I det medeltida Europa var den geomantiska byggnadskonsten högt utvecklad. Geomanti var ett uråldrigt magiskt koncept. Byggnader skulle ställas i rätt relation till universums och naturens kraftflöde för att bli till välsignelse. Genom geometriska kunskaper blev en sådan byggnad en resonanslåda som förstärkte naturens positiva energier. Det skulle vara behagligt att vistas i geomantiskt konstruerade byggnader. De arkitekter som följde geometrins regler, kunde vara i kontakt med den underliggande magiska ordningen i naturen. Genom att utnyttja geomantiska kunskaper kunde man uppnå välgång. Genom att skapa en magiskt korrekt arkitektur kunde de fria murarna låta dem som skulle bo i deras byggnader komma under naturimpulsers inflytande. Då var arkitekturen en magiskt laddad konst. Det handlade om lagen för samspel i naturen.

Hantverkare började bilda sammanslutningar inom sitt yrke. Dessa skrån hade till ändamål att verka som ett slags fackförening och brödraskap. De kunniga byggnadsarbetarna ville även få lättnader i sin svåra tillvaro och föra sina naturenliga och hemliga kunskaper vidare. Även därför förenades de i gillen.

Redan år 926 grundade de fria murarna sin loge i engelska York. I de fria murarnas loger undervisade man lärjungarna i den geomantiska byggnadskonstens hemligheter. År 1375 beskrevs i ett dokument, sedermera funnet i Londons stadsarkiv, att de fria murarna var hantverkare som ej fjättrades till torvan av feodalherrarna utan var fria att resa runt i landet och i Europa. Föreningarna hade s k fribrev med vidsträckta privilegier från påvar, furstar, städer och kloster. Därför tilläts de vandra till olika platser och andra länder och söka arbete via andra loger på olika håll i Europa. Bofasta murare kunde söka arbete endast inom ett begränsat område.

Dessa byggnadsarbetare tillhörde murarskrået, som var uppdelat i olika grader: lärling, gesäll, mästare. Mästaren var väl insatt i naturens hemligheter, kunde utnyttja jordstrålning, nyttiga energilinjer och undvika skadliga, samt planera en stad så att den var skyddad för vindarna. Murarna hade egna lagar, stadgar och ceremonier. Dessa föreningar (på engelska 'lodges', på tyska 'Bauhütten') stod under ledning av en "mästare av stolen", ett uttryck som långt senare övertogs av politiska frimurare (marskalk Bernadotte var stolmästare). Denne mästare undervisade gesällerna, och dessa i sin tur lärlingarna, i den geomantiska byggnadskonsten, fördelade arbetet och utbetalade avlöningen.

Stolmästaren valdes för ett år i sänder. Varje månad hölls sammankomster, varvid skråets angelägenheter behandlades, stridigheter bilades och nya medlemmar upptogs eller lärlingar upphöjdes till gesäller. Allt tillgick efter föreskrivna ceremonier, överträdelser straffades med böter.

I England betraktades alla fria murare endast som hantverkare. I Tyskland åtnjöt de ett högre anseende. Efter de förödande krigen på 1500- och 1600-talen gick de fria murarnas verksamhet tillbaka i Tyskland, medan den i England förblev livskraftig.

Murarloger emellan höll man en livlig internationell förbindelse för att underlätta för murarna att hitta arbete. Storlogen i tyska Strassburg stod i spetsen för alla loger i Europa. Den hade infört hemliga hälsningstecken, handgrepp och lösenord, så att de olika logernas medlemmar kunde känna igen varandra. Allt detta övertogs senare av politiska frimurare.

Det enda tecken som är gemensamt för alla grader och loger är nödropstecknet. I det svenska frimureriet får man tillgång till detta tecken i den tredje graden. Detta förpliktar alla bröder att genast komma den nödställde brodern till hjälp - även om det skulle strida mot borgerlig lag och fäderneslandets intressen. De måste lämna hjälp vad helst behovet är. De måste strunta i troheten till landets lag. Under första och andra världskriget räddade sig många frimurare därigenom.

De fria murarna var huvudsakligen stenhuggare, murare och konstnärer, som man kan jämföra med dagens arkitekter, byggmästare och bildhuggare. De var alltså högt skolade. Många av medeltidens förnämsta byggnader (däribland Notre Dame de Paris, som byggdes åren 1163-1320, och Sa Pauls katedral i London, som stod färdig år 1663) är uppförda av dessa fria murare. De fria murarna byggde fantastiska slott, monumentala fästningar, vackra rådhus, kyrkor och andra byggnadsverk. Deras kunskaper betraktades som kunglig konst. Uttrycket 'stelnad musik' om arkitekturen kom i bruk. Byggnaderna var sannerligen mycket harmoniska och behagliga att se på. Dessutom byggde man inte på vilket ställe som helst, utan med hjälp av slagruta prövade man sig fram till ett ställe, där jordstrålningen mest gynnade de bosatta och gav dem magisk styrka.

Efter den samhällskatastrof digerdöden medförde sökte gillena åter hävda sina rättigheter. Men det engelska parlamentet förbjöd gillenas existens år 1425.

Så småningom började politiska äventyrare och magiker infiltrera det dolda frimureriet. Den skotska släkten Sinclair bildar ett eget system, dit släkterna Hamilton, Stuart, MacGomery och andra hör. Efter Jacques de Molays avrättning år 1314 hade många tempelriddare flytt från Frankrike till Skottland, där de bevarade tempelherreordens hemligheter och sedermera grundlade det fransk-skotska frimureriet genom att infiltrera de existerade gillena. Redan år 1120 hade de fria murarna grundat en loge i Skottland. Tempelriddarnas viktigaste symbol var en stenkub och ett stenklot. De bidade sin tid, tills det var dags att skapa det så kallade skotska frimureriet. År 1441 blev Jakob II (Stuart) kung av Skottland, Sinclair blev beskyddare av mureriet. Hans Roslin Chapel blev loge nummer 1 (Sa Mary's Chapel), som låg nära Tempelherreordens högkvarter.

I början av 1500-talet började man i de engelska gillena uppta även "passiva" medlemmar, det vill säga personer som inte hade byggnadsarbetares bakgrund, till exempel borgare, adelsmän och vetenskapsmän. Dessa ville så gärna bli fullvärdiga medlemmar i frimurarloger, trots att de saknade arbetarbakgrund. De ville också ta del av de fria murarnas hemligheter. Därigenom öppnades en utomordentlig möjlighet för mörka politiska krafter, som ville utnyttja ett välfungerande internationellt nätverk.

