Det krävs mod att vara fri

Det handlar inte om att få göra vad vi vill, utan snarare om att ge oss själva chansen att kunna bli det vi helst vill bli.

Allt började en strålande vårdag ett år efter min sons död. Det var en dag som var så fylld av löften att den förvärrade min saknad och fick mig att sörja över att han inte var där och fick uppleva den. Jag kände mig rastlös och för att få tröst gick jag till Jims gamla koffert där jag hade sparat flera av hans saker som minne. Där fick jag syn på ett papper där han skrivit med ma­skin: "Min trosbekännelse." Under rubriken stod följande ord: "Jag tror på friheten och på att alla mänskliga kvaliteter har sin grund i friheten."

Först begrep jag ingenting. Alla mänskliga kvaliteter? Skulle upp­riktighet, generositet och alla andra goda egenskaper vara knutna till friheten? Plötsligt kände jag att jag än en gång höll på att utforska nya tankevärldar tillsammans med min döde son - pastorn, vars kreativa sinne alltid hade stimulerat mig' att tänka i nya banor.

Nu när jag tänkte på Jims tros­bekännelse, kom jag också att tänka på min far. Även han var pastor och han lärde oss att tala sanning, att visa kärlek och att bry oss om vår nästa. Hade allt detta sin grund i friheten, i modet att vara fri?

Som ung hade Jim studerat vid Edinburgh-universitetet i Skott­land och jag mindes hur han attra­herades av den hårda presbyte­rianska traditionen som präglade universitetet, liksom av den teolo­giska fakultetens krav på att man alltid skulle rannsaka sitt samvete och inställningen att varje individ hade en skyldighet att söka efter sanningen och att försvara den.

Det var här han kom fram till sin trosbekännelse. Jag minns att han brukade citera den brittiske poeten John Milton: "Ge mig friheten att veta, tala och argumentera fritt enligt mitt samvete, utan några inskränkningar." När Jim blivit klar med sin teolo­giska utbildning fogade han till en examen i juridik, efter­som han såg ett samband mellan människornas lagar och frihetens religiösa rötter.

När jag nu läste vad han skrivit, började jag inse att hans uppfattning faktiskt också ingick i min egen livs­syn.

Grundläggande värde. Vår familj var baptister och det innebar att vi fick välja att låta döpa oss genom nedsänkning när vi blivit så gamla att vi antogs veta vad vi gjorde. "Är du säker på att du förstår innebörden i dopet?" frågade min far en dag när jag var elva år. "Gud kräver att du gör ett fritt val!"

Vårt liv omgärdades av många strikta regler, men i centrum fanns samvetets och den fria viljans överhöghet. Jag lärde mig vad sinnets fri­het innebar genom de böcker som fanns i mitt barndoms­hem - böcker som jag fick läsa utan några restriktioner - och genom att se hur mina föräldrar ständigt korsade partigränserna för att kunna rösta enligt sina samveten i de olika va­len.

Ja, Jim hade verkligen rätt. Fri­heten är det grundläggande värde i vilket alla andra värden har sina rötter. Om vi inte har mod att vara fria, dör alla andra mänskliga kva­liteter bort.

Vilka är då några av de kvalite­ter som växer fram ur friheten?

Den fria forskning som leder vakna sinnen till stora upptäckter har sin grund i friheten. Själva mo­det beror på friheten. Det är sant mod när vi står upp rakryggade och kämpar, frivilligt och med full insikt om konsekvenserna. Jag tän­ker på Martin Luther som ifråga­satte en korrumperad kyrkas grund­satser och vars ord har genljudit genom seklerna: "Här står jag och kan inte annat." Jag tänker också på Corrie ten Boom i Holland som trotsade nazisterna och tog hand om mängder av judiska flyktingar. Det pris hon fick betala för sitt mod var att hon själv sändes till koncentrationsläger.

Och visst har väl hederligheten sin grund i friheten? Om vi inte är fria att själva finna vår egen över­tygelse och att leva enligt den, kan vi aldrig spränga traditionernas och rädslans bojor. Jag kände en gång en man som gifte sig med en kvinna hans mor valt åt honom, gick in i familjeföretaget trots att han inte hade någon fallenhet för det och bosatte sig i en stad fastän han föredrog landsbygden. Till slut gick han till en psykiater som förklarade för honom att om han ville göra något meningsfullt av sitt liv måste han börja ta hänsyn till sina egna innersta värderingar.

