Angående den svenska kolonin i Kronoborg 1890 |
Skrivet av Wiborgsbladet | |||
2007-07-09 11:10 | |||
Så skrevs det i
Wiborgsbladet nr 61 / 14.03.1890 Angående den svenska
kolonin i Kronoborg skrifves i N. Pr.: Hvad den svenska kolonin i
Kronoborg beträffar, utgjordes den i början af året 1887 af 19 familjer med 68
barn, hvaraf 35 i skolåldern. Kolonisterne voro bosatte uti fyra nära hvarandra
belägna byar i socknens västligaste del mot Parikkala sockens rå. Ensamt i
Sorjos by funnos 10 familjer med 39 barn. Därifrån är till Kronoborgs enda
finska af elever öfverfylda folkskola i kyrkobyn inemot 25 kilometers väg. De
svenska mödrarna kunde ej förbereda barnen för finsk folkskola äfven om
plats för dessa barn funnits i denna folkskola och man på detta långa afstånd
kunnat hålla barnen där. Barnen finge altså växa upp utan skolundervisning,
därest ej åtgärd vidtoges till skolans inrättande. Ingen må dock med fog finna
det barnsligt, om dessa kolonister i främsta rummet tänkte på en svensk skola,
då fråga om en sådan uppstod i deras aflägsna bygd. Att af den finska kommunen
söka få något bidrag till skolan ansåg man fruktlöst och vände sig för den
skull till vänner af svensk folkbildning i hufvudstaden samt sedermera jämväl
till föreningen Svenska folkskolans vänner med anhållan om bistånd. Efter denna tid har kolonin icke så litet ökats genom nya inflyttningar från Österbotten, hvarjämte svenska kolonister äfven skola slagit sig ned i en grannby uti Parikkala socken. Alla känna de sig förenade genom gemensam härstamning, språk, seder och lefnadssätt, samt bilda förty en svensk koloni i den för dem främmande trakten. Redan 1880 uppgifver Statistisk handbok svenskarnes antal i Kronoborg till 103, men antagligen uppgår den svenska kolonins befolkning i socknens västra del nu redan till minst dubbla antalet. Dessa kolonister hafva dels köpt sig lägenheter, dels bryta de upp torp på f.d. donationsgodset, nu mera statens mark. En stor del af den vuxna manliga befolkningen är slöjdkunnig och befinner sig enligt österbottnisk sed under somrarne på arbetsförtjänst här och där i östra Finland, medan kvinnor och barn sköta jordbruket. Fattiga äro de nästan allesamman, ty annars skulle de väl icke utvandrat från sina hembygder. Därför måste de anlita den för deras folkskolesak ömmande allmänheten om hjälp i sitt för det uppväxande släktet viktiga företag.
|
|||
Senast uppdaterad 2007-07-09 11:11 |