För att bli upptagen i en loge fordrades en garanti av två faddrar, aktiva murare. Den blivande medlemmen skulle vara oberoende, ha högre utbildning, vara minst 24 år gammal och av manligt kön. En son till en mästarmurare kunde dock redan vid 18 års ålder upptagas i logen.

Dessa bestämmelser behölls senare av de politiska frimurarna. I dagens värld finns även kvinnologer, dock inte i Skandinavien.

Passiva murare kallades för antagna murare (accepted masons). Därför är alla nutida politiska frimurare antagna frimurare. Dessa passiva medlemmar fick betala en hög inträdesavgift, vilket gjorde att endast förmögna personer hade råd att upptagas i en murarloge. Dessutom fick de betala för festmåltiden.

År 1534 bröt Henrik VIII av England kontakten med den katolska kyrkan, beslagtog dess egendom och stängde klostren. Han konfiskerade även de resterande hantverksgillenas alla tillgångar.

År 1603 blev Jakob IV av Skottland Jakob I av England. Därmed kom ätten Stuart till makten i England. Dess vapen bestod bland annat av en murslev och ett svärd, vilka hänvisar till frimureriet och tempelherreorden.

I början av 1600-talet började många murarskrån att systematiskt ta in medlemmar som inte var murare, huvudsakligen för att dra fördel av deras avgifter.

Så blev alkemisten, astrologen och ockultisten Elias Ashmole frimurare år 1647, liksom kabbalisten Robert Boyle, som låg bakom The Invisible College (Det Osynliga Kollegiet). Ur den sistnämnda rörelsen växte år 1660 The Royal Society (den kungliga vetenskapsakademin) ut. Också Isaac Newton (1643-1727) blev frimurare, trots att han inte var byggnadsarbetare utan vetenskapsman.

År 1670 hade infiltrationen hunnit så långt att i logeni Aberdeen var av de 49 medlemmarna endast tre operativa murare. Alla de andra var antagna medlemmar, som effektivt hade trängt ut de äkta fria murarna.

Politiska äventyrare tar över

Det moderna politiska frimureriet uppstod i London den 24 juni 1717, då man bildade en storloge genom att slå samman fyra mindre loger. Den 24 juni är Johannes Döparens dag. Denna storloge bildades på krogen "Gåsen och halstret". För att vilseleda allmänheten valde man byggmästaren Antony Sayer till stormästare.

Senare utestängde man byggnadsarbetare helt. De gamla gillena upphörde att existera. I deras ställe kom ett korporativt frimureri. Näste stormästare blev juristen Jean T Desaguliers, som insattes i ämbetet år 1719. Under de följande åren utsågs varje år en ny stormästare. Åren 1721-22 var John, hertig av Montague, stormästare. Samtidigt var han ordförande i Hellfire Club, där man sysslade med satansdyrkan, homosexuella och svartmagiska riter. År 1728 blev hertigen av Montague stormästare även i det fransk-skotska frimureriets loge i Paris.

Den 24 juni 1945 anordnade de sovjetiska ledarna Röda arméns segerparad på Röda torget i Moskva, exakt 228 år efter bildandet av frimurarnas moderloge i London. Detta var inte någon slump, hävdar frimurarkällor.

År 1723 antogs en ny författning, skriven av teologen James Anderson och juristen Jean Théophile Desaguliers. Det är huvudsakligen denna som ligger till grund för allt modernt frimureri, som vill förvandla samhället, särskilt dess viktigaste del "De gamla lagarna". Det geomantiska byggnadsväsendet upphörde att vara frimureriets ändamål. Rörelsen var då nästan helt infiltrerad av de krafter som påstod att frimureriet strävade efter att främja den andliga medvetenhetens utveckling hos mänskligheten. De hävdade att de ville andligen bygga en bättre värld åt mänskligheten. Frimureriets syfte blev att omvandla hela världen enligt frimurarnas magiska uppfattning om tingen. Som framgår av det politiska frimureriets historia, förvandlar de världen till en uppenbart sämre plats att leva på.

Men denna omdanade rörelse bygger sin verksamhet helt och hållet på myter och ihopskrapade ideer. Medlemmarna fick ovillkorligt lyda mästarens, befallningar. Detta kommandosystem övertog man gärna av de äldre logerna. Medlemmarna behövde inte tillhöra ett bestämt religionssamfund. Man kunde ha vilken religion som helst eller vara alldeles utan. Den kände ateisten Voltaire blev upptagen i en loge i London på 1720-talet.

Det politiska frimureriet föddes alltså år 1717 England. Frimureriets moderloge ligger idag vid Covent , Garden i London. När jag den 17 augusti 1998 besökte frimurarpalatset i London, kunde jag på latin läsa frimurarnas paroll för sin maktutövning: "AVDI, TACE, VIDE" ("Hör eller lyd, tig, se.") Detta betyder att den broder som lyder och tiger om stormästarnas hemliga planer, slutligen får inblick i vad som egentligen händer i världen. En annan text på hebreiska ovanför huvudingången avslöjar vem som står som en ideologisk förebild: "Kadosch le Adonai" ("Helig för Jahve").

Numera hävdar frimurarna att frimureriet stiftades av kung Salomo, som var dess förste stormästare. Det är dock säkert att alla moderna frimurarloger hade anknytning till tempelherreorden. De moderna frimurarna hävdar av kabbalistiska skäl vidare att deras frimureri är 5999 år gammalt. År 2000 avser de att fira ordentligt, ty enligt deras kabbalistiska uppfattning blir frimureriet då 6000 år gammalt. I de ursprungliga, fria murarnas skrifter finns inte ett enda spår av detta antagande.

Nu blev det fritt fram för politiska äventyrare, vilkas mål var en osynlig makt över världen. Den ledande frimuraren Michael Andrew Ramsay medgav år 1737: "Världen är ingenting annat än en enda stor republik." Han ansåg att det skotska frimurarsystemet härstammar ur Tempelherreorden. Därför återskapade han samma systern. Dess viktigaste krav blev med tiden "stritt observante" - den absoluta lydnaden.

De som blir frimurare tvingas "erkänna" att de före sin invigning befann sig i mörker men att ljuset finns i frimureriet. De har fått upplysning. Frimurare är liksom upplysta som illuminater uppges vara.

