| Släkten Kiemmers ursprung |
| Skrivet av Harry W.Walli | ||||
| 2006-02-05 17:44 | ||||
|
Släkten Kiemmers ursprung.Harry W. WalliVid utredandet av ursprunget för de äldre borgarsläkterna i våra städer kan i flere fall fastställas, att släkternas rötter stå att söka i en närliggande landsbygd. Ofta giver släktens namn en direkt anvisning på den gård eller by därifrån släkten inflyttat. För att nämna några exempel från Gamlakarleby stads äldre borgarskap kunna anföras: Riska, Finnilä och Lybeck från likabenämnda gårdar i Kronoby, Haglund från Haga och Kierman från Tjäru i Karleby Öjan, Lithén från Litens i Larsmo, Cainberg från Kaino, Castelin från Slotte och Tastenius från Tast i Nedervetil, Norander från Norpa och Peitzius från Peitzo i Kelviå, Pelander från Pelo, Rodén från Runtujärvi, Silander från Silakka i Karleby samt Huckert och Wargman från Hucka i Himango. Även i sådana fall, då släktnamnet har en främmande klang eller en ovanligare sammansättning ligger dock släktens ursprung ofta i det omedelbara grannskapet av staden. Såsom exempel från nämnda stad kunna anföras släkten Sander (Zander) från Sandbacka i Kronoby och Sneckendal från Lill-Rank i Terjärv. Till dessa släkter med ovanligare namn kan tilläggas den kända släkten Kiemmer, vars ursprung och äldsta led i det följande klarläggas. Släkten Kiemmer intager en bemärkt ställning bland de äldre släkterna i Gamlakarleby. Som släktens stamfader anföres handlanden och rådmannen Matts Persson Kämere[1]. Hans söner Carl och Per förekomma vid tinget i Kronoby den 9 januari 1691 (RA rr 28) då frågan om äganderätten till Kieurkall (uttalas tjöurkal) hemman i Terjärv behandlas. I ärendet omtalas bonden Mickel Carlsson från Kieurkall och hans faderbroderson, rådmannen i Gamlakarleby Per Mattsson Kämärä samt rådmannens broder, handelsmannen Carl Mattsson. Härav framgår, att släkten Kiemmer var av samma stam som bonden på Kieurkall i Terjärv och synes släktnamnet Kiemmer vara en härledning av detta gårdsnamn eller av släktens gamla namn Kämärä. Ytterligare upplysningar om släktskapsförbindelsen giver protokollet fört vid tinget i Kronoby den 19 januari 1669. Därvid omtalas bonden Per Olsson i Terjärv, hans söner Carl Persson och Matts Kämärä, av vilka den sistnämnde då var borgare i Gamlakarleby samt hans döttrar Brita och Karin. På grund av dessa upplysningar kunna vi bygga följande släkttavla:
De äldsta anteckningar i domböckerna beträffande Per Olsson i Terjärv äro från år 1642, då han nämnes som frånvarande vid tinget samt från år 1653 då det omtalas, att Per Olsson i Terjärv sålt till Lars Olsson i Evijärvi en äng belägen nära Simon Anderson Karvonens äng. Uppgifter om Per Olssons på Kieurkall föräldrar anträffas alltså ej i domböckerna, men några antaganden om hans härkomst kunna dock framställas. Namnet på Per Olssons hemman »Kieurkall» är uppkommet av personnamnet »keurukarl», d.v.s. inflyttad från Keuru.[2] Att en inflyttning till Terjärv faktiskt försiggått från det inre av landet och synbarligen just från Keuru i början på 1600-talet utvisar bl.a. en anteckning i domboken för år 1706 då gamla mannen Lars Eriksson Keuru vittnar, att hans fader kommit från »Savolandet» och upptagit Döfnäs hemman, ett hemman som även innehades av släkten på Kieurkall på 1600-talet. Gårdsnamnet Kieurkall framträder i handlingarna i medlet av 1600-talet. Även Per Olssons sons, rådmannen Matts Perssons släktnamn Kämärä torde hänvisa på en ej alltför avlägsen finsk härstamning. Det torde därför kunna anses sannolikt, att Per Olsson på Kieurkall stod åtminstone i nära släktskap, möjligen i direkt härstamning från den keurubo som givit hans hemman dess namn. Möjligen utvisar det nämnda ängköpet i Evijärvi en etapp på släktens väg. Om de äldsta leden av släkten i Terjärv innehålla domböckerna följande upplysningar, här sammanställda i tabellform:
Per Olsson Kieurkall. Omnämnes vid tingen 1642, 1653. I mantalslängden 1643: bonde, son, sonhustru. Barn: Carl, tabell 2. Matts Kämärä, borgare i Gamlakarleby redan 1669. Stamfar för släkten Kiemmer.
