RIKSSVENSKA PRÄSTPROTOKOLL 1740-41

Gäller Sverige, men nedan finns det som berör Österbotten och Finland (siffrorna betyder paragrafer)

a/o

Anno 1740 den 5 Decembris instälte sig, efter föregångit anslag, i det wanliga rummet, högwördige herrar biskoparne ifrån Linköpings stift, herr doctor Eric Benzelius, ifrån Westerås stift h:r doctor Andreas Kalsenius, ifrån Lunds stift h:r doctor Henric Benzelius, ifrån Calmare stift h:r doct:r Herman Schröder, och ifrån Gottlands stift h:r doctor Jöran Wallin, med de flere af ven. clero, som till underdånigst följe af Hans Kongl. Maij:ts nådigste befallning, til nu innewarande riksdag sammankommit

Då

1. Skedde begynnelse med psalmen 189, Helga Trefaldighet stat oss bi etc. och wanlig bön.

2. Herr Doctor Eric Alstrin anmälte hörsam och flitig hälsning ifrån högwördigste herr arkibiskopen, med berättelse, at han för sin opasslighet icke förmår denna sessionen biwista, och at der någre af ven. clero comitiali, på honom, hwad talemanskapet widkommer skulle reflectera, de då hellre behagade tänka i det målet på någon annan, som äger ständigare hälsa; wiljandes doch herr arkibiskopen intet undandraga sig at ibland, och när des krafter så kunna tillåta i ståndet wara tilstädes; för öfrigit betygandes sin fägnad öfwer sina älskeliga medbröders ankomst til denna riksdag, jämte önskan, at samtelige efter wäl förrättade ärender med hälsa och sundhet måtte få begifwa sig hemåt igen.

3. Förmälte biskopen h:r doctor Eric Benzelius huruledes likmätigt riksdagsordningen, det nu är nödigt, at de som af ståndet sig församlat och infunnit böra låta antekna sina namn, och aflefwerera sina fullmackter, innan talemanswalet företages, då ock fullmackterne, efter stiftens ordning, af samtelige framlemnades, neml.

*****

Ifrån Åbo stift
1. Probsten och kyrckoherden i Tamela församl. h:r Johan Amnell, för hela nedra delen af Åbo stift. Bem:te probst berättade at h:r doctor Bergius af consistorio och stiftet blifwit wald til herredagsman men är siuklig.
2. Probsten i G. Carleby mag:r Carl Gustav Werander, för Österbotten. En fullmackt wäntar han ännu til sig.

*****

Ifrån Borgå stift
1. Probsten och kyrckoherden i Helsingfors, mag:r Johannes Fårskåhl, på consistorii Borgoensis och stiftets wägnar.

*****

Den 15 Decembris

3. Företrädde lector wid gymnasium i Borgo mag. Gabriel Fortelius och jämwäl litet derefter kyrckoherden i Friedrichshamn mag:r Johannes Ramklou, upwisandes sina fullmackter, samt ingifwandes Fortelius consistorii Borgoensis, och Ramklou sit egit memorial, ang:de hwilkendera af dem bör anses för en lagl:n befullmäcktigad riksdagsman, samt i ståndet äga säte och stämma, då bem:te fullmackter, såwäl som memorialer lemnades til igenomseende af herrar deputatis til fullmackternas skärskodande, wiljande ståndet sedermera taga detta i öfwerwägande.

*****

5. Giorde superintendenten h:r doctor Wallin förfrågan, om han icke, efter anmodan, må på holstenska envojéns h:r Pechlins vocation, til präst ordinera en magister ifrån Hernösands stift, Granholm wid namn, hwarwid ingen hade något at påminna.