Vid invigningsceremonin får de en bindel för ögonen. Bindeln tas efter invigningen av och frimuraren har kommit in i ljuset. Dessutom har han en snara kring halsen. Bröderna uppger att de sedan håller den nye brodern på plats med en kraftig snara.

Kandidatens huvud är täckt med en blodig duk. Genom hemligheter och överraskningar vill man förstärka frimurarnas magiska upplevelser.

Den kabbalistiska magin ingick i frimurarnas trossatser, också fornegyptiska och alkemiska trosföreställningar, den babyloniska astrologin och olika magiskt laddade symboler (många övertagna från de fria murarna). Passaren var verktyget för lärlingen, vinkelhaken för gesällen och hammaren för mästaren. Men mursleven, vinkelhaken, passaren, lodet, vattenpasset och hammaren var inte längre arbetsredskap som hos byggnadsarbetarna utan magiska redskap för att uppnå politiska mål. Hammaren som stormästarens klubba blev tecken för makt. Den påminner om mannens könsorgan. Förklädet blev en magiskt laddad klädsel.

Samtidigt tillkom många andra symboler: en dödskalle, en värja, en dolk, en bägare, förbundsarken och tre ljus. Passaren började ange en ram i frimurarens förhållande till övriga mänskligheten. Lodlinan anger rättfärdigheten. Vattenpasset symboliserar jämställdhet. Men dessa begrepp existerar inte utanför frimurarnas verksamhetsområde. Jämställdhet råder endast inom orden. De människor som står utanför frimureriet kallas hundar, enligt bunkens "Ritualhandbok". Endast bröder skall gynnas. Bröder skall försvaras, även om de är skyldiga, också om de är tjuvar och mördare. Bröder skall hållas om ryggen.

Passaren och vinkelhaken var under mötena lagda på ett särskilt sätt på någon helig skrift. De bildade vesica piscis (fiskens balansorgan), som påminde om kvinnligt könsorgan. Livet skall regleras av vattenpasset och måttstocken. Vesica piscis och ett T-kors utgjorde ett så kallat ankh (öglekors) - dödsgudens spira, nyckeln till dödsriket.

Symbolerna sätter frimuraren i relation till den verklighet som symbolen representerar. Symbolerna framkallar en magisk delaktighet. Symbolen öppnar sinnet för den andliga verkligheten bakom symbolen: Denna verklighet kan vara ond eller god. Symbolen är också dörren till andlig erfarenhet. Symbolen döljer men talar klarspråk för dem som kan tyda symbolerna, för dem som förstår koden.

Symboler kan vara kanal för negativa krafter eller positiva företeelser.

Fallosdyrkan är en mycket viktig del av frimureriet (obeliskerna världen över). Obelisken var Osiris-kultens förnämsta symbol. Osiris' bror Set mördade honom och styckade liket i tretton delar. Tolv delar hittades av Osiris' hustru Isis, som sökte göra Osiris hel igen och därmed låta honom uppstå från de döda. Men hon lyckades inte, ty Osiris' könsorgan var borta. Obelisken symboliserar Osiris' fallos. Osiris blev herre över dödsriket.

Inom Johannes-frimureriet, som varit grunden för allt frimureri, använder man vid olika ritualer likkistor, dödskallar och benknotor. Dessa frånstötande redskap är avsedda att framhålla människans förgänglighet. Likkistan betraktades som en magisk symbol för återfödelse till ett nytt (frimurar)liv, som om man utan frimurarlogen hade varit levande död och först vid intagandet blivit helt levande. Därmed understryks motsättningen till världen utanför frimureriet, alla icke invigda. När en frimurare upptas i den tredje graden, måste han lägga sig i kistan och deltaga i ett döds- och uppståndelseskådespel. Därför kallas den tredje graden dödens grad.

Tretalet spelar en stor roll i det moderna frimureriet: vid handtryckning, vid hälsningar, i symbolerna. Tretalet möter även i de magiska talen 12 och 13.

Lösenord har hämtats från hebreiskan. För stormästarna infördes rabbindräkten, vars färger är symboliska. Många av Frimureriets hemligheter avslöjades av en anonym avhoppare i boken Sarsena.

Man har lagt Gamla Testamentet till grund för frimureriets ritualer. Den amerikanske frimurarledaren och kabbbalisten Albert Pike uppgav: "Alla rätta frimurarloger har kabbalan att tacka för sina hemligheter och symboler. Endast kabbalan beseglar föreningen mellan det allmänna och den gudomliga världen."

Ordet kabbala betyder "tradition". Kabbala är en ytterst komplicerad, hemlighetsfull och dunkel lära om att alla ting är delar av ett organiserat helt. Enligt kabbalan finns det hemliga lagar, som styr universum och dolda samband mellan ting, som inte verkar höra ihop; tal och bokstäver är betydelsefulla nycklar till universums mönster. Det finns ett system av samband mellan alla ting.

Kabbalisten Abraham Abulaphia från 1200-talet var övertygad om att kabbala var effektiv för magiska ändamål och varnade folk för detta.

Inom kabbalan är gematria en lära, som gör gällande att varje hebreisk bokstav samtidigt betecknar ett tal. Genom att lägga ihop talvärdena för varje bokstav i ett ord kan man omvandla alla hebreiska ord till tal. Detta tal kan därpå översättas till ett annat ord eller en fras, vilket ger en känsla av att man har upptäckt den dolda meningen i det ursprungliga ordet.

Johanneslogernas färg förblev blå, medan Andreaslogernas färg blev röd. De allra högsta logerna (31-33) har svart färg som symbol. I vissa loger förekommer även grönt.

Vid altaret står en avbruten pelare med inskriften "adhuc stat" (ännu står den) och föreställer tempelherreordens undergång. Över altaret flammar Davidsstjärnan, ibland den femuddiga röda stjärnan med G i mitten. G:et står för frimurarnas gudom - Jahbulon. Detta namn är sammansatt av tre gudars namn - Israels Jahve, den kanaaneiske Baal eller babyloniske Bel och den egyptiske On (ett annat namn för solguden Osiris). I den grad, som kallas det kungliga valvet, avslöjas hur frimurarguden Jahbulon ser ut: han har en spindels kropp och tre huvuden: ett katt- ett padd- och ett människohuvud. G:et står också för Geometri. Man förenade alltså fadersguden, himmelsguden och solguden.

