Äin fälttåg ti Halså eldfrånttä |
Skrivet av Signaruren "Äin skoospäragubb" | |||
2005-09-18 09:46 | |||
Äin fälttåg ti Halså eldfrånttä
Biila tjöiit, tär di ruusa djinom vår byyji om nattä å kara håilutta å sjongd.. Hä lofta åv skossroitji allt opp på vår skulla »Va är på färde?» byrja ja fundeer tär ja låå å djäisspa så lill-tungå päla. Mäsama byrja ä klapp på dörä å äin kaar roopa: »Opp nu, taa maatä för två duun å yxä eldar späda mää, tu ska ti Perho å släck eldä. Häila Perho å Halså staar i ljuusan låga!» Ja sprang opp. »Vadan sku ja fåå passli klääda å skoova?», frååga ja för mä sjölv. Ja fick låån äin »pusero» å äin par torr stöula så var 2 tuum stäcker än footä å had äin lagom langan spik i höger häälä, men nu hjälft int ä ti vara pitå. Vi kräckt opp på äin lastbilsflaka å söis bar ä ååv. Hä var grann väädrä. Soolä ha nyyli komi opp å pojka var på djässbåshumöör. Naliiti vild ä ju damb, tå äin fem-sex bil var just fyri oss, men vi var int krääsliivå. Tå vi kom ti Sillanpää stoo hela radä biila tär å äin par hundra kaar sat i skooosliidä å tugga »sapuska» siin. Vi vaalt komdeera ner åv flaka å stjyddskåårsgubba såå grömm ut mä pisstola på rånkkona, tå di räkna å syyna oss. Saan vi ha tvinga neer naa bröösbäta ti mårisvaalä, vaalt ä åter ti fara. I rumppända åv Vetil, vir Puurås, städd vi anna gangå. Hä va ve äin tvåvåånis stuga så stoo mä brystä in juså ä sku a haft i blindtarmä. Fem glasruta var häil på framsiidå å bakom töm djöömd skambli flickona sä. Elldä var så när tär, så di ha buri ut ägendom siin räj: äin rätåan tjisstå å två djisstin sååv. Ti lär ha bruka bränn pontikka tär; så läng äina broorä var på vattn å bröö bränd anna å söis tura di om, tärttil di kom så i otakt, så äina int hända ut tå slutta di, tror ja. Äin sjack kara lömma tär åsta släck, men vi vaalt komdeera ti Ylikylä i Halså. Snart kom vi ti första föröödelsi. Backa å trääda var allt svart; åx åkergååla synssa bara naa grå askbrand. Röitji stäig opp om vart an skåda. Lanskapä var fati å torr, bara sandä å talla å måsona, tär assit fröudast. I Ylikylä städd vi, klåckå kund vara vipass 1/2 9. Tär var äin handelsbod. Vi for in åsta tjööp skorpona. I kamarä stoo äin flickbåån fyyromfot på boolä. Hä var utan böxona. Varinda kaar tugga skorpona från rekryytä allt opp ti fänrik. Hä damba från båå ändona bara tå an tugga; ti va torr. I äin gåål drack vi några pasm surmjöltji åpåå, så ögona vänst i agg i njutning. Äin båån greet tär; hä var våt undi kolttä å ein påsa hängd bakåpåå. Mamma djita kok kaffä åt byya förrän ho hylla. Åter starta vi å tjöört om äin hus så likna äin garveri: Ylikylän seuratalo. Söis kom vi ti Länttäpatti, skoosvaktaräs stugå. Tär var kara juså mollnä å biila i all dynghopsliida. Nu fick vi ryck »i elden», men tii var lankt. Skoosvaktares pojtji var lots. Han var äin äkta »Tapio, skogens son». Hä bar åv yvi brunni backona, våt måsona å åter brunni backona. Vi vaalt blöt i öögona å drack tåskrommä å pilunga millan stäina. Ätt naa kilometer viila vi å åt. Söis for Tapio Länttäpatti åter juså äin älg å vi fick ruums bakätt, ja mä två tuum för stäckå skoova å äin tuums spiitji i häälä å äin fjäändäils pissmöursbo i böxona. Ja var i staatäs arbäitä. Ti sluut hitta vi frånttä; allt brann, til å mää steina. Men vi var mytji kara å fliitå kara å på yx kax haa vi klubba äin kolometer braså. Vi byrja gaa ti baaks ti sjattji. Tå vi ha halvsprundji äin 4-5 km djionom kålä ä askå kom vi fram ti Länttäpatti. Tär var ännu dubbelt mäir kara å yvi trääti biil. Tri kaljatunnå kom di mää från staan. På 30 kaar töömd vi tri ämbarfull å åt varsin bröö. Ännu tå vi haa tuggå i munnsviitji komendeera ein finn oss i leedä. Men tå vaalt vi så kurrå, så an djita släpp oss. Söis byrja ä åsk å regn. Vi for in åsta drick kaffä åv tjärndji. Utan grädda var on, män hä smaka bra. För varin 50-penn on fick for on å lååst in ä i biirongslåådo i kamarä å dro äin sträck på väddji. Hon räkna penga i räisona. Hä regna, biila tuuta ätt kara å ätt äin stånd kom 400 kaar ur skooji å lassa sä åpåå: Yxpila bussäs sjattji ha villst. Vi foor, men biilä strejka. Fläira gang fick vi kräka åv å skutt å regna djoor ä så himmilä stoo vid å gavel. Vi var rädd ätt prässä sku gaa nur klääda. Såläng di byggd biilä sprang vi ätt väiji. Tjärnga frååga, hur tii a brunni å om allt ä släckt. Äin svara: »Äin stäinföus ha brunni, så bara halmtaatji lömma, å 2 km stäinräiså brann jäms mä joolä. Men allt ä släckt utom kaffieldä!» Vi luffa viidari. I Köustbyyi for vi in på äin kafé. Tär var världens kvickast tjärisbyrjana. Å nätt var di, så voi säj ja. Ti for å kom å sprang å skratta å allstas hända di. Hä var bra tjäribyrjana saa ti så visst ä. Vi kom häim, sur å våt, men lika glad. Å biila kom på väiji å kara håilutta å sjongd, men ti for häimåt nu.
Äin skoospäragubb Öb 20.07.1933
|