Nuckös byar

(namn inom parentes på estniska)

Birkas (Pürksi), 1943-44 fanns här 15 hushåll och 86 personer. Idag kommunens största samhälle (ca 300 invånare). Där ligger kommunstyrelse, Folkets Hus, skola och post. Birkas skolhus (1987, arkitekt Maarja Nummert) var en av de första i sitt slag i Estland. Birkas herrgård (1800-tal) hörde fram till 1919 till Ungern- Sternbergska familjen. 1920-1943 låg i herrgården den svenskspråkiga Birkas Folkhög- och Lantmannaskola. 1989-1995 ägde renoveringsarbeten rum och nu används herrgården av Nuckö Gymnasium. Nära herrgården ligger en park, där det bl a växer vita bokar som är sällsynta i Estland.
Bysholm (Vööla), 1943-44 fanns här 9 hushåll och 55 personer. Byn ligger norr om Gutanäs och uppkom på 1920-talet. I herrgården nära byn grundades 1909 Svenska Odlingens Vänner. Herrgården finns inte kvar idag.
Dirslätt (Aulepa), 1943-44 fanns här 25 hushåll och 119 personer. Nära byn ligger i mossen ett medeltida flyktställe (Björnbacken) tillsammans med rester av en stockväg som förde dit, samt en bybegravningsplats och en forntida offersten. Bland natursevärdheter finns i byn Pärnaste-linden som är 25 meter hög och vars omkrets är 4,9 meter.
Enby (Einby), 1943-44 fanns här 31 hushåll och 182 personer. Sannolikt första byn på Nuckö. Nära byn ligger vacker och bärrik tallskog.
Gutanäs (Kudani), 1943-44 fanns här affär och kommunalhus, 35 hushåll och 149 personer.
Hosby, 1943-44 fanns här 8 hushåll och 38 personer. Byn fick sitt namn efter ett biskopsgods (hov) som låg nära kyrkan under medeltiden. Begravningsplats.
Klottorp (Nõmmküla), 1943-44 fanns här skola, bönehus, 46 hushåll och 267 personer. Enda byn i Sutlepområdet som hade svensk majoritet fram till andra världskriget. Från byn kommer flera bekanta estlandssvenska kultur- och samhällsgestalter - Hans Pöhl (1876-1930), Johan Nyman (1859-1933), Fridolf Isberg (1906-1980). Nära byn finns en från 1800-talet bevarad herrgård som hörde till släkten Taube. På herrgården fanns på 1930-talet även distriktsveterinären Pahlen.
Kolanäs (Kulani), 1943-44 fanns här 11 hushåll och 46 personer.
Lyckholm (Saare), 1943-44 fanns här herrgård, 13 hushåll och 69 personer. Under Gustav von Rosens ledning har restaurering skett av herrgårdens stallbyggnad. Denna är nu ett museum som skall påminna om det tysk-svensk-estniska samarbetet på jordbrukets område. Nära herrgården ligger ett sannolikt medeltida borgställe (Skansen). I herrgårdsparken växer det tatariska kaprifoler.
Paslep (Paslepa), 1943-44 fanns här herrgård, bönehus, skola, 52 hushåll och 258 personer. Pasklep var tidigare den största byn på Nuckö halvö och kommuncentrum på 1920-1930-talen. Den nära byn liggande herrgården grundades 1679 av Magnus Gabriel De la Gardie och var störst på halvön. 1773 föddes i herrgården en baltisk konstnär, C.J.E. von Ungern-Sternberg (1773-1830). Åren 1873-1887 drevs vid herrgården Paskleps lärarseminarium. Efter andra världskriget kom herrgården att höra till sovjetiska gränsvaktstrupper som byggde om den.
Skåtanäs (Tahoküla), 1943-44 fanns här 1 estlandssvensk. Byn som fått sitt namn efter slipstenar som finns på stranden. Nära byn har det legat en herrgård som förföll efter andra världskriget.
Sutlep (Sutlepa), 1943-44 fanns här skola, affär, bönehus, 57 hushåll och 273 personer. Centrum för tidigare Sutlep kommun. Byn har bevarat lite av sin gamla miljö. I byn ligger skolhus, baptisternas bönehus, biblioteket. Nära byn låg Sutleps kapell, en av de äldsta träkyrkorna i Estland, som fr o m 1970 är flyttat till Friluftsmuseet i Tallinn. 1997 restes i Sutlep en klockstapel.
Österby, 1943-44 fanns här färja till Hapsal, skräddare, smedja, 40 hushåll och 200 personer. Från hamnen söder om byn har man vacker utsikt över Hapsal och Östersjöns öar.
Nuckö kyrka byggd antagligen på 1200-1300-talen. Stora ombyggnader på 1860-1870-talen. Kyrkan är helgad åt Heliga Katarina. Sommaren 1999 restes en minnessten över Nucköbor som försvann under andra världskriget.

Prästgården grundad på 1600-talet och således en av de äldsta bevarade träbyggnaderna på Nuckö. I prästgården bodde och verkade 1933-1937 som präst i Nuckö församling Sven Danell, senare biskop i Skara. I juli 1998 återinvigdes Nuckö prästgård efter omfattande renoveringsarbeten.

Rickul/Nuckö hembygdsförening

Senast uppdaterad 2005-10-08 09:37