VIKTIGT ATT REGIONEN ÄR
REPRESENTERAD I GRANITBORGEN

Demokratin - den börjar på hemmaplan. Man måste ha stöd i hemknutarna om det skall bli något. Det sade nyvalde riks­dagsmannen Ragnar Granvik i en kommentar i Österbottningen efter riksdagsvalet 1966. Granviks riksdagsmannagärning kom att omfatta tidsperioden 1966-78. Dessutom satt han som trafikminister 1976-77.

- Det är viktigt att man har en kommunalpolitisk bak­grund att falla tillbaka på.

Men lika viktigt är att en kom­mande rikspolitiker ser till helhe­ten, konstaterade Granvik i en in­tervju i lokaltidningen i början av år 1993. Granvik poängterade att det är livsviktigt att regionen slu­ter upp kring kandidater med re­ella möjligheter till inval. Han tänkte då närmast på sfp-representanterna i regionen.

- Genom att koncentre­ra rösterna till en gemen­sam kandidat håller vi en sfp-are från regionen i granitborgen utan avbrott, framhöll Granvik i intervjun.

I dag är detta sanningar som fortsättningsvis gäller. Det är vik­tigt hur vi agerar på hemmaplan, men vår omvärld har radikalt för­ändrats de senaste decennierna. Kommunikationerna har förbätt­rats och omvärlden har kommit närmare. Finland ingår i den eu­ropeiska unionen och Österbot­ten en livskraftig del av repu­bliken Finland. Det svensk- och tvåspråkiga Österbotten där man inte stirrar sig blind på förvalt­ningsgränser, är viktigt att för­svara och utveckla. Det nordiska samarbetet inte att förglömma.

Matts Viktor Björk, J.E. Häst­backa, Mats Evert Kulenius, Jo­han Broända, Albin Wickman, Grels Teir, Ragnar Granvik, Gustav Björkstrand och Nils-Anders Granvik är sfp-representanter från Karlebynejden som suttit i riksdagen sedan Finland blev självständigt för snart 90 år se­dan. Det betyder att Karlebynejdens haft en sfp-representant i riksdagen förutom åren 1979-87 och 1991-99.

Hovrättsrådet Björk (Karleby) verkade på annan ort, men var in­vald från Vasa läns norra valkrets 1917/11-18, 1924-26 och 1930-32. Mats Evert Kulenius som var född och uppvuxen i Terjärv, men verksam i Gamlakarleby, var medlem av riksdagen 1922-26. Gustav Björkstrand var bosatt i Nykarleby, men uppställd av sfp-avdelningarna i Nykarleby och Gamlakarleby/Karleby när han invaldes 1987.

Vicehäradshövding Grels Teir hade en lång statsmannakarriär bakom sig. Han in­valdes i riksdagen 1951 och satt som riksdagsman till 1975 eller i ett kvart sekel. Dessutom var han kommunikationsminister, handels- och industriminister, minister i social- och hälsovårds­ministeriet samt nordisk samar­betsminister. Teir pensionerades som generaldirektör för Stats­kontoret.

Häradsdomare Johan Broända från Kronoby invaldes 1919 och satt i riksdagen fram till 1924. Det betyder att han var samti­da med Björk, Hästbacka och Ku­lenius. Johannes Storbjörk och hans far Johan Storbjörk var lantdagsmän. Fadern 1907-14 och sonen 1917/1.

Före självständigheten var Carl-Johan Slotte från Nedervetil lantdagsman. Han invaldes 1863 då en ny epok inleddes i Finlands historia. Slotte var bondestån­dets talman från 1877. Han öpp­nade 1891-års lantdag med ett legendariskt tal där han bland annat uttryckte folkets oro in­för förryskningssträvandena. Sin lantdagsmannakarriär avslutade han när seklet gick mot sitt slut.

Terjärvborna har varit väl representerade i Finlands riksdag. Tidvis höll man sig med två riksdagsmän. Från 1933 till 1948 var Terjärv representerat av J.E. Hästbacka och Albin Wickman. Räknar man Kuleni­us som Terjärvbo, satt han tillsammans med Hästbacka 1922-26. Ekonomierådet Hästbacka invaldes i riksdagen 1917/11 på sfp:s lista och satt i riksdagen till 1948.

