Lär dig utnyttja din tid

Med hjälp av dessa expertråd kan du planera din tid med ett klart livsmål i sikte.

Många av oss människor går genom livet utan att finna någon tillfredsstäl­lelse i det enkla faktum att vi lever. Och ändå är denna vår livstid den enda vi har, så vi borde verkligen göra det bästa av den. Men natur­ligtvis är det få av oss som gör det. Vi beter oss som om detta liv bara vore ett slags träning inför nästa. Som George Bernard Shaw sa, det verkar som om vi inte lever tillräck­ligt länge för att ta vårt liv på all­var.

Men lyckligtvis har vi i dag till­gång till specialister som kan hjälpa oss — om vi vill — att rätt an­vända vår tid. En sådan expert är Alan Lakein, direktör i ett företag som enbart ägnar sig åt "time-management" (en tämligen ny term, som närmast kan översättas med "tids­planering"). För 250 kronor i tim­men tar han emot vem som helst, men han föredrar en frisk och väl­balanserad person som redan har satt upp ett mål och verkligen vill arbeta för att nå det. Enligt den senaste beräkningen hade Lakein hål­lit föreläsningar i time-management för omkring 11.000 personer. Han försöker hjälpa män och kvinnor att stärka sin motivation, att finna nya riktlinjer (om det verkar önsk­värt eller nödvändigt), eller att fin­na vägar kring eller genom situatio­ner som blockerar deras bemödan­den.

"De flesta tänker inte i form av minuter", säger Lakein. "De för­spiller alla minuterna. Inte heller tänker de ur livstidsperspektiv. De fungerar någonstans mitt emellan timmar och dagar. Och så börjar de från början igen varje vecka och slösar bort ytterligare en massa tid på saker som inte har med deras livsmål att göra. De går fram på måfå genom livet, rör sig utan att komma någonvart."

Den viktiga frågan är: Vad vill vi egentligen göra? Om vi inte vet det kommer vi förr eller senare att inse att vad det än var, så finns det helt enkelt inte tillräckligt mycket tid  kvar att hinna göra det. Vår livstid är inte helt och fullt vår egen, men eftersom den är det enda vi har är det absurt att tillbringa den med att ständigt reagera mot och anpassa oss till någon annans planer — dessa må vara Guds, che­fens eller makens. Vi måste dra upp klara gränser. På arbetstid ska vi naturligtvis göra vad chefen kräver., Om vi gör det ordentligt bör vi kunna ägna fritiden åt att göra vad vår målsättning kräver.

Det behövs organisation och kon­centration att planera in tid för sig själv, men framför allt krävs det självkännedom för att veta vad man vill göra med den. Utan mål och motivation rinner tiden bort till ingen nytta. "Ett verkligt bra sätt att använda tiden är att planera", säger Lakein. Somliga gör inte ens upp listor, och ännu mindre tänker de på att idag är sammanlänkat med nästa vecka och fem år fram­åt. "Men man kan inte effektivt planera morgondagen utan att sam­tidigt besluta sig för tio år framåt", säger Lakein.

Därför börjar han med att be dig fundera ut vad du i första hand vill göra:

Vilka år dina mål i livet? Skriv ner allt du kommer att tänka på: materiella och ideella mål, från eko­nomi och karriär till samhälls-, familje- och umgängesliv. Försök att fylla ett helt pappersark. Sätt nu ett "A" framför de tre mål som är viktigast för dig. På ett annat pap­per specificerar du vart och ett av dessa tre: ange etappmål, omedelbara planer och vilka åtgärder du lämpligen bör vidta härnäst. Där­efter väljer du från varje A-mål ett "nästa steg" att ta under den kom­mande veckan. Nu har du ett hand­lingsprogram! Denna lista bör skri­vas om en gång i månaden för att du ska kunna hålla framstegsspira­len i gång.

"Det ger en väldig styrka att ha en klart utformad lista med livs­mål", säger Lakein. Det är inte ovanligt att hans klienter redan på det här stadiet inser att deras mi­nuter inte leder till det mål de vill nå i livet.

