Jerusalem, torsdagen 26 oktober 2006, kl 17:23

Hejsan,

Det beklagliga med artikeln är att den är dåligt underbyggd vad gäller
fakta och att den är mer än två veckor gammal. Det var det italienska
TV-bolaget RAI som först kom med uppgifterna om att Israel skulle ha
testat amerikanska kemiska bomber i Gazaremsan. Programmet visades i
italiensk TV onsdagen den 11 oktober. Hammargren som är gammal i gården på
SvD gör alltså nyheter av gammal skåpmat,  som aldrig hade fått någon
remarkabel uppföljning om inte the Guardian i London som är en av de mest
Israelifientliga tidningarna i Västeuropa upprepat en del av uppgifterna i
den italienska rapporten.

Och därifrån är steget inte långt till Hammargrens uppgifter i SvD idag.
Ingenting bygger på egna efterforskningar. Allt är gammalt
andrahandsmaterial som rapas upp i en ny tappning. Det hör liksom till.
Och förklaringen är mycket enkel:  Hammargren missar sällan en chans att
skriva ner den israeliska armén och Israel i största allmänhet.

Är man korre och reser runt i det arabiska reviret så händer det lätt att
man bekvämt nog angriper israelerna eftersom det enligt många svenska
korrar garanterar fortsatta rundresor i arabvärlden. Tesen har har aldrig
bevisats. Det är osäkert om dessa reportrar skulle trakasseras eller
förbjudas att återvända till exempelvis Syrien eller Gazaremsan om de
vägrar att gå arabiska propagandaärenden genom att kritiklöst skriva ner
allt som statligt anställda araber säger om Israel.

Men Bitter Hammargren tar det säkra före det osäkra, och sitter alltså
hemma i något arkiv och publicerar sedan ogrundade uppgifter om de hemliga
amerikanska vapnen som den israeliska armén skulle ha testat i Gazaremsan
på grundval av rapporter som hon inte själv kan kontrollera. Hon söker ge
ett faktiskt underlag för påståendena, för hon uppger bland annat att den
israeliska dagstidningen Haaretz har rapporterat om bomberna, men hon
talar inte om att Haaretz artikel den 11 oktober i stort sett bara återger
de italienska uppgifterna, och gör det med förbehåll. Hon återger också
faktum att den israeliska armén absolut förnekat att man haft tillgång
till de amerikanska vapnen. Det är ju hederligt. Men det hindrar henne
inte från att  uppge att det finns andra icke närmare definierade
"internationella" rapporter och att EU "tagit upp ärendet" och för
säkerhets skull intervjuar hon också en svensk "vapenexpert"  och
simsalabim: det som började som lösa och obevisbara uttalanden av några
palestinska läkare på ett litet sjukhus i Dir al Balach i Gazaremsan har
nu vuxit ut till en färsk och storartad amerikansk-israelisk konspiration
som döljer ännu en möjlig "krigsförbrytelse" mot palestinierna.

De palestinska läkarna beskriver fruktanvärda inre sår och blödningar av
någon oklar kemisk natur och vapnen eller bomberna som åstadkommer dessa
brännsår har fått ett särskilt namn, "dime", som står för "dense inert
metal explosive", vilket ger hela rapporten en prägel av  vetenskaplig så
kallad vederhäftighet. Men läkarna kan inte uppge hur många offer som
drabbats av vapnet ifråga och det framgår inte om det är överlevande som
undersökts eller redan avlidna offer. Går man till det italienska
TV-programmet så framgår det, att forskare på universitetet i Parma tror
att det ingår tungsten eller wolfram vid offrens snittytor, när de fått
lemmar amputerade av bomberna. Vad dessa forskare heter och vad som är
deras gebit eller  specialitet framgår inte av RAI:s TV-rapport. Men
Hammargren är nu tämligen säker på sin sak.

Man kan, om man vill,  visa upp hennes artikel som en provkarta på hur
"den nya journalistiken" fungerar. Man kan också säga att artikeln
bekräftar vad de flesta nyhetskonsumenterna redan vet: alla nyhetsmedier,
inräknat de svenska dagstidningarna,  v ä l j e r  vad de vill rapportera.
SvD kunde förstås ha valt att skicka Bitte Hammargren att rapportera om
slaktandet i Darfur i Sudan, som är en del av arabvärlden,  men av någon
anledning är det mera spännande att skriva om en ännu så länge helt
obevisad typ av kemiska vapen i Gaza.

Hammargren hade annars kunnat besöka några israeliska sjukhus och titta på
såren och de förbrända armstumparna och benen på amputerade terroroffer,
och hon hade då funnit att såren är i det närmaste identiska med de sår
som de palestinska läkarna under Hamas terroriststyre i Gaza  beskriver
inför det italienska TV-teamet från RAI. Ett team, som för övrigt far runt
på många håll i världen och registrerar framför allt misstänkta
amerikanska "krigsförbrytelser".  Möjligen är det TV-teamets återkommande
alster som Hammargren hänvisar till utan specifikationer, när hon talar om
"internationella rapporter".

Men som sagt, det skulle inte gynna hennes karriär i arabvärlden, tror hon
uppenbarligen, om hon plötsligt beskrev  hur  Hamas och Hizballahs
terrorbomber under årens lopp och på helt "naturlig väg" slitit armar och
ben och huvuden av judiska spädbarn, småbarn, skolbarn, tonåringar, vuxna
och gamla människor i Israel, inklusive turister, även svenska, och såväl
muslimska som kristna palestinier.

Det är ju inget "intressant" enligt den nya svenska journalistiken med sår
och lemlästningar som en följd av helt vanliga "krigsanslag".  Det är
mycket intressantare att leta fram arkivmaterial om påstådda israeliska
övergrepp med hemliga vapen. Speciellt när uppgifterna kommer från
palestinska läkare som kanske, kanske inte, tar sina order av Hamas
nuvarande terroristregim i Gazaremsan för att vinna en lätt och billig
propagandaseger.

Mvh,

Dick Haas