År 1933 invaldes predi­kanten, sedermera socialrå­det Albin Wickman i riksda­gen. Wickman och Hästbacka konkurrerade inte om väljarna ef­tersom deras samhällssyn till alla delar inte sammanföll. Som re­sepredikant var Wickman känd över hela Österbotten. Hästbacka hade stort stöd i företagarkretsar.Wickman var riksdagsman 1933-58 och 1962-66.

Vid riksdagsvalet år 1951 var Albin Wickman klar etta med 7 255 röster mot 4 142 för Grels Teir som inledde sin riksdagsmannabana. Edvard Haga från Vörå invaldes med 4 103 röster. Albin Wickman föll ur riksdagen 1958 då han förlora­de med två röster till Grels Teir. Vid kontrollräkningen visade det sig att Teir fått 5 708 och Albin Wickman 5 706 röster. Mest rös­ter i valet samlade jordbrukaren J.A. Jungarå från Jeppo med 6 406 röster. Wickman gjorde come back 1962 då sfp i Vasa län gjor­de ett gott val.

Mest röster samlade Grels Teir, följd av Verner Korsbäck, Alwar Sundell, Albin Wickman och J.A. Jungarå. Dessa invaldes i riksdagen 1962. Torsten Nord­ström fick inte förnyat förtro­ende och jordbrukaren Ragnar Granvik som debuterade samlade 2 718 röster i sitt första riksdags­val. Vid riksdagsvalet 1966 fanns Albin Wickman inte längre med, varför Granvik fördubblade sitt röstunderlag.

Grels Teir blev valets se­gerherre med 9 903 röster. Korsbäck var tvåa och Nord­ström trea och invald igen. Rag­nar Granvik fick 5 310 röster, tätt följd av första suppleanten Elly Sigfrids som samlade 5 203 rös­ter. Granvik satt i riksdagen till utgången av år 1978. År 1976-77 verkade han som trafikminister i Martti Miettunens minoritetsre­gering. Elly Sigfrids satt i riksda­gen 1970-79

Efter Ragnar Granvik har Karlebynejden haft svårt att få en riksdagsman som re­presenterar sfp. Helge Smed­jebacka var uppställd i ett par re­priser. I valet 1979 fick han 3196 röster och i valet 1983 nådde han en suppleantplats med 4 428 röster. För övrigt har regionen inte lyckats förena sig kring en gemen­sam sfp-kandidat. I riksdagsvalet 1979 samlade Hå­kan Hellberg, bo­satt i Helsingfors, 5 429 röster.

Invalda sfp-are från Vasa valkrets blev Ole Norrback med 6 395 röster, Boris Renlund fick 5 525 och Håkan Malm 7 571 röster. I sammanhanget kan nämnas att Pedersöre inte sedan Johan Inborr år 1933 föll ur riks­dagen, haft en representant i granitborgen. I valet 1979 samlade Peter Kankkonen, numera kyrko­herde i Karleby svenska försam­ling, hela 4 637 röster. Han representerade de konstitutionella. Kristligas Bjarne Kallis debuterade med 3 932 röster.

I riksdagsvalet 1983 åter­tog sfp det fjärde mandatet i Österbotten. Invalda blev Bo­ris Renlund samlade 9 169 rös­ter, Håkan Nordman 8 935, Ole Norrback 8 789 och Håkan Malm 7 830 röster. Med sina 4 428 rös­ter tog Smedjebacka en suppleant­plats. Biträdande stadsdirektö­ren i Karleby Ralf V. Porko fick 1 702 röster, samlingspartisten Mikko Lehtola 2 329 röster och sfp:s Alice Teir 1124 röster. So­cialdemokraten Mats Nyby inval­des med 6 615 röster. Han efter­trädde Bror Lillqvist som satt i riksdagen 1966-83. Lillqvist ef­terträdde guldsmeden Georg Eriksson som invaldes 1958, ock­så han från Jakobstad.

Vid riksdagsvalet 1987 föll Norrback ur riksdagen. Gus­tav Björkstrand som var upp­ställd i Nykarleby/Karleby/Gam-lakarleby tog plats i granitborgen. Invalda sfp-are blev Håkan Malm 11 608 röster, Boris Ren­lund 10 851, Gustav Björkstrand 9 802 och Håkan Nordman 8 764 röster. Socialdemokraterna Kari Urpilainen från Karleby och Mats Nyby från Jakobstad invaldes.