*****

Den 17 Decembris

1. Upl:s och justerades protocollen af d. 15 och 16 hujus.

2. Giorde herrar deputerade til fullmackternas öfwerseende, deras berättelse om lectorns mag. Gabr. Fortelii och mag:r Joh. Ramklous fullmackter, neml. at lector Fortelius, utom Holola contract bekommit 28 röster, men pastor Ramklou, utom bem:te Hololla deremot ei mera än 7, och ändå soml. af dem allenast efter andras attest; warandes i bem:te pastor Ramklous fullmackt ifrån Thomajerfwi icke eller dess förnamn utsatt, som ock probsten Krok med sin hand anteknadt 18 namn under fullmackten för mag. Ramklou if:n Hollola contract, dock med wederbörandes minne. Sedan förelästes consistorii Borgoensis berättelse, jämte utdrag utur protocollet, hwaraf befans, at Hollola contract allenast conditionate gifwit sina röster til mag:r Ramklou, neml. såwida han skulle erhålla pluraliteten i de sammansatte contracter uti stiftet, men bem:te contract sedermera förklaradt sig, at som lector Fortelius, den de ock tilförne jämte mag:r Ramklou nämdt, samma pluralitet bekommit, så wilja de befullmäktiga honom, hwilket jämwäl skedt, at altså mag:r Fortelius rättel. Hollola contracts röster til antalet 23 äfwen tilkomma. Derjämte befans af berörde utdrag af protocollet, at pastor Ramklou af notarien mag:r Martinius tilpracticerat sig originalfullmakterne, på det sättet, at han gådt til bem:te notarius och sagdt biskopens befallning wore, det notarien skulle lemna samma fullmackter til honom, hwilket dock icke så war, hwarföre notarien blifwit föranlåten at instämma pastor Ramk[l]ou til laga answar, men han ei welat comparera, emedan stämningen ei warit charterad med mera.
Ståndet fandt af de omförmälte omständigheter, at mag:r Ramklous påstående, at blifwa ansedd för en lagl. befullmäktigad herredagsman icke wore grundat, men deremot mag:r Fortelii sak ren och god, hwarföre pastor Ramklou inkallades och fick detta weta, då han på tilfrågan, ei eller kunde något nytt giltigt skäl til sit förswar andraga.
Dernäst kundgiordes ock lector mag:r Fortelius, det han nu äger säte och stämma i ståndet, med påminnelse, at underskrifwa den wanl. tysthetsreversen.

*****

Den 20 Decembris

4. Pastor Ramklou begärte genom notarien extractum protocolli, ang:de saken emellan honom och lector Fortelius, hwilket bewiljades, jämwäl extractum uti samma sak för probst. Forskåhl, efter dess begäran at öfwersända til consistorium i Borgo.

*****

Den 3 Januarii 1741

4. Företrädde åtta deputerade ifrån thet ärbara bondeståndet, och, jämte ståndets hälsning, afgofwo et extractum protocolli af den 20 Decemb. nästl., öfwer et medföljande riksdagsfullmäcktiges ifrån Österbotn memorial til riksens ständer, ang:de then stora hungersnöd, hwaraf bemälte landsort tryckes, jämte anhållan om en skyndsam undsättning. Bem:te utdrag och memorial uplästes, jämte en bifogad förtekning på the orter i riket, som uti förflutne år lidit misswäxt. Uti memorialet förmäles, at ber:de landskap har i 2:ne år å slag haft misswäxt, hwaraf thet på säd så blifwit blottadt, at allmogen redan i October månad måst gripa til onaturlig spis, hwaraf, i stället för kropsens födo och lifsuppehälle, siukdomar förorsakas, och folket dö bort, så at til befrucktande är, thet innan wåren, många hemman warda öde; til följe hwaraf, merbem:te landsorters fullmäcktige förse sig riksens ständers medlidande och hielp, at the förbarma sig öfwer landets tilstånd, och öma det elände, at unge män dö af hunger och barn wid sin moders bröst med mera.
Thenna med flere landsorters tryckande nöd har, genom bem:te extract, med the öfrige stånden thet ärbara bondeståndet communicerat med begäran, at til förekommande af allmogens förestående yttersta undergång, the medel och utwägar måtte sökas, hwarigenom hungersnöden i möijeligaste måttan må förekommas, hwartil bondeståndet förment ei ringa skulle bidraga, om på en wiss tid, tullen på all utrikes spannemål blefwe antingen lindrad eller aldeles eftergifwen, och om jämwäl i medlertid och til thess införslen utrikes ifrån kan ske, the mäst nödlidande af allmogen utur kronomagazinerne eller på något annat sätt kunde understödjas.
Herr praeses förklarade på ståndets wägnar, et hierteligit medlidande öfwer the landsorters inbyggare, som uti så uselt tilstånd försatte äro, berättande, at uti h:r landtmarskalckens och the öfrige talemännens närwaro blifwit talt, at rådeligare skulle warit, om til at winna tiden, thenna ansökning hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet blefwe andragen, emedan til befarande är, at när thenna allmänna sädesbrist nu blifwer kunnig, spannemålen til högre pris torde stegras. För öfrigit anmältes ståndets wänliga hälsning med försäkran, at prästeståndet uti en så stor angelägenhet, som rörer alles wår wälfärd, ei skal underlåta, at göra hwad thy åligger. Afträdde.