Den femuddiga stjärnan betyder: "Vi nalkas målet!" Den femuddiga stjärnan tolkas som de fem beröringspunkternas gemenskap. Den femuddiga röda stjärnan var under medeltiden även bödelns talisman (som astrologiskt stod under Mars' inflytande}. Sedan frimurarna Lenin, Trotskij, Kamenev, Sverdlov, Zinovjev och andra konspiratörer i egenskap av boljevikledare hade övertagit makten i Ryssland, dödade de miljoner ryssar under den röda femuddiga stjärnan. Soldyrkans äldsta symbol är en triangel, uppställd på en kvadrat. Den representerar form och rymd. Tredimensionellt blir det en pyramid på en kolonn. Kvadraten representerar sanning och rättvisa. I frimurarpalats har man svarta och vita kvadrater på golvet. Pelaren symboliserar för frimurarna upprätthållandet av deras "sanning" och "rättvisa".

Washington DC planerades år 1791 av frimurararkitekten Pierre Charles l'Enfante, som formade gator och boulevarder till magiska symboler, vars mittpunkt var Vita huset. (Frederick Goodman, Magic Symbols, London 1989, s. 6.) Vissa platser bär mycket avslöjande namn: Freemasons' Square. Man ville skapa det nya Atlantis, där siffran 13 spelade en avgörande roll. De tre obeliskerna i Washington DC spelar dessutom en nyckelroll i den nya världsordningens magi. (Peter Tompkins, TheMagic of Obelisks, New York 1982.)

Svartmagikern Aleister Crowley uppgav: "Magi är vetenskap och konst, som kan åstadkomma förändringar i överensstämmelse med viljan. Varje önskad förändring kan framkallas, om man utnyttjar den rätta formen av kraft på det rätta sättet genom det rätta mediet över det rätta föremålet." (Aleister Crowley, Magick)

Magi är alltså konsten och vetenskapen att viljemässigt förändra medvetandet och omforma vissa saker eller åstadkomma olika metamorfoser.

Magi är också konsten och vetenskapen att tillämpa en viss kraft eller styrka vid omvandlingen. Eller att få uppleva en viss energi under metamorfosen (förvandlingen).

Om man vill uppnå positiva metamorfoser, har vi med vit magi att göra. Om man är ute efter att skada andra levande varelser, härstammar dessa metoder från svartmagikernas verksamhet.

Kraften alstras av alla psykiska föremål, om än i olika hög grad, koncentration och utsträckning.

Kraftpotentialen hos ett psykiskt föremål höjs med dess positiva associationer (vit magi) och sänks med dess negativa associationer (svart magi) med ett annat psykiskt föremål, till en grad som beror på både kraftpotentialen hos det andra föremålet samt associationens intensitet.

Magin påverkar vår omgivning i allra högsta grad. Magin påverkar biologiska processer.

Vissa föremål, kläder eller symboler är magiskt starkt laddade. Magiskt laddade saker kan vara skrivdon, bläck, trollstav, vilken symboliserar magikerns penis, ljus, rökelse, hår, dräkter. Magiskt mycket starkt laddade föremål kallas talismaner. De starkaste är abramelintalismanerna, aforistiska fyrkanter, som relativt snabbt åstadkommer stora förändringar i omgivningen. Till talismanerna hör även pyramiderna. Illuminaterna använder pyramider som talismaner för att påverka omgivningen. Magikern ritar en magisk cirkel som han måste stå i för att själv undgå de onda krafter han anropar. Pentagram hjälper honom: demonerna tvingas att lyda. Bruket av magiskt laddat blod närmar magikern betänkligt till det ondas väsen.

Det var magikern Raymond Lullus (1235-1315) som genom sina magiska förvandlingsexperiment vidareutvecklade vindestillationsapparaten och så fann "livets vatten", d v s sprit.

Magikern Agrippa skrev: "Intet är dolt för den kloke och förståndige, medan den vantrogne och ovärdige inte kan få del av hemligheterna." Han betonade: "Alla ting, som är lika och därmed sammanfogade, söker dra sig till varandras krafter."

Magikern Éliphas Lévi beskrev i sin berömda verk Dogmeet rituel de la haute magie hur magin verkar. Han hävdade att det finns tre grundläggande magilagar. Den första lagen säger att den mänskliga viljestyrkan inte är ett abstrakt begrepp utan en materiell och mätbar kraft. I den rituella magin används geometriska figurer, som hjälper magikern att koncentrera sin vilja. Den andra lagen säger att magikern med hjälp av astralkroppen kan påverka fjärran föremål och orsaka händelser på långt avstånd. Den tredje lagen anger att varje del av makrokosmos (universum) har sin motsvarighet i mikrokosmos (den enskilda människan).

Magikerna anser att den dolda kunskapen om hemliga samband sätter dem i stånd att förvärva vilken kosmisk kraft som helst. Samtidigt kan de framkalla samma kraft från sina egna själar och överföra den till ett magiskt föremål eller en magisk process. Viljestyrkan leds alltid av en väl utvecklad fantasi.

Med hjälp av magi kan man åstadkomma även en mycket långt utdragen sexuell extas: karezza.

En fjärde grad infördes i Skottland.

Först hade man endast två grader: lärlingar och gesäller; som valde en stolmästare. Först år 1725 kom mästaregraden i det politiska frimureriet i bruk. Storlogen kallade sig Johannesloge efter stenhuggarnas skyddshelgon, S:t Johannes (Döparen). Den 24 juni firas frimureriets stiftelsedag.

När det blev helt uppenbart att det nya frimureriet började politiskt hota den traditionella ordningen, förbjöd påven Clemens frimurarlogernas verksamhet i de katolska länderna år 1738, däribland i Frankrike.

Kabbalisterna hamnade på de högsta förtroendeposterna inom frimureriet. Johanneslogernas få grader var dock till föga nytta för de krafter som ville politiskt utnyttja frimureriet. Med så få grader kunde man inte forma bröderna till nyttiga verktyg. Därför infördes ett höggradssystem - Andreaslogerna bildades. Dessa högre logegrader fick sitt namn av den helige Andreas, som var Johannes Döparens förste lärjunge. Andreaslogerna genomsyrades av illuminaternas irrläror. Johannesbröderna hade lägre ställning, Andreasbröderna en härskande ställning.