Carl Persson Kieurkall eller Döfnäs (tab. 1). Omnämnes vid tinget 1669. Avhandlade om Döfnäs hemman 1687 för sönernas Carls och Anders räkning samt 1685 om Kieurkall hemman med kapellanen Carl Werander. Gammal 1701, salig 1707. - Gift med Lisa Mickelsdotter, nämnes vid tinget 1701. Barn: Mickel Kieurkall, tabell 3. Carl Döfnäs, tabell 4. Per Kovjoki, bonde i Nykarleby landsf. 1707. Matts Strömsnäs, tabell 5. Anders Gistö, slår sig år 1689 ner å Brennabacka vid Rekijärvi träsk (= Gistö?); synbarligen identisk med Anders Carlsson Gistö, gift med Anna Månsdotter.
Mickel Carlsson Kieurkall (tab. 2). Svarar vid tinget 1682 om hököp. På Kieurkall redan 1686. Konfirmerad vid hemmanet 1691. Upptar nytt ställe på egna ägor 1689. Var död 1701. - Gift med Malin Danielsdotter, nämnes 1702; död 4.7.1736, 95 år gammal. Barn: Matts Kieurkall, bonde på Kieurkall. Gift med Anna Eriksdotter Lytts (bouppteckning 4.7.1740), dotter till Erik Mickelsson Lytts. Sonen Mickel övertog gården. Johan. Sonen Anders Johansson bonde på Träsk hemman i Kronoby (tinget 1740). Gertrud, f. 1674, d. 10.10.1709. Gift med Henrik Johansson Byskata. Per. Lisa. Gift med Olof Timmerbacka. Maria. Gift med Mickel Merijärvi. Brita. Gift med Erik Forsbacka. Carl.
Carl Carlsson Döfnäs (tab. 2). Nämnes vid tinget 1686. Kallas 1688 »Keurå». Bonde på Döfnäs hemman. Erhöll av sin svärfar 1/2 av Kåla äng. Överenskommelse med brodern Anders om hemmanet 18.4.1684. Salig 1716. - Gift med Karin Larsdotter, d. 30.11.1747, dotter till Lars Andersson Kortjärvi (d. 1712). Son: Johan Döfnäs, död 1740. Gift 1:o med Elsa Andersdotter Sunabacka. Deras dotter Maria, d. 3.9.1760, var gift med Mickel Henriksson Byskata.
Matts Carlsson Strömsnäs 1. Näse (tab. 2). Säljer 1728 Strömsnäs 1/8 mantals hemman till adjunkten Lars Häggman. - Gift 1:o med Margareta Hansdotter; 2:o med Margareta Henriksdotter (tinget 1740). Barn: 1. Carl Strömsnäs. 2. Karin. Gift med borgaren i Jakobstad Matts Bergström.
[1] Hj. Björkman, Bouppteckningar i Gamlakarleby stad 1697-1800 (GSSkrifter XI), Helsingfors 1935, s. 14. [2] T. E. Karsten, Svensk bygd i Österbotten nu och fordom II (SSLS CLXXI), Helsingfors 1923, s. 217.
|