*****

Den 7 Januarii

6. Lät thet ärbara bondeståndet genom en deputerad förmäla thess wördsamma tacksäijelse för thet benägna swar prästeståndet behagadt lemna thess deputerade, at wilja söka medel och utwägar til någon hielp för Österbottn och flere landsorter, som genom misswäxt nu lida stor brist på spannemål, men som sedermera genom bref, hwilka i ståndet blifwit upläste, förspordes, det i Österbottn skal wara större elände och hungersnöd, än någon kan tro, at en skyndsam undsättning är af nöden, om thess inwånare skola blifwa räddade. Altså har bondeståndet fun[nit] sig häraf föranlåtit, at hos prästeståndet än ytterligare förtrol:n begära råd til någon utwäg och hielp härutinnan, hemställande om icke ifrån någon landsort, som Gud med korn och kärna wälsignadt, något understöd med första kunde göras, hwarjämte äfwen förmältes, at ock i bondeståndet den quaestion blifwit ventilerad, om til så mycket skyndsamare befordran af denna ansökning, tienligit skulle wara at hos Hans Kongl. Maij:t i underdånighet densamma anmäla. Men som man befarat, at den skulle hänskiutas til wederbörande collegier, och altså med utslag längre torde dröjas, så har ståndet förment rådsamare wara, at wända sig til riksens ständer, och derföre hörsamast beder om prästeståndets gunstiga biträde therutinnan, at saken med första kunde blifwa afhulpen.
Reverendissimus praeses swarade, at ståndet på det högsta skal låta detta ärendet wara sig angeläget och lofwade med första göra påminnelse therom uti secrete utskottet, anmälandes för öfrigit ståndets wänliga hälsning.
Sedan denne deputerade tagit afträde, utlät sig probsten mag:r Serenius härwid, det han ock efteråt förbehölt sig ad protocollum skriftel. at ingifwa, som följer: Jag underställer ödmiukel:n om det icke wore til högwördige ståndets, såwäl som dess h:r talemans egen säkerhet, at ingenting blefwo talt eller swarat til något stånd eller des deputerade, som icke wore i ståndet beslutit och alla ense om. Det synes af denna utskickades tal, som hade bondeståndet blifwit upmärcksamt deröfwer, at dem här sist förehölts, hwad wägar de borde gådt med deras klagoskrift; och på det icke prästeståndet i gemen eller någon utaf thess ledamöter må i bondeståndets sinne hållas före wilja föreskrifwa något förut, eller ogilla något efteråt af de utwägar och mått, som et annat stånd tager i de mål dem sielfwe närmast angå, uti hwilken omtancka, jag ingen del wille hafwa, efter föreställningen som här giordes, icke war ståndets inhämtade mening, så håller jag en gång för alla nödigt, at fastställes, det ingenting må swaras et stånds deputerade, utan det som antingen i ståndets pleno är aftalt, eller färdigt til expedition, emedan eljest hwarjehanda irringar och missförstånd emellan stånden kan upkomma, som sedan swårl:n rättas.
Hwilken skäliga påminnelse wår egen högwördige taleman en gång sielf giorde wid sista riksdag.

*****

Den 21 Januarii

11. Föredrogs extract af protocollet, hållit uti riksens ständers secrete utskott d. 16 Jan., ang:de tidig och skyndsam undsättning af spannemål til lifsuppehälle för den nödlidande almogen i Österbotn, hwaruti förmäles, at secrete utskottet, som med mycken sorgfällighet öfwerlagdt detta ärende, ei funnit annan utwäg, än at understödja allmogen med spannemål ur Tavastehus förrådsmagazin; hwarföre ock secrete utskottet genom des redan afgångna underdåniga skrifwelse af Hans Kongl. Maij:t begärdt, det til almogen i Österbottn ur ber:de magazin kunde aflåtas 3 000 tunnor råg, som af de förmögnare strax och af de öfriga efter handen, med 15 dlr kopp:mt tunnan borde betalas, hwaröfwer secrete utskottet hållit före, at allmogen i Österbotns län, icke kan betungas, emedan de förmedelst 2:ne års misswäxt, redan blifwit nog utarmade, och hafwa desutan lång wäg, spannemålen at afhämta.
Likaledes har secreta utskottet i förber:de des skrifwelse i underdånighet begärdt, at 3 000 t:r spannemål måtte än widare uphandlas, och med första öpet watn härif:n til Österbotn afsändas, til sommarföda för allmogen derstädes; och wid detta alt har secrete utskottet föreskrifwit sådana wilkor, som det förment kunna tiena til förekommande af all egennyttighet och underslef, wid spannmålens utdelning.

**********

www.fyrisfonts.com/artiklar/sphtml95/SP4041.htm