Var låg det mystiska hemmanet Wideskog II? |
Skrivet av Arne Fröjdö |
2008-06-24 23:44 |
Var låg det mystiska hemmanet Wideskog II?
Arne Fröjdö I Österbottningen för den 13.3.1960 ingick en artikel av Im.W. (Immanuel Widjeskog) om Widjeskog hemman vid Tavastträsk i Småbönders. I artikeln omnämnes ett utslag av ekonomiedepartementet av år 1674 som lyder att Widjeskog enstaka hemman i Hoppsala by skulle återföras till Pedersöre socken. Detta dokument torde i en senare tid av missförstånd ha hamnat till Widjeskog i Småbönders, ty dokumentet gäller ett helt annat hemman med samma namn, upptaget i jordeböckerna i Hopsala by, men beläget i Terjärv eftersom alla dess åboer är införda i Terjärv bys roteperson- och utsåningslängder 1613-1674. Widjeskog i Småbönders börjar med Michel Olsson 1/4 mtl 1609-20, sen följer 1623-29 1/4 mtl Hans Olsson, 30 år i rotelängden 1627 med en bror Matts Olofsson 28 år. År 1633 har Widjeskog i Småbönders ökats från 1/4 mtl till 1/3 mtl troligen genom köp av hälften eller 1/12 mtl av djurskytten Lasse Perssons nybygge om 1/6 mtl. Husbonden heter fortfarande Hans Olofsson, som enligt 5 rotelängders samstämmiga vittnesbörd är född år 1613 och ditflyttade 1617 från Karleby socken endast 4 år gammal. Tydligen kom han som styvson åt Michel Olsson. Då han är för ung att bli husbonde 1623 är det troligt att den Hans Olsson som nämnes 1623-29 och skulle vara född 1607 är en annan person. På det andra hemmanet Wideskog också om 1/4 mtl har vi 1613 bonden Claus Hanson, som angives som husarm i samma års silverskattelängd och båda bönderna på Vidjeskog ingår i rotelängden för Terjärv by 1618. I 1620 års J.B. för Terjärv har vi också de båda hemmanen, men på det senare Wideskog regerar nu Matts Classon, tydligen sonen. Han blir kortvarig, ty i 1623 ML och TL för Terjärv har vi på denna 1/4 bonden Per Mattsson, som kanske är son till den kortvariga Matts Classon. Per Mattsson är i rotelängden 1629 30 år gammal och sjuklig, född enligt två rotelängders vittnesbörd år 1599. Och nu följer det märkliga. Per Mattsson med sitt 1/4 mtl hemman är i ML 1633 införd i början av Hopsala by, men i rotelängden för samma år för Terjärv är Peder Mattsson bland de vrakade och det står i anm. "ligger på säng". Det är troligen att han avlider, ty på samma 1/4 mtl hemman i Terjärv har vi i rotelängden 1635 Oluf Marcusson, 32 år gammal, född i Pedersöre och kom hit 1634, alltså då den förra husbonden låg på säng eller kanske redan var död. Man besår sitt hemman i Terjärv med två tunnor spannmål, men har inga husdjur i 1635 års utsånings- och boskapslängd. Liksom sin föregångare är han i 1637 års ML införd med sitt 1/4 mtl hemman i början av Hopsala by, men i samma års rotelängd har vi honom i Terjärv med styvsonen Matts Mattsson 18 år, utskriven till knekt. I 1638 och 1640 års rotelängder är det tyst om gården, men i 1641 års personelängd börjar Terjärv med Hans Olsson Vidjeskog b.h. varefter följer Hans Jacobsson Videskog b.h.. I RML for Terjärv 1643 och 1645 har vi endast Hans Olofsson Wideskog, men i personelängden för Terjärv 1647 har vi dem båda likson i tiondelängden för Terjärv av samma år, men i tiondelängden har Hans Jacobsson Wideskog inga mantal utan angives som torpare införd mellan Lytts och Fagernäs. I 1653 års personelängd är han dock införd i Terjärv med ¼ mtl och två personer, men J.B. för 1654 saknar 1/4 mtl Hans Jakobsson Widjeskog, men hemmanet och husbonden återfinnes i slutet av Hopsala. Alltså är det samma hemman det är fråga om - ehuru husbonden är ny från 1641. Hans Jacobsson Wideskog upptas med sitt 1/4 mtl i längderna för Hopsala 1669, 1671 och 1673 i slutet av byn och finns ännu i J.B. 1682 i Hopsala, troligen av förbiseende. Då hemmanets åboer lever och verkar i Terjärv medan hemmanet är mantalslagt i Hopsala är det mycket troligt att hemmanet låg på Hopsala bys skogsmarker, som Hopsala by ville ta med sig till Kronoby vid utflyttningen från Pedersöre 1607, eftersom de låg på gränsen mellan Pedersöre och Cronoby socknar. Larsmo tog ju åt sig ett stort område mellan Esse och Evijärvi, som är utmärkt på sockenkartan och där nu t.o.m. folkskola finns. Då änkan på Vandbacka 1/8 mtl förekommer än bland Småbönderna i Terjärv-skatan och än bland Snåre och Backända är det inte omöjligt att Hopsala-borna finge vid förra storskiftet sig tilldelade utskogar vid Esse rå från Jeussen till Kolam, är det mycket möjligt att de även tidigare haft skogsmarker där. Kanske låg Wideskog II vid Finnsjön; där bebyggelsen någongång funnits. Att det var ett avsides beläget hemman frångår av ekononiedepartenentets utslag 1674. Jag börjar mer och mer luta åt den uppfattningen att Wideskog II låg vid Finnsjön och att de många tvistigheterna om rågången mellan Pedersöre och Kronoby just uppstod därav att Hopsalaborna ansåg sig vara berättigade till utskog här av Pedersöre. När rån slutligen 1764 fastställdes var bosättningen vid Finnsjön övergiven. Om Kortjärv och Markby bönderna på 1500-talet redogöres i nästa nummer av Släkt och Hävd. Släkt och Hävd nr 9, 1965 Redigerat av Elof Granholm 24.06.2008 |