| Resan till Amerika - olika ångbåtslinier |
| Skrivet av Konni Zilliacus |
| 2007-02-15 22:39 |
|
Resan till Amerika olika ångbåtslinier. Tusentals emigranter resa numera årligen öfver
tillAmerika med s. k. fribiljetter, d. v. s. biljetter, somblifvit dem tillsända
af vänner och fränder i landetbortom Atlanten. För dem äro efterföljande rader
ickeafsedda, ty deras biljetter åtföljas i regeln af anvisningari bref om huru
de skola bete sig för att taga sig fram.
Men ännu flera tusental resa öfver på eget bevåg, ochför dem alla
framställer sig alltid främst frågan: medhvilken linie skola vi resa för att
komma säkrast,bekvämast och billigast fram. Hvad nu billighetenbeträffar så är
den delen af frågan lätt nog besvarad, tysedan åratal tillbaka gäller mellan
alla de storatransatlantiska ångbåtsbolagen en öfverenskommelse om atthålla
fullkomligt enahanda pris på biljetter från Europatill Amerika, hvarför också i
regeln den ena agentenicke kan sälja biljetter till lägre pris än den
andra.
Men om detta oaktadt någon agent skulle erbjudabilligare biljetter, så kan
man taga för afgjordt att hanantingen öfverskrider sin befogenhet eller också
representerar ett bolag, som inte är fullkomligt första klass,utan söker genom
otillständig konkurrens locka tillsig kunder, som annars skulle anlita någon
annan linie.
Hvad däremot angår den andra delen af frågan,eller hvilken linie som
erbjuder de största fördelarnabeträffande bekvämlighet och säkerhet, så är den
betydligt svårare att besvara. Ty något som en utvandrarebetraktar såsom
en stor fördel anser en annan för enomständighet af ringa vikt och tvärt om. Och
därtillkommer ännu att hvarje linie har såväl fördelar sommotsatsen att uppvisa,
hvilket gör det till en fullständigomöjlighet att utan vidare utpeka den ena
framför denandra.
För utvandrare från Norden blir saken ännu merainvecklad därigenom att
ingen enda af de störstaångbåtslinierna sträcker sig direkt från Skandinavien
eller Finland till New- York, utan måste passagerare förstresa till England eller
Tyskland för att anträffa denångare, med hvilken färden öfver Atlanten anträdes.
Ett af de hufvudsakligaste ögonmärkena vid resori våra dagar, i synnerhet
vid sådana till Amerika, ärsnabbheten, och därför bedrifves heller icke i något
afseende så mycken humbug som härutinnan. Hvarjeförmögnare bolag eller linie
äger en eller flera ångareaf nyaste konstruktion och största möjliga snabbhet,
och hvarje bolag talar i sina annonser endast om dessasina snabbaste båtar. Men
jämte dem äger hvarje bolagi regeln en hel del andra, äldre och mindre snabba
ångare, hvilka i själfva verket förmedla allra störstadelen af deras trafik --
och dem talar ingen om,åtminstone inte i annonserna. Några bolag äga sådanaäldre
ångare af allra eländigaste slag, bedömda efternutida anspråk på första klass
atlanterbåtar, ochpassagerare, som ej själfva hafva reda på de olika ångarnas
förtjänster, löpa risken att få sig biljetter påprackadeför just dessa gamla,
långsamma fartyg, hvilka vanligenockså i andra afseenden lämna åtskilligt öfrigt
att önska.Hvarje person, som köper en biljett till Amerika, bordedärför alltid
låta agenten förevisa en lista öfver deolika båtarna, utvisande den tid de
vanligen taga ianspråk för en färd öfver Atlanten, och först sedanbestämma sig
samt se till att den köpta biljettenverkligen lyder för det fartyg han
valt.
Inom några af de stora bolagen finnes icke någonnämnvärd olikhet mellan de
olika fartygen, hvarkenbeträffande snabbhet eller annat, utan äro alla deras
fartyg af bästa slag, men för att inte synas göra reklamhvarken för den ena
eller den andra, nämna vi härintet af dem, inskränkande oss endast till ett
upprepandeaf rådet att aldrig köpa en biljett utan att först få enuppgift -- den
hvarje agent kan lämna -- om deolika fartygs snabbhet, som bolaget äger. Beträffande säkerheten åter kunna vi lugnt påståatt alla de nyare
oceanångarna äro så säkra som fartygöfver hufvud taget kunna vara, så att
olyckshändelsernumera i själfva verket blifvit mycket sällsyntaundantag. Den
enda anvisning eller antydan, som härvidlagkan gifvas, är att i regeln de nyaste
fartygen ocksåäro de bäst utrustade och bäst konstruerade för såvidt säkerhet på
sjön är i fråga, och vanligen ärodessutom de största fartygen minst tillgängliga
förrullning och stampning med åtföljande sjösjuka, hvilken ivåra dagar är
oceanresornas värsta buse. Om dessaomständigheter är äfvenledes hvarje agent i
tillfälle attlämna upplysning åt den som yrkar på sådan, och detborde, såsom vi
visat, en hvar resande göra.