I riksdagsvalet 1991 höll sfp i Österbotten sina posi­tioner. Ole Norrback återtog sin plats i riksdagen och blev valets röstmagnet med 10 013 röster. Övriga invalda var Håkan Malm 8 915 röster, Renlund 8 630 och Håkan Nordman 6 809 röster. Ulla-Maj Kukkonen gjorde ett gott val och samlade 5 820 röster, men det räckte inte för inval.

Gustav Björkstrand med över 5 700 röster fick inte förnyat förtroende, samma gällde samlingspartisten Martti Korkia-Aho (5 518). Socialde­mokraterna Mats Nyby (6 946) och Kari Urpilainen (5 941) hör­de till de invalda från Vasa läns valkrets. Kristligas Bjarne Kallis samlade 9 186 röster och blev re­gionens nykomling i riksdagen. Skolföreståndaren Christer Fors­ström från Nedervetil fick 797 röster, medan Såkabördige SU-aren Anders Dahlqvist samlade 742 röster.

I riksdagsvalet 1995 var partiordföranden Ole Norrback sfp:s röstmagnet. Han samlade 9 742 röster, Ulla-Maj Kukkonen fick 7 890 röster, Hå­kan Malm 7 226 röster och Pehr Löv 6 906 röster. Kukkonen och Löv var nykomlingar i sfp-kvartetten från Österbotten. Boris Renlund ställde inte upp i valet. Kristligas Bjarne Kallis fick för­nyat förtroende med 9 810 rös­ter. Samma gällde socialdemo­kraten Mats Nyby som fick ihop 5 293 röster. Läraren Marketta Widjeskog från Småbönders fick 1 066 röster Ole Brunell från Krono­by 2 600 röster.

År 1999 blev det full pott för sfp genom inva­let av jordbrukaren Nils-An­ders Granvik. Därmed hade Småbönders och Karlebynejden igen en sfp-representant i riks­dagen. Beaktar man sannfinlän­daren Raimo Vistbacka, född i Småbönders och nästan jämnår­ig med Nils-Anders Granvik, var "Småbönders" välrepresenterat i Finlands riksdag. Granvik skräll­de till med 9 472 röster i sitt för­sta val. Håkan Nordman blev sfp: s röstmagnet med 10 764 röster. Ulla-Maj Wideroos (Kukkonen) fick 7 549 och Pehr Löv 6 162 röster. Håkan Malm ställde inte upp i valet.

Stefan Wallin testade po­pulariteten och samlade 5 795 röster. Det gav en suppleantplats. Juristen och ekonomen Freja Häggblom från Karleby var liksom Granvik regionens debu­tant. Hon samlade 3 935 röster. Socialdemokraten Gudrun Eklöv från Pedersöre fick 4 095 röster. Men det var inte tillräckligt för att efterträda Mats Nyby.

I riksdagsvalet 2003 fick Nils-Anders Granvik förnyat förtroende med 8 732 röster. Håkan Nordman som fick 10 754 röster i föregående val, föll ur riksdagen med 6 446 röster. Pehr Löv samlade 6 748 och Ulla-Maj Wideroos 6 631 röster. Det var spännande så det förslog. Freja Häggblom fick 3 417 röster.

Kristdemokraternas Bjar­ne Kallis höll positionerna med 8 405 röster. Den 27-åriga klass­läraren, socialdemokraten Jutta Urpilainen från Karleby samla­de 5 369 röster och det räckte till inval. Partikamraten Gudrun Ek­löv i Pedersöre fick 4 608 röster. Kristdemokraten Peter Östman debuterade i valet med 3 367 rös­ter.

Innan krönikan avslutas kan nämnas att socialdemokra­ten Antti Pohjonen var riksdagsman 1972-77 varefter han val­des till landshövding i Vasa län. Samlingspartisten, prosten Saka­ri Huima från Karleby satt i riks­dagen 1966-69. Kontorsföreståndaren Toivo Jokiniemi var riksdagsman 1975-78. Han re­presenterade DFFF.

Före honom satt kommunisten Nestori Nurminen 1945 till 1962 och 1966-70 i riksdagen. Både Nurminen och Jokiniemi var hemma i Yxpila. Folkdemokra­ten Georg Backlund från Närpes var riksdagsman 1958-70. Mino­ritetskommunisten, läkaren Sten Söderström från Korsholm satt i riksdagen 1979-87.

Artikel skriven februari 2007