Skratt är hälsa

... hälsa ofta! Det är inte bara roligt att skratta - det är nyttigt! Så här gör du för att få ut ännu fler skrattattacker av livet.

Den amerikanske läkaren och författaren Raymond Moody  hävdar  bestämt att det var hans sinne för humor som klarade honom igenom läkarutbildningens hårda slit. Ändå var det inte någon av hans lärare som under den långa studietiden tala­de om skrattets betydelse för hälsan. "Så småningom har jag kommit fram till att en människas förmåga att skratta är ett minst lika säkert tecken på att hon är frisk som alla  andra kriterier vi läkare brukar undersöka", säger dr Moody i sin bok "Laugh After Laugh: The Healing Power of Humor" ("Skratt på skratt: Humorns läkande kraft").

Efterhand har åtskilliga andra lä­kare kommit fram till samma upp­fattning. Dr William Fry, som är forskare vid Stanforduniversitetet i Kalifornien, har i drygt 30 år stude­rat skrattets välgörande effekter. "När vi skrattar", förklarar Fry, "ak­tiveras vissa muskler. När vi slutar skratta slappnar de av. Eftersom muskelspänningar förstärker smär­ta, har en hel del människor med artrit, reumatism och andra smärt­tillstånd stor nytta av skratt i rejäla doser. Många människor som lider av huvudvärk har det också."

Vad kan vi då göra för att få in mer skratt i våra liv?

Så här svarar experterna:

Se till att du umgås med män­niskor som skrattar. Nancy Alguire, lärare i Clifton Park, New York, var i sin ungdom fruktansvärt blyg och hade svårt för att skratta. Så gifte hon sig med en cirkusentusiast. "Jag blev fascinerad av clownerna", be­rättar hon. "En dag tog jag på mig en clowndräkt och bad en clown sminka mig. Den eftermiddagen förändrades faktiskt hela mitt liv. Jag lärde mig att skratta och att glädja mig åt livet på ett sätt som jag aldrig hade gjort förut."

Hon började undervisa i clown­konsten vid ett college i närheten. Hon säger: "Jag ser fortfarande till att jag umgås med människor som kan konsten att skratta och njuta av livet - för deras glädje smittar av sig på omgivningen."

För att sammanföra folk med sin­ne för humor har det bildats "skratt­klubbar" lite varstans i USA. Virgi­nia Tooper, som ger ut en tidning med namnet Laugh Lovers News (ung. "Skrattälskarnas nyhetsblad"), berättar om fyra damer i Phoenix, Arizona, som brukar träffas på en restaurang och äta lunch varje tors­dag. Var och en kommer utrustad med minst en lustig episod från den gångna veckan, och den som lyckas få de andra att skratta mest när hon berättar blir bjuden på lunchen av de andra.

Vid en lunch nyligen var det till exempel en av damerna som berätta­de att hon hade haft sin lille sonson på besök. På kvällen iakttog pojken henne när hon smorde in sig med nattkräm i ansiktet. Han frågade:

"Farmor, varför smetar du in dig så där i ansiktet?" "För att få bort ryn­korna", svarade hon. Den lille poj­ken tittade först på henne, sedan på burken, sedan på henne igen, skaka­de på huvudet och sa stillsamt: "Far­mor, det funkar inte." Hon vann lunchen den veckan.

Öva dig i konsten att skratta. Psykoterapeuten Annette Goodheart i Santa Barbara, Kalifornien, berät­tar om en patient som alltid oroade sig för saker och ting. En dag fick Goodheart henne att göra upp en lista över allt hon oroade sig för. Det blev en lång lista. "Läs nu upp hela listan för mig", sade Goodheart till henne, "men efter varje punkt lägger du till ett 'Hi-hi'." Patienten prote­sterade först, men gjorde sedan som hon blivit tillsagd, och hon blev verkligen förvånad när hon till slut inte kunde hålla tillbaka ett fnitter. Så upptäckte hon hur löjligt alltsam­mans var och brast ut i ett rejält gap­skratt - det första på mycket länge.

När man fejkar ett skratt sätts diafragman i rörelse, förklarar Good­heart. "Det är som när man vrider om tändningsnyckeln i bilen", fort­sätter hon. "Startmotorn tänder och motorn kör igång. Det fejkade skrattet tolkas av diafragman som ett verkligt skratt, och innan du vet ordet av skrattar du på riktigt."

Samla på lustigheter. För några år sedan ville Hanoch McCarty, pro­fessor vid Cleveland- universitetet i Ohio, roa sig tillsammans med sin son Ethan och sin dotter Shayna. Då kom han på idén med en klippbok. "Vi döpte den till 'Löjliga boken', och arbetet med den förde oss verkli­gen samman", berättar McCarty.