En strängt upptagen kvinnlig ju­rist talade till exempel om för La­kein att hennes problem var att hon inte fick tiden att räcka till. När hon hade gjort upp en lista över sina livsmål som började med "Att få vara i fred" påpekade han in­konsekvensen mellan hennes full-späckade liv och det mål hon hade satt upp. Det visade sig att hennes problem bestod i att hon inte kunde säga nej. Tillsammans med Lakein arbetade hon fram en lista med taktfulla sätt att bli kvitt mindre viktiga engagemang. På detta sätt sparade hon inte bara tid — hon ökade också sitt självförtroende ge­nom att utveckla modet att säga nej.

Hur skulle du vilja tillbringa de närmaste fem åren? Inte hur kom­mer du, eller hur borde du, utan hur skulle du vilja. Om du just har skrivit ner som livsmål en önskan att bli rik och nu svarar "Jag skulle vilja bygga fågelholkar i British Co­lumbia" har du inte svarat ärligt på den första frågan. Meningen är att upptäcka dina egna mål, inte dem du har blivit uppfostrad att ha. Alltför ofta gör vi saker på grund av någon primitiv känsla av att vi måste. Tänk efter om det du gör verkligen är nödvändigt. Även öm det ursprungligen var förståndigt, är det fortfarande det?

Beteendevetaren Herbert A. Shepard ber sina klienter att utforska sina vildaste drömmar, de fantasier eller omöjligheter de har gömt un­dan för alltid därför att "så gör man inte" eller "jag har inte tid"'.

Milton Glaser ber sina elever vid New York School of Visual Arts att tänka ut en idealisk dag fem år framåt i tiden. Det finns mängder av liknande metoder — man kan exempelvis skriva sin egen dödsruna — som, om de tas på allvar, kan frigöra människor som har stagne­rat inte så mycket på grund av om­ständigheterna som av brist på fan­tasi.

En journalist skrev ett reportage om unga hemmafruar som en som­mardag satt kring en swimming­pool. Deras dag var fylld av sol­sken, baddräkter och tennislektio­ner. Journalisten frågade dem om deras favoritdrömmar. "De hade inga", berättade hon, "bara fruk­tan." Fruktan att förlora sina peng­ar eller sitt utseende. Utan fantasi finns inga alternativ, ingen fram­åtanda.

Hur skulle du vilja leva om du visste att du skulle vara död om sex månader? Med denna fråga tvingar Lakein   sin klient att tänka efter vad som i grund och botten är vik­tigt för honom.

Likaså frågar Shepard sina klien­ter: "När är du verkligen lycklig över att du lever?" "Vad ångrar du att du inte har gjort på sista ti­den?" Många har aldrig medvetet tänkt ut svaren, men när de väl har kartlagt sina innersta tankar kan de börja inrätta sitt liv efter ett fast mönster som gör att de oftare kän­ner sig lyckliga och mera sällan skuldmedvetna och missräknade. Och det är det som är meningen med det hela: att lära känna den främling som man själv ofta är, och att välja handlingsvägar med hän­syn till den människan.

En person i chefsställning talade om för Lakein att han behövde hjälp för att han inte kunde göra 25 saker samtidigt — varav han var djupt intresserad av samtliga. Till­sammans med Lakein kom han till slut fram till att han saknade för­mågan att anförtro rutinsysslor åt sina underordnade. I själva verket såg han till att han var så överbe­lastad på kontoret att han inte skul­le behöva gå hem på kvällen — för han tyckte inte om sin hustru. Efter­som han sällan var hemma kände han samvetskval för att han inte träffade barnen tillräckligt ofta, och lade därför ner en massa energi på att leda en pojkklubb.

Bästa sättet för honom att utnytt­ja tiden visade sig vara att fördela arbetsuppgifterna på kontoret så att han dels kunde koncentrera sig på det kreativa arbete som skulle ge honom den uppskattning han ville ha och dels få tid att träffa sina barn och lära känna sin fru bättre för att se om han trots allt kanske tyckte om henne.

"Det finns alltid tid att göra det som är väsentligt", säger Lakein.

När vi väl har insett att det finns tid för väsentligheter är nästa steg tyckte att utnyttja den tiden. Och att börja göra det nu.

Jane O´Reilly