Nyykaarbi maahrnan

 
Mel: Hurran gubbar.

Undan gubbar, tå ranttin faar!

Granni reimtyy å svartan kaar,

tvättbräässidor å lurvut skinn,

ryddfin kråoko å vambin stinn.

Bleika "burkar",

folk å skurkar,

granna flickor bo varm å käär,

stånd å vinglor,

ståora kringlor,

No ä Nyykaarbi maahrnan jäär.

Undan gubbar, tå handiln gaar!

— Kööp bort stövlan, i starki paar!

Halpa hinta — nå, hundra mark!

Jäär å båttnan bo tjock å stark.

— Saxar, nålar,

fina tvålar,

sju mark dussin! nå, tolv för sex!

— Sööp en rinkla!

— Vreista vinkla!

— Här ä finaste sortens kex.

Hästan ränder, å gubban köör,

byyte ranttar bo smär och stöör.

Gambä märran vaar ung på nyytt.

Åldras kvickt, fast an jysst ha byytt.

— Ge no lillan

slant imillan,

int he passa no pyyta jämt.

— Itt i öre!

Skyll po fööre!

Märrin din ä jåo halt bestämt!

Tjäälekshööne ä fullt å folk,

mest ti ung, som ska åsta polk.

Sombli flicko gaa runtåkring,

mei fy poikan än aade ting.

Om di rååkas,

ska ä brååkas,

tärt di fåå vassin guttastrut.

Båda kvälldan,

unde fälldan

pussa di temdi siin ti slut.

KASPER. (Ö. P. 4/3 1938)