De förnämsta bolag, som för närvarande förmedlasamfärdseln mellan Europa
och Amerika äro, för såvidt de äro af intresse för emigranter från de
skandinaviska länderna och Finland, följande:
Allan-linien. Ett äldre bolag, som
fordom fraktadeett mycket stort antal utvandrare, men som numeraförlorat
åtskilligt i täflan med yngre och mera energiskakonkurrenter. Bolaget äger ingen
af de nyaste ochsnabbaste ångarne. Dess fartyg segla från Liverpool till Montreal
i Kanada, från Liverpool till Baltimore iFörenta Staterna samt från Glasgow till
New-York, tillFiladelfia, till Boston och till Quebec och Montreal.Denna linie
lämpar sig bäst för emigranter till Kanadaoch ett fåtal orter i Förenta Staterna
nära Kanadas gräns.
Anchor-linien. Bolaget är ett af de
mindre, menäger en stor, snabbgående ångare af modern typ, kallad »City of
Rome»; trafikerar linien Glasgow--New-York.
American-linien är också ett af de
förhållandevismindre bolagen och äger inga särskildt framståendeångare. Dess
fartyg gå från Liverpool till Filadelfia.
Cunard-linien. Cunardbolaget är ett
af de största,rikaste och äldsta samt pålitligaste af alla de mångabolagen samt
äger en hel flotta af i alla afseendenutmärkta nya fartyg, hvaraf de bästa gå på
linienLiverpool--New-York, medan de andra trafikera leden Liverpool--Boston. Då
emellertid icke heller detta bolagsångare alla äro fullkomligt lika goda, är det
rådligastatt hos agenten taga reda på afgångstiderna för desnabbaste och
största.
Dominion-linien är ett af de mindre
bolagen,så vidt betydelsen för resande från Norden är i fråga.Bolagets ångare,
hvaribland flera nya och väl inredda,trafikera linien Liverpool--Montreal eller
Quebec iKanada, hvarför densamma egentligen blott kan kommai fråga för denna
Englands koloni samt för några punkteri nordligaste delen af Förenta Staterna,
dit passagerarei så fall befordras med Kanadian--Pacificbanan.
Inman-linien. Inmanbolaget är
likaledes ett af destora bolagen och äger ett par af de allra största och
snabbaste ångfartygen på linien Liverpool--New-York.Utom dessa bägge ångare,
»City of Paris» och »Cityof New-York», till hvilka utvandraren bör yrka på attfå
biljett, äger bolaget en mängd andra, hvilka stålångt bakom dem.
Hamburger-linien. Detta bolag är
såsom namnetantyder tyskt och dess ångare gå från Hamburg tillNew-York eller
till Baltimore. Bolaget äger en mängdångare, bland hvilka de synnerligt
snabbgående och väl inredda »Augusta Victoria», »Furst Bismarck», »Columbia» och
»Normania» stå långt framför allade öfriga i alla möjliga afseenden, hvarför
ocksåutvandraren gör orätt om han låter afspisa sig medbiljetter till äldre och
sämre båtar.
Baltic-linien. Ett af de mera obetydande bolagen,hvars båtar
gå från Stettin till Baltimore.
Guion-linien. Ett bolag, som
befordrat mångatusental emigranter från de skandinaviska länderna ochFinland
till Amerika. Är icke ett af de förnämstabolagen och äger heller icke numera
någon af desnabbaste ängarne, ehuru ett af bolagets fartyg, »Alaska»,en tid var
den snabbaste af alla atlanterångare. »Alaska»och dess systerfartyg »Arizona»
äro bolagets bästa båtar,hvarför passagerare borde se till att deras biljetter
gällaför någondera af dessa. Trafikerar linien Liverpool --New-York.
Cars- eller Union
Hamburg-linien, är också ett afde bolag, som äga jämförelsevis liten
betydelse föremigranter från den europeiska norden.
North German L'loyd eller
Bremer-linien är ettvida kändt bolag, som öfverför massor af
nordiskautvandrare. Bolaget äger en mycket talrik flottilj afförsta klass
ångare, hvilka, ehuru icke de snabbasteeller största, till allra största delen
höra till de bästabåtar, som gå mellan Europa och Amerika, i synnerhetde, som gå
på linien Bremen -- New-York. Dessutomtrafikerar bolaget leden Bremen --
Baltimore.
