PROMENADDANSER

Promenaddanser vid bröllop

54.Roson. l)

Karleby.

528. På bröllop dansas den första purpurin, den s.k. »rospurpurin", endast av „pällhallarparen", marskalkar och tärnor, och före purpurin dansas alltid en polonäs, kallad „Roson", som i förkortad form beskrives i 30 Folkd. sålunda. Till densamma kan spelas t.ex. en brudpolska, se s. 214, eller en marschmelodi. Före dansens början stå flickor och gossar på var sin sida av rummet, gossarna till vänster från fronten sett. Gossarna tåga ut två och två, bjuda upp sina flickor och fortsätta med dem motsols med enkel handfattning. Då de två första paren passera gossraden, ansluta sig två gossar till dem, bjuda upp sina flickor och fortsätta efter de föregående paren runt, och så går man vidare, tills alla par tågat ut. Polonäsen slutar med uppställning i fyrkant, se fig. 1 s. 222, sålunda att par 1 stannar först och så de övriga i tur och ordning (30 Folkd. s. 100).

Nedervetil.

529. Första »vigningsklädshaldarparet", d. v. s. marskalkparet, går först ensamt ett varv motsols runt stugan. Så kommer andra paret och går efter första paret, och efter varje varv kommer ett par till. Då alla äro med, gå de ännu tre varv motsols, och då första paret sedan kommer till bordsändshörnet, går första paret inåt mitten, helst diagonalt  ända   till hörnet snett emot, gossen  svänger över flickan  till sin vänstra sida och så gå de medsols, tills de möta de övriga paren, där de stanna med samma steg som dessa i takt med musiken. De övriga paren gå i tur och ordning upp till bordsändshörnet och gå liksom första paret inåt mitten, gossarna svängande sin flicka över till sin vänstra sida, varpå de fortsätta medsols efter första paret. Då det sista paret svängt över sin flicka, gå alla tre varv medsols runt stugan. Par 1 går åter från bords­ändshörnet in mot mitten till det motsatta hörnet, och gossen svänger nu sin flicka tillbaka till sin högra sida, varpå de fortsätta motsols, tills de möta de övriga paren, som i tur och ordning dansa ut på samma sätt från samma plats. Sedan gå alla åter tre varv motsols, och då sista paret gått tre varv, ställer detta upp sig på sin plats till purpurin. Efter unge­fär ett varv ställer nästsista paret upp sig och efter c. ett varv det tredje paret från slutet o. s. v., så att första paret till sist går ett varv ensamt och ställer upp sig sist. Brudparet kommer nu med och blir första par, medan första vigningsklädshållarparet dansar som brudparets ,,näsavis", motpar (522 s. 77—78 V.H.).

530. I forna tider dansades ,,roson" sålunda. Första vigningsklädshållarparets gosse går först ett varv ensam motsols, bugar för sin flicka och går vidare med henne ett varv. Då de komma förbi gossen i andra vigningsklädshållarparet, går han ensam efter dem ett varv, bugar för sin flicka och tager henne med sig efter första paret. För varje varv kommer sålunda en gosse eller en flicka turvis med i polonäsen. Då alla vigningskläds- hållarpar slutligen äro med, gå de ännu två varv runt motsols, varpå de i tur och ordning, såsom i Roson 529 beskrivits gå in mot golvet och svänga flickorna över till gossens vänstra sida, gå åter två varv runt medsols och svänga på samma sätt flickan tillbaka till gossens högra sida och gå ännu två varv runt motsols.   Därpå stannar sista parets flicka på sin plats i uppställningen till purpurin. Efter följande varv stannar hennes gosse vid hennes sida, efter ännu ett varv stannar nästsista parets flicka på sin plats, och efter ytterligare ett varv stannar hennes gosse på platsen. Sålunda stannar en flicka eller en gosse på sin plats för varje varv. Sist går första parets gosse ett varv ensam, innan han stannar på sin plats (522 s. 78—79 NV: S.N.).

531. I ,,roson" gå de dansande parvis efter varandra tre varv motsols i höger armkrok, tre varv medsols i vänster armkrok och tre varv mot­sols i höger armkrok (522 s. 77 NV: A.S.). 2)

Terjärv.

532. Förr dansades roson ungefär som Roson 530. Numera är van­ligen hela byns  ungdom  bjuden  såsom   ,,vigningsklädshaldarpar", så att de kunna vara över 100 par. Alla par börja roson samtidigt. De gå först tre varv motsols, varpå flickan svänges över till gossens vänstra sida, såsom i Roson 529 beskrives. Därpå gå de tre varv medsols, och flickan svänges på motsvarande sätt tillbaka till gossens högra sida. Nu kommer brudparet med som första par, alla gå motsols tre varv, flickan svänges åter över till gossens vänstra sida, paren gå åter tre varv medsols, varpå flickan svänges tillbaka till gossens högra sida, och  sedan gå alla åter motsols. Nu sätter sig brudparet på sin plats vid bordsändan, och alla de andra paren intaga i tur och ordning sina platser i anslutning efter första paret. Sedan dansas ,,rospurpurin", i vilken brudparet dansar som första par och första vigningsklädshållarparet dansar som dess „näsavis", motpar (522 s. 80 A.H. och S.H.).

1) Uttalas rosån.

2) På tal om att roson numera dansas i förkortad form yttrade en gumma i Pelo by, Hansas Greta: »Di kan int´ roså na meir, he ä' såm tå di tar rompå å katta, så tvärt avbryti är e".

Ur ”Folkdans - Dansbeskrivningar” – Yngvar Heikel - 1938