Att göra en klippbok tar naturligt­vis tid. Att bara samla på lustigheter kan vara enklare. Klipp ut roliga se­rier och vitsar. Låt ett block ligga framme där ni kan anteckna lustiga episoder från vardagslivet. "Goda idéer kommer och försvinner så fort, så det gäller att fånga dem i flykten", säger Virginia Tooper.

Patty Wooten, som är sjukskö­terska i Davis, Kalifornien, och hål­ler "humorseminarier" för kolleger, berättar en rolig historia som verkli­gen har "gått ronden". Den handlar om en sköterska som är utmattad mot slutet av en hektisk dag på sin avdelning. "I det allra mest olyckliga ögonblicket", berättar Wooten, "ringde en besvärlig patient för hundrade gången. 'Vad är det för fel?' frågade sköterskan och försökte låta glad och vänlig. 'Det är maten', gnällde patienten. 'Den här potati­sen är verkligen dålig.' Fast besluten att inte tappa humöret tog sköterskan potatisen i ena handen och daskade ljudligt till den med den andra. 'Stygg potatis, dålig potatis!' grälade hon. 'Dumma, dumma pota­tis!' " Patienten brast i skratt - och det gjorde Wooten också när hon hörde historien.

Jacquie Lowell, lärare i scenisk framställning i San Diego, samlade på lustiga gratulationskort och dekaler (i stil med "Uppskjut aldrig till morgondagen vad du kan göra i nästa vecka."). Hon sätter upp en del av dem på anslagstavlan, för att ha dem tillgängliga vid nödfall.  När hennes vänner fyller år, letar hon i sina samlingar, kopierar ett par av de roligaste texterna och skickar den till den det gäller, tillsammans med några personliga rader.

Ta dig tid för skratt. Som många andra försäljare vet Robert McVeigh från Pittsburgh, Pennsylvania, vad humor betyder i kontakten med kunderna. Därför tar han sig tid att samla och berätta roliga historier. "Det har bidragit till att jag har fått en hel del personliga och varaktiga affärskontakter", säger han och cite­rar ett uttryck av komikern Victor Borge: "Skrattet är kortaste vägen mellan två människor."

Jane Nelsen, familjerådgivare på amerikanska västkusten, upptäckte att hon var så stressad att hon höll på att förlora sitt sinne för skämt och glädje - särskilt tillsammans med sin man och sina barn. "Då be­stämde jag mig för att ge mina barn en daglig dos humor", berättar hon.

Nelsen började stoppa ner roliga historier och serier i barnens lunch­paket, hon satte upp lustigheter på speglar och på kylskåpsdörren. I stället för att köpa färdiga gratula­tionskort till familjen skrev hon skämtsamma dikter. Familjen reage­rade positivt och följde hennes exempel. "En morgon när jag hade vaknat på uruselt humör, kom min son ut i köket iförd stor clownnäsa", berättar hon. "Jag kunde inte låta bli att skratta. Det förändrade hela da­gen för mig."

Skratta när du behöver det som bäst. Gene Perret, som skriver kome­dier för Bob Hope och andra artister, berättar att han en gång blev plöts­ligt sjuk på en flygplats. Han fördes hastigt till en ambulans, där ambulansmännen spände fast honom med huvudet mot bilens främre del och en stor syrgastub mellan benen. "Är det bra så här?" frågade ambulans­mannen. "Ja då", svarade Perret, "bara ni inte tvärbromsar förstås!" Genom att han kunde se det komis­ka i sitt hjälplösa tillstånd, säger Perret, "blev hela situationen lättare både för mig själv och de andra i am­bulansen."

Med humorns hjälp kan man till och med mildra en del av de värsta slag som drabbar en i livet, påstår komikern Bill Cosby. "Och när man väl upptäcker att man kan skratta, då överlever man, hur svår situatio­nen än är", säger han.

Det kan till och med gälla när man förlorar sitt hem. Människor i Idaho minns hur det var när den väldiga Tetondammen brast den 5 juni 1976 och vattenmassorna vällde fram. De talar fortfarande om familjer som se­dan de räddats upp på torra land kunde skoja om sin tragiska situa­tion. En familj såg några hus flyta förbi, och en av familjens medlem­mar kommenterade: "Titta där kom­mer Jorgensons hus. De skall då all­tid göra som Jones gör." Familjen Jones hus hade flutit förbi en liten stund innan...

Gary Alan Fine, sociologiprofes­sor vid Minnesotauniversitetet, på­står att skratt är en konst som alla kan lära sig - eftersom den är natur­lig. Men den måste också få näring. Ingen har kanske insett detta bättre än den stora humoristen Will Ro­gers. Han har gett oss den här sam­manfattningen: "Vår stund på jor­den är kort, så låt oss se till att vi hinner skratta".

Nancy & Dean Hoch