År 1725 bildade Charles Radcliffe i Paris det fransk-skotska systemet för en effektivare politisk konspiration. Något senare, år 1754, lades grunden till det skotska höggradsystemet. Snart fick detta system 25 grader, en kort tid därefter ytterligare 8. Det fransk-skotska systemet består därmed av 33 grader, som är uppdelade i sju klasser. Detta är det mest utbredda frimurarsystemet i världen. Systemet utvecklades av de kabbalistiska ledarna, däribland Estienne Morin från Frankrike. Morin blev alla ordnars furste och fick i uppdrag att utbreda frimureriet i Amerika. Frimureriet blev en kabbalistisk konspiration.

Därför förekommer också kabbalistiska namn på frimureriets grader: Suverän furste av Jerusalem (18:e), Den store översteprästen (19:e), Storfurste av Jerusalem (16:e), Sa Andreas riddare (29:e); Kadosch-riddare (30:e). Denna sistnämnda grad kallas även "Riddarna av vita och svarta örnen". Medlemmarna av denna grad skall rikta dolkstötar mot en kunglig krona. De skall oavbrutet hämnas tempelherreordens stormästare Jacques de Molays död (den 18 mars 1314 i Paris). Därför kallas frimurarna av 30:e graden för hämnarna. Vid upptagandet i denna grad används 13 ljus. (Albert Pike ansåg denna grad vara den viktigaste. I denna grad börjar den aktiva kampen mot alla andra livsåskådningar och religioner.

Frimurare utförde många hämndaktioner. Med hjälp av franska "revolutionära" trupper utropades den 18 mars 1793 i Tyskland republiken eller kommunen (folkhemmet) Mainz. Tack vare den preussiska arméns insatser lyckades man likvidera detta ormnäste i Mainz redan fyra månader senare - den 23 juli 1793.

Den 18 mars 1848 blev en särskilt viktig dag. Då hetsade man till uppror i Milano och Stockholm och gjorde revolution i Berlin. Som ledare för revolten i Berlin såg man enbart frimurare, däribland Johann Jacoby. Aktionerna var rentav utsatta till samma tid på denna lördag i Milano, Berlin och Stockholm.

Hämndaktionerna sattes igång på nytt exakt 23 år senare - den 18 mars 1871, då Paris-kommunen utropades. Senare i Sovjet-Ryssland firade man den 18 mars som Röda Hjälpens dag.

Det kan även nämnas att frimurare under det första Balkankriget den 18 mars 1913 mördade Greklands konung Georg.

Den 29 juli 1900 mördades Italiens kung Umberto II av frimuraren Angelo Pressi.

Den 1 februari 1908 kastades en sprängladdning i den kungliga vagnen i Lissabon. Portugals kung Karl I och kronprins Ludvig Filip mördades. Detta organiserades av frimurarna. Strax före mordet höll den portugisiske stormästaren Sebastião Magalhães da Lima, senator och minister, i Paris för höga franska frimurare ett anförande, där han beskrev kungahusets kommande undergång i Portugal och bildandet av republiken. (Karl Steinhauser, EG - Die Super-UdSSR von morgen, Wien 1992, s. 156.)

För att bli av med Manuel II, som var Karls yngste son, använde frimurarna list; man spred ut falska rykten. Frimurarna ville stoppa hans reformer. Kung Manuel flydde den 3 oktober 1910 från en bal, som anordnats under den brasilianske presidenten Herrres da Fonsecas statsbesök. Också Fonseca var frimurare. Kungen trodde på de falska ryktena att det i landet hade utbrutit en revolution, som även hotade hans liv. Fällan slog effektivt igen.

Därför kunde högfrimurarna med Theophilo Braga och Affonso da Costa utropa republiken Portugal den 5 oktober 1910. Till makten kom en provisorisk regering, som framför allt bestod av frimurare. Theophilo Braga utnämnde sig själv till president.

Den belgiske stormästaren Furnémont sade i ett tal den 12 februari 1911 efter störtandet av Manuel, konungen av Portugal: "Efter några timmar var tronen störtad. Folket jublade och republiken utropades... Vi hyser en djup känsla av stolthet... Allt kom som en blixt på klar himmel för den okunniga allmänheten. Men vi, mina bröder, vi visste det.:. Vi känner till hemligheten bakom denna stora händelse."

Affonso da Costa såg till att Portugal från och med år 1916 deltog i första världskriget. I grannlandet Spanien hade man redan i ett tidigt skede insett den fara för staten som frimurarna utgjorde. Därför hotades samtliga personer som tillhörde olika loger med dödsstraff redan år 1814. Detta bekräftades även av Stora Sovjetencyklopedin år 1938.

Frimurarna alltså tillsatte, avsatte och dödade monarker.

Den 31:a graden heter: Storinkvisitor kommendör. Denna grad får endast 400 av alla brittiska frimurare. Den 32:a graden - Den upphöjde fursten över den kungliga hemligheten. Denna grad får 180 britter erhålla. Och den sista, 33:e, Suverän general storinspektör, får endast 75 brittiska frimurare uppnå.

De tre högsta graderna är endast för ordens styresmän. Johannesgraderna är endast en fasad för de okunniga. Därför har de flesta bröderna i lägre ställning ingen aning om hur deras roll missbrukas. Många har svårt att begripa att frimureriet är en stat i staten och utgör ett allvarligt hot mot varje förnuftigt samhälle.

En man, som tillhörde den 33:e graden men lämnade frimureriets meningslöshet, medgav senare: "Man är genom riterna övad att inte reflektera över motsägelser. Man är genom riterna övad att låta sig bli bedragen."

Utöver de höga inträdesavgifterna fick frimurarna betala en avgift, när de steg i graderna. Dessutom hade frimurarna hemliga inkomster. Den otacksamme Lenin visade sin tacksamhet endast gentemot sina frimurarherrar i Paris, vilka hade hjälpt honom till makten. År 1919 sände han enorma belopp till frimurarorden Grand Orient de France för renoveringen av dess byggnad i Paris och dess propaganda och annan verksamhet. Samtidigt svalt miljontals ryssar, och människor segnade döda ner på Petrograds och Moskvas gator. (Oleg Platonov, Ryska folkets historia på 1900-talet, del I, Moskva 1997, s. 577.)

År 1804 bildades 33:e gradens högsta råd i Frankrike. Ur 33:e gradens hemliga invigning kan man läsa: "Frimureriet är ingenting mer och ingenting mindre än revolutionen i verksamhet, den oavbrutet fortgående sammansvärjningen."

