Dem tryska i trijtakt

- Höödu gambä faassin, hu kun­na ni lev tå int ä findist na lektris, radio, tv å biilan.

- Åj va vi leevd braa. Ja tycka synd åm te ja såm int ha få åppläv mytji toko såm ja jä så jästans glaad åt, he ja ha få va me åm. Ä jä höösti no, så ja haåksa jyst påå hu råolit ä va ti få va me tryskasi åm hööstan. Men to ha fol int heis siitt in ria.
- Va jä in tokan?
- Ä va it hius tä döm tryska säädin ij åm hööstan. Ä findist i töm själva rian, låovan, halmladon å agntjättan.

Tå döm haad skuri säädin på hööstan å föst råijin, å ti stjyylan ha sta å vedätårka in pa vikor, så sku så mytji stjylar såm riumdis på passona i själva rian heimtjööras.

Tå rågbandin va inplåcka i rijan, så kläiv papp åpp på ti öövrast passona undä taatji, å så byrå nain å töm såm findist ti hands att stjick åpp rågbandin me tjiuvon.

Papp tåov måot bandin å ställd dem ti staa täätt packa på passo­na. Tå öövrats passona va fylld, så flytta an ti mittipassona å byrå rit banden på töm, å sist tå på ti lägsta. Å tå heila rian va fylld, så laga an eldin i rijuunin.

På han va ä int nain kåstein, an­nan åvanpåå i tjåckt lager o knapulsteinan. In trij dagar elda papp rijan, å tå va säädin tårr ti trysk. Tryskanfålttji måtta stiig åpp reid fyyratiidin på tryskandain. Ä va så mytji ti jär, så dem sku händ me allt.

Papp va riigubb. Han fööld paasona ååv å til, så säädin rambla nedär. An vila hav in laagom håop. Tå tåov an it .band i gangon å slåov axändan o bandin måot väddjin allt va an årka, så säädin sku fall på gålvi. Sidan kasta an sääsbandi jinåm in glugg på låogålvi. Töm såm arbeita tär, rada banden ij in ring på gålvi å skar ååv bandin såm dem va ban­di med. Tå ä va in heil ring å ban­din, så tåov dem slägona. In slägo va in vääl famns läng staka såm in alnslang grööver påk va löst fastbåndi me stakan.

He va in slägo, å så jig dem i ring å slåov på axändan o bandin på gålvi. Ä sku slås i trijtakt, å tå jiudi hööldis kring halva byyjin så jäld ä ti hald taktin, för annas väst dem iutstjämd.

Tå dem ha släiji tillräckligt så la de bast slägona p skaka åpp halmin å band råghalmstjärvan, å kasta töm ut jinåm låodörin, fö töm sku pinas ij in ståor pino iutanför halmladoväddjin.

Sidan va ä ti by me it nyytt gålv o rågband. Tå allt va fäädi trys­ka, tå sku säädin ränsas i kastmastjinin såm dråogs me in väiv. Agnona skakas ut me blååstin iur blååsbäljan å säädin rann iut lågt nedär på andra ändan o kastmastjinin.

Säädin ööstes åpp ij it femkappsmått, för gubban vila ju vit hu mytji sääd dem fi. Säädin tömdist ij i säckar såm ä jig in halv tunno ij, å så tjööldis heim å baars åpp i lååran i magasiins vindin.

Tryskandagan va tunga dagar, så hiusmöödran måtta bjud på braa mat, å til ti meir så sku ju bastun eldas så tryskanfåltji fi ga bad åå se tryskandambi. Ti få va me åm toko va nåov råoliari än ti sit å kan å gliun på ä di arma tv all kväldar.

Mytji anna sku ja å kunn tal åm fö de, men de häär få räck denhää gangon.

Mittjil

(Emil Kaustinen)