hos Hans Kejserliga Majestät till utförande underdånigst föreslå denna linie, i sin helhet gående från Östermyra station till Nurmo kyrkoby, österom Sulkavanjoki till Lappo kyrkoby och vidare genom Kauhava och Alahärmä kyrkobyar längs högra stranden af Lappo elf till trakten af Jeppo kyrka, derifrån i nordlig riktning till Kofjoki by i Nykarleby landsförsamling, fortsättande genom Bännes m. fl. byar i Pedersö och genom Kronoby kyrkoby till Gamlakarleby med bibana till Yxpila hamn. Komitén har ansett det vara lämpligare att Yxpila förenas med stambanan genom en bibana, än att stambanan ledes genom Yxpila till Gamlakarleby. Banbyggnaden blir väl härigenom med en verst förlängd, men då afståndet från Östermyra till Gamlakarleby genom Yxpila skulle blifva 128 verst, hvilket utan nämnda afvikning utgör 126 verst, så blefve sträckningen för hela den genomgående trafiken 2 verst längre om stambanan ledes genom Yxpila. Till följd häraf anser komitén det vara i jernvägens intresse att till Yxpila ledes en bibana, helst vid Gamlakarleby station kommer att finnas ett vexellokomotiv, som säkert hinner å denna hamnbana, hvilken i ingen händelse kan anses tillgodosedd endast af de genomgående tågen å hufvudbanan, betjena lokaltrafiken. (Forts.) ----------- *) Enl. Wasabl., se Morgonbladet nr 89. Redigering: Elof Granholm Tillägg: 1 verst = 1,067 km |
Senast uppdaterad 2007-07-16 19:32 |