Det finns avhoppare, som har avslöjat att över dessa synliga grader finns det ytterligare tre - den osynliga graden, de sjus råd och patriarken eller den okrönte världskejsaren.

I Washington DC ligger 33:e gradens högsta råd, inte långt från Vita huset.

Till Sverige kom frimureriet år 1735 med Gref Wrede-Sparres loge, vars grundare Axel Wrede-Sparre blivit frimurare i Frankrike. På 1750-talet skapade Carl Fredrik Eckleff det system som sedermera kallats det svenska systemet. De tre första graderna kallas för Johannesgraderna eller det blå frimureriet. Åldersgränsen ligger på 21 år. Antagen frimurare av första graden kallas "Flitig Johanneslärling". Andreaslogerna (de röda graderna) går till och med sjätte graden, och slutligen finns kapitellogerna från sjunde till elfte graden. Den elfte kallas hedersgraden, men det finns ytterligare en hemlig - tolfte - grad. Anders Björck är frimurare av 10:e graden.

Svenska frimureriet är inte alls ett självständigt förbund, trots att man officiellt gör detta gällande. Annars skulle man i Sverige inte genomföra illuminaternas fempunktsprogram. Den svenske frimuraren Jakob Johan Anckarström fick från Paris i uppdrag att mörda kung Gustav III, även om han fick den formella ordern av den svenske stormästaren, hertigen av Södermanland. Anckarströms byst finns uppställd i Grand Orients logerum i Paris.

I den högsta graden sitter frimurarnas stormästare, som tituleras Visaste Solomos Vicarius (den visaste bland bröder) och Högste Ledare. Under sig har stormästaren tio ministrar. Man måste lyda bröder av högre grad. Men över denne Vicarius står ytterligare en hemlig person, vilkens namn och bostad är för alla utom Visaste Solomos Vicarius obekant. (N. Eggis, Frimureriet, Hälsingborg 1933, s. 17.)

Bååtska palatset i Stockholm byggdes om för frimurarnas behov på 1870-talet: Man ser där 12 pelare i två rader och korintiska kapitäl.

Oskar-Robert Themptander, som var Sveriges statsminister 1884-88, och Salomon Arvid Achates Lindman, som var statsminister åren 1906-11 och 1928-30, var höga frimurare. Lindman var dessutom ledamot av 33:e gradens högsta råd i Grand Lodge of England; enligt Svenska Stora Landlogens katalog av år 1934. Även detta visar att det svenska frimureriet styrdes från en internationell central.

Därför kan vi förstå varför Sveriges dåvarande utrikesminister Arvid Lindman (som var högerman) gav Lenin 100 kronor (som var mycket pengar då) den 13 april 1917. En frimurarbroder hjälpte en annan.

Också många ledande figurer inom Bondeförbundet var frimurare - Janne Nilsson, K. G. Westman - som gjorde allt för att förstöra för bönderna. Westman var medlem även i Rotary International.

I misraimsystemet finns det 90 grader. Dess magiska system härstammar från Egypten och dess riter utarbetades av Cagliostro.

Frimurarna kallar sig bröder. En frimurarbroder har som sin plikt att alltid bistå en annan broder i vått och torrt. En frimuraråklagare får ej åtala en frimurarbroder, en frimurartjänsteman får ej avslöja en frimurarbroders bedrägeri. Detta är vanligt förekommande inom EUs centrala förvaltning, där många höga ämbetsmän är frimurare. (Se Lars Adelskoghs artikel "Den oheliga triangeln" i Nexus Nya Tider, nr 2, 1998.) Frimurarnas blodisande eder med hotelser om hemska dödsstraff för "förrädare" har ingen plats i ett demokratiskt samhälle. Edsförpliktelse kan framkalla personlighetsklyvning.

Frankrike var det land, där man först började politiskt utnyttja frimureriet. När frimureriet förbjöds i Frankrike år 1738, förbjöd även Sveriges konung Fredrik I frimureriet och stadgade dödsstraff för dem som ingick i någon loge. Men frimureriet blev snart åter lagligt. Man glömmer så fort andras onda avsikter. Senare blev Fredrik I själv frimurare. Men man såg till att han aldrig fick veta några stora hemligheter. Något tidigare hade man förbjudit frimureriet i Spanien.

Franska frimurarskrifter från 1740-talet propagerade för revolution och en demokratisk republik. Folk skulle vara jämlika och leva i broderlig frihet, givetvis endast det slags "frihet" som frimurarlogerna ville medge dem.

I slutet av 1700-talet förändrades frimureriet helt i politisk riktning. Den drivande kraften var illuminaterna.

Den 1 maj 1776 samlades hos den unge juridikprofessorn Adam Weishaupt i bayerska Ingolstadt tre män. De hade beslutat grunda en hemlig samhällsundergrävande orden, som de i början kallade Perfektibilisterna (Orden der Perfektibilisten). Det dröjde inte länge förrän den nya orden döptes om till Orden der Illuminaten (antagligen 1779). Som dess viktigaste paroll antogs "Illuminaterna måste styra världen!". Först ville Weishaupt åstadkomma en rysk union. Illuminaterna (de upplysta) blev med tiden en mäktig och despotisk organisation i Bayern.

Illuminatorden hade grundats på ungefär samma principer som jesuitorden. Adam Weishaupt hade i fem år arbetat på ett för honom passande system. Orden var indelad i tre klasser (jesuiterna hade fyra klasser). Den första klassen bestod av noviser och de mindre upplysta (Minerval), den andra klassen bestod av frimurare (och de skotska riddarna) och tredje - mysterieklassen - var för präster, regenter samt magiker och en kung (jesuiterna hade en general).

Målet var att upprätta Novus Ordo Seclorum - den nya världsordningen.

Den överstatligt socialistiska makt som illuminaterna eftersträvade sammanfattades med begreppet "Novus Ordo Seclorum" (den nya världsordningen). Viktigare inslag i detta program var:

1. Undertryckande av all religion, inräknat alla samfund eller läror som inte kunde underordnas illuminismen som dess redskap.

2. Undertryckande av alla nationella känslor och - på längre sikt - utplånande av alla nationer och införande av en illuministisk världsstat.

3. Successiv överföring av all privat och nationell egendom i illuminaternas händer.
Metoder för detta var de nya skattelagar, som illuministiska ämbetsmän skulle införa. I Weishaupts ursprungliga planer ingick såväl progressiv inkomstskatt (alltså inget modernt påfund!) som en än mer konfiskatorisk arvskatt. Också Karl Marx krävde i sitt "Kommunistiska manifest" införandes av hög progressiv inkomstskatt för att försvaga det civila samhället.

