Efter en tids frånvaro återkommer nu lokal-TV i terjärvbornas TV-rutor i kväll. Det blir en form av en nyårsvaka och sändningen börjar kl. 19.00 och pågår så länge ömsesidigt intresse finns. Tisdagsprogrammet ser ut på följande sätt. Kl. 19.00 börjar ett programinslag för barn. 19.40 blir det aftonandakt med vår prost Eigil Granvik. 19.55 blir det glimtar från brandtävlingarna senaste sommar. 20.10 framför Onni några melodier på sin fiol. 20.20 gästas lokalstudion av en hemlig gäst, som tittarna får tävla om i en gissningstävling. Efteråt hoppas vi gästen har någonting att berätta för tittarna. 20.40 blir det glimtar ur revy-81 och 21.00 blir det dammiga bilder från Jyväskylärallyt. 21.40 blir det tittargallup från julaftonen, då berättar terjärvborna om hur de kommer att fira julen, samt ger återblickar på det gångna året. 22.00 blir det igen telefonfrågesport "Ring så delar vi". 23.00 kommer ett musikmagasin med olika musikinslag från sommarens evenemang. Kl. 23.30 blir det öppen kanal. Hur öppen den blir beror på tittarna. Ber att på TV-redaktionens vägnar få tacka för det gångna året och hoppas på ett mera ekonomiskt nytt år. Terjärv 1 får hela tiden leva med Hamlets ord: “Att vara eller inte vara, det är frågan”. De orden har blivit något av ett motto för redaktionen, och det inger ingen trygghetskänsla.

Så har jag då kommit till den sista perioden, och slutsignalen ljuder inom kort. Över ett år har jag klottrat ner dessa perioder och den enda uppgift de haft har varit att fylla det vakuum Joel lämnade efter sig när han drog åstad till Rödsö. För att vara periodskrivare måste man kunna engagera sig i samhällsfrågor och andra ärenden. Då man inte kan engagera sig, då kan man infe heller skapa något resultt. Trots att skrivandet är en stor hobby för mig, hinner jag inte med det. En annan intressant hobby som blivit “indragen” p.g.a. tidsbrist är revyn, vilket betyder att man nästa år sitter på fel sida av ridån. Men det är lika viktigt att lyssna och läsa som att tala och skriva. Men ni andra periodskrivare, som finner det givande att fabricera dessa perider, skall gå på.

Vill till slut tacka er övriga periodskrivare och önska er god fortsättning. Speciellt vill jag tacka Öja-Gust för den julhälsning jag fick. Man reagerar inte så mycket på en julhälsning som man får av en som man väntas få av. Men när man får en oväntad hälsning “tar” det bättre. Tack, Gust!

Och till er tidningsläsare som “iista kokk på radna miin — tack ska ni ha”. Och till “förmedlaren” Öb: Tack skall ni ha!