Kristinebergsprofetian |
Skrivet av Profetiskt & Aktuellt |
2005-09-03 14:22 |
Det lilla gruvsamhället Kristineberg, c:a 5 mil
norr om Lycksele, har fått sitt namn förknippat med ett omtalat och känt
gruvschakt, den berömda Jesusbilden däri och en gammal, märklig
profetia... Den 29 November 1946 hände det som gjort denna gruva berömd - när man sprängt inne i gruvan och dammet lagt sig, framträdde en silverskimrande bild av Jesus på bergväggen. En tre meter hög gestalt - på 107 meters djup, mitt inne i berget! - hade uppenbarat sig för världen... Gruvledningen ville
fortsätta att spränga, vilket skulle inneburit att Jesusbilden skulle ha
förstörts, men arbetarna vägrade. Senare undersökningar visar att om man
fortsatt att spränga, skulle hela gruvan ha rasat, då den "pelare" som
Jesusbilden finns på utgör själva bärmassivet i gruvan. Arbetarnas respekt för
denna gestalt räddade förmodligen många liv. Men denna Jesusbild, som
uppenbarat sig mitt inne i urberget, är inte bara en märklig och fascinerande
bild. Det finns nämligen en mycket gammal profetia som blev aktualiserad i och
med denna händelse. Denna profetia, som under årtionden hade bevarats i folkmun,
frambars av en kvinna i Vilhelmina lappmark flera årtionden innan denna märkliga
gestalt uppenbarades i gruvan. Profetian blev så småningom nedskriven och lades
i förvar på Länsmuseet i Umeå. Ännu märkligare blir det, när man tänker på att
staden Kristineberg (= Krist inne i berget?) hade fått namnet innan gestalten
uppenbarat sig. Det fanns från början endast en ladugård på platsen. Men här
prövades för första gången i Sveriges historia malmletning på elektrisk väg.
Detta var år 1918. Efter flera undersökningar under åren, startades brytning i
stor skala år 1940 och ett litet gruvsamhälle med namnet Kristineberg växte upp
på platsen. Profetian gör inga anspråk på att vara någon gudomligt
inspirerad förutsägelse, men den har oerhört mycket gemensamt med Bibelns
förutsägelser om "ändens tid"... Så här lyder profetian: "I världens
yttersta tider kommer det att uppstå många falska profeter, av vilka åtskilliga
kommer att förutsäga tiden för den yttersta domen. Om du får höra sådana tala,
skall du inte tro vad de säger, ty endast Gud vet om den dagen. Beviset på att
vi nalkas slutet är människornas lärdom, vilken sprider sig över hela jorden.
Folken kommer också att bli egenkära av sig och lita på sig själva. Kristenheten
avtar och gudaktigheten försvinner. Människorna skall mena, att ingen Gud har
skapat jorden. Somliga kommer att tro, att människorna själva åstakommit undret.
Framtidens människor kommer att göra stora uppfinningar, ja, så stora, att de
anser att inte ens Gud gjort sådana underverk. Den mänskliga uppfinningsförmågan
kommer att dana om de människor, som Gud skapat, men de människorna kommer att
sakna själ. Människorna kommer att resa i skyn på drakliknande föremål.
Det blir drakliknande, fräsande föremål i skyn, på jorden och under jorden. På
den tiden kommer människor att jubla och säga sig vara världsalltets herrar. Men
ändå är de inte nöjda. Nästa etapp blir försöket att övervinna döden. Ingen
skall behöva dö utan få evigt liv. Allt detta kommer människorna att se, men de
har ej längre visdomens ögon att se med. De vill ej bättra sig från sina synder.
Vedermödans plågor skall övergå alla jordens länder och folkslag, och på alla
tungomål kommer klagolåt att höras. Men i Norden finns ett land med
resligt folk, och folken i Nordanlanden skall skonas i det längsta från de
vedermödor, som redan gått ut över jorden. Ty Gud själv har rett en boning åt
sin enfödde Son i ett av Nordlandets skimrande berg. Berget och landet skall
länge vara överskuggat av Herrens hand. Var berget och landet finns, vet ännu
ingen, men det skall uppenbaras i världens sista tider. Men innan den tiden
kommer, har folken i Nordanlanden vikit av från Guds utstakade vägar. Ännu
kommer Gud att förbarma sig över människorna i Nordlandet, därför att de är
givmilda av sig. Men även det folket skall tilltaga i synd. Då kommer Gud att
visa människorna sin enfödde Sons bostad i det skimrande berget, den boning, som
han själv tillrett. Det kommer en tid att råda stor häpnad inför
Kristusbilden. Men snart kommer de att glömma allt, och gudlösheten får
övertaget bland folket. De kommer att ropa, att det inte finns någon annan gud
än kunskapens gud. Det skimrande berget kommer då att åter visa sig och bli
omtalat bland människorna, därför att Guds beskyddande hand fortfarande vilar
över folket, som bor där. Denna gång kommer Kristusbilden visa sig uppe på
bergets topp, så att alla skall kunna se den. Åter skall människorna se och
häpna över det stora undret. Gud kommer även en tid att skona Nordlandets
människor från tidens vedermödor, så länge gudabilden visar sig, och dess boning
inte krossats av människohänder. Emellertid tilltar gudlösheten.
Människornas otro blir större och större. Berget med gudagestalten krossas. Gud
tager då sin beskyddande hand ifrån Nordlandets folk. De vedermödor, som det
resliga folket så länge skonats ifrån, skall komma över dem. Sjufalt och åter
sjufalt värre än de plågor, som hemsökt andra jordens länder och
folk." |
Senast uppdaterad 2005-09-03 14:24 |