4. Ett allomfattande spionage- och angiverisystem med "de smygande bröderna" som förebild.
Symbolen för detta var det allseende ögat, ett öga i en pyramid, som var illuminaternas maktsymbol.

Och slutligen:

5. Ett världsomfattande "moralregemente", en total likriktning av alla människors innersta vilja, önskningar och strävan under "den enda viljan", illuminaternas vilja.

Detta symboliseras med olivkvistar.

Dessa fem punkter anges också av den femuddiga stjärnan. Illuminaternas kod är 666.

Illuminaterna ville helt enkelt avskaffa allt ordnat styrelseskick, patriotismen, religionen, familjen och till slut bilda en världsregering. Rättsinniga människor skulle aldrig arbeta för ett sådant frånstötande program. Därför ljögs de vanliga illuminaterna fulla med fagra fraser om människokärlek och allt annat sådant, som vi idag kallar "ideologi". Ju högre upp, desto primitivare blev medlemmarna. Ju primitivare individer, desto lägre ligger de ideal som entusiasmerar dem.

Med facit i hand kan vi konstatera att frimureriet med all kraft har bromsat den andliga utvecklingen, legat bakom åtskilliga politiska mord, samtliga revolutioner och större krig. Plauzoles, en Grand Orient-broder, kallade frimureriet "revolutionens moder". Enligt honom var framkallande av en blodig revolution frimurarnas heliga plikt. Cabrinovic, som deltog i den komplott som ledde till mordet på den österrikiske tronföljaren Franz Ferdinand, sade under rättegången: "I frimureriet är det tillåtet att döda." (Ur rättegångsprotokollet.)

Illuminaternas stormästare Giuseppe Mazzinis plan i mitten av 1800-talet gick ut på att överdraga hela Europa med ett nät av frimurarorganisationer och sammansluta de europeiska staterna till en centralkommitté. Redan år 1848 drömde han om att bilda Europas Förenta stater. Mot sådana planer stod då för tiden Österrike hindrande i vägen, varför den italienska logen fordrade detta lands förintande. Samma avsikter riktade sig senare mot det tyska riket. Det var Giuseppe Mazzini som lät grunda förbrytarmaffian Cosa Nostra.

På den internationella frimurarekongressen i Paris 1889 förkunnades upprättandet av en världsrepublik. Monarkiernas förintande följde därefter som ett självklart mål. Illuminaternas stormästare blev år 1872 Adriano Lemmi, som medgav; "Frimureriet har till mål att bilda och leda den allmänna opinionen."

Stormästaren Isaac Adolphe Crémieux uppgav: "Det är logernas avsikt att tillintetgöra Tyskland." Han utfäste en belöning på en miljon francs till den som ville mörda Tysklands kejsare Wilhelm I.

Den italienske stormästaren Ballori fordrade år 1908 "det omedelbara insättandet av logernas maktmedel på de politiska stridernas arena".

Frimureriets politiska verksamhetsfält har utvidgats till alla de länder, där logerna är grundade. Det moderna frimureriet predikar internationalism, socialism (därför blev den svenske frimuraren Hjalmar Branting socialist), kommunism och mondialism (propaganda för världsregering). Grand Orients stormästare Fred Zeller publicerade en skrift om hur man skulle vinna ungdomarna för socialismens idé. Frimuraren R. Mautner kallar socialismen "det kroppsliga frimureriet". Även andra frimurare har betonat att frimurarna kraftigt måste arbeta för en socialistisk stat. Den andra Internationalen grundades ju på initiativ av frimurarlogen "Le Socialiste" i Bryssel (Bulletin du Grand Orient, juni 1843.)

Frimureriet står för den verklighetsfrämmande multikulturalismen. General Wesley Clark, hög frimurare och överbefälhavare över NATO-styrkorna i Kosovo, medgav till CNN i juni 1999: "I det moderna Europa finns det ingen plats för homogena nationella stater. Det var en idé från 1800-talet och vi kommer att genomföra den [mångkulturalismen] på 2000-talet, och vi kommer att skapa multietniska stater."

Frimurarna har avstått från nationella känslor, är beredda att förråda sitt fosterland, när frimureriets intressen så kräver. Frimureriet är alltså internationalistiskt. Frimurarkommunister utropade helt olagligt sovjetrepubliker i Bayern (ägde bestånd från 13 april till 1 maj 1919), Bremen (från 10 januari till 4 februari 1919), Braunschweig och Baden (i mars 1919). Liknande försök gjordes i Berlin, Leipzig och Hamburg. Den lagliga regeringen i Bayern hade arbetat endast några veckor, när frimurarkommunisterna störtade den. Därmed hindrade man finansminister Silvio Gesell från att införa sitt väl fungerande system för en ekonomi utan ränta och inflation.

I Sovjetunionen var höggradfrimuraren Dmitrij Navasjin regeringens rådgivare i planekonomiska frågor.

Illuminaternas högkvarter ligger numera i New York på East 46 Street nr 345.

Den 26 december 1992 publicerades i den ansedda tidskriften Economist en översikt över olika nätverk. Illuminaterna presenteras som "alla nätverks moder" och "världens verkliga härskare". Tidskriften nämner Adam Weishaupt och den 1 maj 1776 och uppger att illuminaternas "sammansvärjning är enorm och skrämmande... den är nätverket för dem som styr nätverk". Sedan påpekar man att många amerikanska presidenter varit illuminater, att några blivit mördade av Illuminaterna och att ordens symbol - en pyramid med det anseende ögat - finns återgiven på endollarsedeln. Denna symbol hittade jag sommaren 1986 i Ingolstadts arkiv bland andra illuminatdokument.

Enligt Store Norske Leksikon (Oslo 1979, band 6, s. 183) fortsätter illuminatorden numera sin verksamhet som en hemlig organisation.

Illuminaterna kontrollerar idag hela frimurarrörelsen och många andra organisationer däribland scoutrörelsen. Scouternas internationella tecken är en lilja, vilken förklaras som en symbol för renhet men i själva verket är ett uttryck för frimureriets seger över det franska kungahuset Bourbon. Frimurarkällor medger gärna att hela scoutrörelsen är frimurariserad. Frimurarna kontrollerar även fackföreningsrörelsen världen över. I USA var Samuel Gompers ett välkänt exempel på en fackföreningspamp, som samtidigt var frimurare och orosstiftare. Han såg till att socialisterna-kommunisterna började fira den 1 maj (illuminaternas födelsedag). Därigenom förstärkte man magiskt illuminaternas hemliga nätverk.

