| Något om J.L.Runebergs mors släkt |
| Skrivet av Ilmari Wirkkala |
| 2006-10-29 10:16 |
|
Något om J.L.Runebergs mors släkt
Stormannen J.V.Snellmans mors släkt härstammar fån Räyrinki i Över Vetil. Nu råkar det sig att även diktarkonungen Johan Ludvig Runebergs mors släkt härstammar från Över Vetil genom släkten Torppa. Hittills
har man räknat
med att den år
1610 födde
Gabriel Olofsson Torppa-Kainu skulle ha varit gift endast en gång och då med Karin Mattsdotter Wirkkala, som
var jämnårig med honom. Karin hade en yngre syster, Helga, som blev gift till Luomala i Kaustby. Ägaren till Wirkkala var då Johan Mattsson, hållmästare för Karleby socken, nämndeman i lagmansnämnden, furir vid Lohteå 1 kompani och kyrkvärd i Över Vetil församling. Tyvärr var Karins och Gabriels gifte barnlöst. Äktenskapet knöts, då hon redan var 55 år. Men Gabriel hade tydligen varit gift förut, och hans första hustru var från Svartsjö i Terjärv. Namnet är okänt. Man vet bara, att hon dog 1665. I det äktenskapet föddes flera barn, bland dem, Johan Gabrielsson, född år 1634, död 1736, över 102 år gammal. Om släktens leverne vet man, att samma år Johan föddes, dömdes farfar Olof till böter för hemfridsbrott hos Rääf i Kaustby. Om Gabriel står det, att han på självaste kyrkvägen fört "ful mun" mot en hustru Läspa, så att kapellanen Erik Raumannius hörde det och Gabriel fick bota till kyrkan, trots hans stora förtjänster om kyrkans tillkomst. I alla fall blev Gabriel ärad. Hans bild blev skuren i trä till stöd för predikstolen och till påminnelse om att han varit en av kyrkans grundläggare. Det var tidens sätt att hedra den person, som varit kanske mest verksam för kyrkans tillkomst. Det finns andra föreställningar om vad skulpturen skall föreställa. Akademikern Kustaa Vilkuna påstår, att verket föreställer pilgrimernas helgon, S:t Jacob av Compostella, och skulle härstamma från Kaustby, Kappelinkängas, där det redan vid slutet av 1400-talet stått ett katolskt kapell. Professor Pentti Virrankoski hyser igen den åsikten, att skulpturen föreställer S:t Cristoforus med sin stav. I folkets mun heter skulpturen "Vanha kapelli", och dräkten visar det mode, som härskade under Gustav Vasas tid. Johan
Gabrielsson gifte sig med Anna Saari från Räyrinki, blev nämndeman och fick 14 barn. Han var en
mästare
i att skaffa goda förhållanden för sina barn. Varje son blev självständig hemmansägare. Den äldsta, Gabriel, satt kvar som husbonde
på Torppa. Johan tog hand om ödegården Pållare. Han gifte sig med dottern till kapellanssonen
Anders Forselius, blev nämndeman efter sin far och riksdagsman i bondeståndet år 1741. Tack vare sin farmor
och sin hustru lärde han sig svenska och redde sig sålunda i det nya värvet. Sonen Matts gifte sig till Svartsjö, troligen med en småkusin, och detta par blev stamföräldrar för Runebergs mors släkt. Gabriel Olofssons andra son, Anders, blev klockare i kapellet. Hans lilla son, Gustaf, bortrövades i likhet med många andra under Stora ofreden, men kom som 12-åring tillbaka från Ryssland, alldeles ensam, ett parallellfall till barnen i Topelius' saga "Björken och stjärnan. Ilmari Wirkkala Släkt och
Hävd nr 15/1970 |
| Senast uppdaterad 2006-10-29 10:34 |