Motsatsen till egoism. Friheten finns också invävd i våra mest glädjerika upplevelser - och den är nödvändig för att vi ska kunna älska. Ett öppet sinne och ett fritt hjärta är förutsättningar för kärle­ken. Vi är alla unika individer och friheten att låta vår särart komma till uttryck stimulerar oss och ger oss glädje. Friheten är också en del av den mänskliga mångfald som gör våra dagar fräscha och rika och ger upphov till stora dramer och poesi.

Friheten är faktiskt länken till Gud. Den ryske filosofen Nikolaj Berdjajev skrev en gång: "Gud har ålagt människan skyldigheten att vara fri." Min far hade rätt när han sa att vi måste komma till Gud av fri vilja och inte av tvång, genom att acceptera den andliga insikt som når det öppna sinnet under hela vårt liv.

Det är alltså friheten som ger oss valmöjligheterna - luft att andas, en plats där vi kan lära oss av livet och lära oss att vara goda, om vi vill. Problemet är att det här med friheten inte är någonting enkelt. Vi har ingen medfödd kunskap om vad det innebär att vara fri. Och eftersom friheten är grunden till alla goda mänskliga egenskaper, innebär alla inskränkningar i vår frihet att vi försvagas i moraliskt hänseende, att vi blir mindre he­derliga, modiga och humana. Finns det då någonting vi kan göra som hjälper oss att behålla friheten i vårt dagliga liv?

Först av allt måste vi inse att fri­het inte är detsamma som att göra allt man vill. Sanningen är att den sortens egoism är rena motsatsen till frihet. Frihet handlar inte om att göra vad vi vill, utan snarare om att ge oss chansen att bli vad vi vill bli.

Varje gång vi måste fatta ett vik­tigt beslut bör vi fråga oss själva om vi ökar eller minskar vår frihet genom vårt val. Nästan alla beslut som gör oss beroende av någonting leder oss bort från friheten. Därför bör vi fatta sådana beslut som ökar den verkliga, bestående friheten. Om du inte vet vilket arbete som passar dig bäst, ska du välja det som innebär mest frihet.

Vara sig själv. Om man ska vara fri, måste man också motstå trycket att följa med strömmen. När jag var barn flyttade vi till en stad där jag för första gången blev mobbad på grund av min alltför rika vokabulär som jag inte kunde göra mig kvitt, och på grund av det sätt att tänka som jag anammat i pastorshemmet. En dag rusade jag blind av tårar iväg från de andra barnen och sprang rakt på ett träd. Det gjorde inte särskilt ont, men chocken fick mig genast att inse nå­gonting viktigt. "Jag vill inte vara som ni!" skrek jag till mina plå­goandar. "Jag vill mycket hellre vara som jag - och det tänker jag vara också."

Men om vi ska kunna vara fria, måste vi också ge andra samma fri­het. Advokaten Clarence Darrow uttryckte det så här: "Enda sättet att skydda sin frihet är att skydda allas frihet. Du är fri endast om jag också är fri."

Frihet är inte bara frihet att tänka de riktiga tankarna. Det är frihet att också tänka de felaktiga tankarna och att ge uttryck för dem. "Om vi tolererar våra poli­tiska motståndares frihet på samma sätt som vi tolererar grannens skrikande spädbarn, har vi missat hela poängen", skrev journalisten Wal­ter Lippmann. "Vi måste inse att eftersom diskussionsfriheten gyn­nar våra egna åsikter, är andra män­niskors friheter av yttersta värde för oss själva." Vi måste till och med acceptera att vår motståndare kan ha rätt ibland, för så länge vi insisterar på att vår egen åsikt är den enda giltiga, existerar varken frihet eller kommunikation.

Jag kommer att sakna Jim så länge jag lever, men jag är tacksam över att i 40 år ha fått iaktta hur hans briljanta, forskande själ sökte sig fram genom frihetens korridor. Tack vare honom har jag insett att friheten innerst inne är ett ut­tryck för människans sanna natur. Friheten är det största som den mänskliga rasen någonsin åstad­kommit. Friheten understryker vår likhet med Gud, ger oss en möjlig­het att välja i moraliska frågor och låter oss njuta av glädjen att ha ett öppet sinne och den värdighet det innebär att få vara sig själv.

Ardis Whitman