Våren 1999 bildades på Folkpartiets initiativ Stiftelsen för upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten. När jag på grundningsmötet föreslog att stiftelsen borde granska även de krafter som låg bakom kommunismens frammarsch, avslogs detta. Är Folkpartiet ett frimurarparti, som vill dölja fakta?

I världen finns mer än sex miljoner frimurare (i USA fyra miljoner, i Storbritannien 700 000 fördelade på 3200 loger, i Frankrike 70 000 fördelade på 700 loger, i Sverige 18 900 fördelade på 56 loger. Enbart inom den svenska kyrkan tjänar 500 präster av 3301 frimureriets mörka intressen. År 1991 var 13 riksdagsledamöter frimurare, däribland moderaten Per R. Molin.

USA:s president William Clinton (egentligen William Jefferson Blythe), Tjeckiens förre president Václav Havel, Rysslands president Boris Jeltsin och många andra är höga frimurare. Vi står alltså under frimurarnas makt. Man undviker alltid att uppge om någon politiker samtidigt är frimurare för få denna återvald.

I England finns en mäktig frimurarorganisation The Round Table, som förgrenar sig över världens alla länder och gömmer sig sorgfälligt för offentlighetens blickar men utövar ett oanat inflytande på folkens liv. Världens store byggmästare var Alfred Milner, som bakom kulisserna främjade "revolutionerna" i Ryssland år 1917 för att "fira" det moderna frimureriets 200-års jubileum.

Mecklenburgs logetidning uppgav: "Den drivande tanken är vid alla tillfällen inriktad på omstörtning och förintelse, emedan detta stora hemliga sällskaps makt endast kan höja sig ur det beståendes ruiner."

Frimurarnas första mål var en osynlig makt över världen. I FN:s symbol ser vi tydligt att frimureriets 33 grader redan kontrollerar läget i världen. Kring denna cirkelformade symbol ligger två olivkvistar med 13 blad på vardera sidan - som symboliserar en cementering av de andliga utvecklingsmöjligheterna. För frimurarna själva gäller akacian - frimureriets viktiga kännetecken, vilket betyder en mycket ivrig verksamhet. Nu har man vid FN tillsatt en kommission för införandet av en världsregering. Ingvar Carlsson delar med Shridath Rampbal ordförandeskapet. Därmed är frimurarna beredda att göra sin hemliga makt synlig genom att införa en världsregering. Jag undrar om de verkligen kommer att lyckas med detta nya djävulskap.

Frimurarna bygger alltså en ny värld åt oss. Frimurarna själva uppger att "frimureriet bygger (Salomons) tempel i mäns och nationers hjärtan". Vi lever därför i frimurarnas värld. Om någon är missnöjd, så får han klaga över frimurarnas hemliga verksamhet. Men frimurarna är bedragna bedragare. De erkänner aldrig sina misstag.

I allmänhet erhåller ingen människa något viktigare ämbete utan att vara rekommenderad av logen. Tidningarna sätts i rörelse för att säkra segern åt frimurarnas kandidater. Även officerskårerna är genomsyrade av frimureriet.

Några mycket kända frimurare: Yitzak Rabin, Yassir Arafat, Jesse Jackson, Louis Farrahkan, Simon Bollvar, Benjamin Disraeli, Ludvig van Beethoven, Jacques Delors, James Carter, Walter Rathenau, sin Arthur Conan Doyle, Duke Ellington, Chiang Kai-Shek, Boris Jeltsin, Henry Kissinger, Clark Gable, George Gershwin, Joseph Guillotin, Oliver Hardy, Joseph Haydn, Harry Houdini, Rudyard Kipling, sir Thomas Lipton, general Douglas MacArthur, Louis B. Mayer (Metro-Goldwyn-Mayer), Emile Zola, Jean Sibelius, Jonathan Swift, Oscar Wilde, Al Gore, Ronald Reagan, William Taft, Edwin Aldrin, Jacques Chirac, Valéry Giscard d'Estaing, Roald Amundsen, Louis Armstrong, Neil Armstrong, Bell Laurence, George Soros, George Bush, Harry S Truman...

Den finländske generalen, senare presidenten Carl Gustaf Mannerheim vägrade att bli frimurare. Också Sveriges konung Carl XVI Gustaf vägrade att bli frimurare och därmed frimurarnas stormästare. I stället blev direktör Gustaf Piehl stormästare. ("Kungen nobbar frimurarna", Expressen, 21 april 1997.) Hans Majestät ogillar hemliga ceremonier. Frimurarna blev både arga och ledsna.

Officiellt heter det fortfarande att frimureriet är en välgörenhetsrörelse, som understöder barnsjukhus, uppfostringsanstalter, läroanstalter, sjukhem. Men välgörenheten är endast en skylt. Den franska storlogen Grand Orient fick först nog av detta dubbelspel och förklarade att välgörenheten överhuvudtaget inte hör frimureriet till.

Rotary ligger helt i frimurarnas händer. Denna rörelse grundades i Chicago i mars 1905 av frimuraren Paul Harris. I den franska Rotary-kommitten var redan på 1930-talet två tredjedelar av ledamöterna frimurare. Åren 1933-34 var den franska Rotary-klubbens president Ulisse Fabre, som samtidigt agerade stormästare i logen Orange "La cité future", enligt Grand Orients matrikel. Frimurartidningar har lovprisat Rotary-klubbarnas verksamhet. Denna rörelse är alltså mycket nyttig för frimureriet.

Vårt samhälle har blivit infekterat av det förvända elitistiska frimureriet. Frimurarna tyranniserar oss. Den stora majoriteten människor anar inte att den är en lekboll i händerna på dessa förslagna krafter. Frimurarna hotar hela världen. När tänker vi sätta stopp för deras olagliga makt? Olaglig eftersom Sveriges grundlag försäkrar att "All offentlig makt utgår från folket" och de flesta demokratiska staters författningar ger liknande besked.

Den som vill ha närmare upplysningar om frimurarnas inblandning i politiken under de senaste 210 åren i hela Europa, kan läsa min bok Under Skorpionens tecken (Stockholm 1999). (Se annonsen nedan)

NEXUS Årgång 2 nr 4 1999