Thingvalla-linien.
Thingvallabolaget är danskt ochdess fartyg gå från Köpenhamn eller annan
skandinavisk hamn direkt till New-York, hvilket gör att bolagetspassagerare,
ehuru dess fartyg icke kunna mäta sig isnabbhet och modern utstyrsel med en del
af ofvanuppräknade bolags ångare, likväl ofta nog kunna göraresan från svensk,
norsk eller dansk hamn tillNew-York på kortare tid än om de taga vägen öfver
Tyskland eller England, där uppehåll ofta förekomma.Fartygens besättningar,
officerare, läkare o. s. v. ärodärjämte skandinaver och såsom sådana i tillfälle
attmeddela sig med passagerarne utan tolk.
White Star (Hvita Stjärn)-linien är
ett af de mestomtyckta bolagen. Detsamma äger i detta nu isysterfartygen
»Majestic» och »Teutonic» två de allrasnabbaste af de många snabbgående
Atlanterångarna, hvarjämte bolaget disponerar åtskilliga andra i alla
afseenden utmärkta fartyg. Trafikerar linien Liverpool --
New-York. Åtskilliga andra ångbåtsbolag finnas jämte dessa här
uppräknade, men då de i allmänhet aldrig anlitas af emigranter från Norden, tro
vi ofvanstående bör vara fullt tillräckligt. Alla de bolag, hvilka
befordra passagerare från engelska hamnar till Amerika, forsla passagerare
gemensamt från Göteborg till England med ångare, tillhörande Wilson- bolaget,
endera direkt till London eller -- för de båtar, hvilka afgå från Liverpool --
till Hull. Från Göteborg afgå Wilson-liniens ångare i regeln en gång i veckan,
hvarför det för utvandrare gäller att taga reda på afgångsdagen samt passa på
sin tid, för att icke behöfva ligga öfver allt för lång tid i nämnda stad.
För all säkerhets skull är det dock af vikt att af agenten få klart besked om
huruvida det bolag han representerar sörjer för kost och kvarter i Göteborg
eller icke och på hvad villkor sådant sker. Detta gäller ännu mera för
utvandrare från Finland, och böra dessa afhandla frågan äfven rörande finsk hamn
samt Stockholm, den första landningsplatsen på svensk jord. Har
utvandraren däremot köpt sig biljett på en af de stora tyska linierna, bör han
skaffa sig noga besked om afgångsdagen från finsk eller svensk -- eventuell
norsk eller dansk -- hamn samt öfverenskomma med agenten om kvarter och kost för
möjliga väntningsdagar såväl i hemlandet som på utländsk botten, ända tills han
går ombord på oceanångaren. Såsom af ofvanstående framgår har hvilken
linie som helst sina såväl fördelar som nackdelar. Färden öfver England -- Hull
-- Liverpool -- New-York skänker den utvandrare som valt rätt båt fördelen af
den kortaste oceanresan, men i stället har han de många ombytena och uppehållen
i de engelska hamnstäderna. Vid de tyska linierna har han färre uppehåll att
befara och har lättare att reda sig på vägen till hamnstaden, därifrån
ocean- resan äntrades, men i stället är han så mycket längre tid ombord på
emigrantångaren, och på den danska linien åter slipper han visserligen så godt
som alla ombyten och uppehåll på främmande botten samt bar därjämte fördelen att
kunna samtala och meddela sig med befäl och besättning, men i gengäld får han
vara så mycket längre tid med ens på sjön. Hvilken väg han bör taga kan därför
ingen annan än utvandraren själf afgöra. Det beror mera på tycke och smak än på
något annat, men har han en gång bestämt sig för den ena eller andra vägen, bör
han hålla i minnet ofvanstående råd, hvilka här ytterligare må sammanfattas på
ett ställe: 1. Köp aldrig biljett annat än till de snabbaste och största
båtarna på den linie ni valt och välj hellre en annan linie, ifall agenten är
ovillig att visa en lista öfver de båtar hans bolag äger, upptagande den tid de
vanligen behöfva för öfverfarten. 2. Se till att biljetten är utskrifven för den båt ni bestämt er för och låt inte öfvertala er att välja någon annan, som icke är lika god. 3. Gör klart aftal med agenten om kvarter och kost
på de orter, där ni möjligen kan få ligga öfver. 4. Tag noga reda
på afgångsdagarna och timmarna för båtar och tåg på den linie ni valt och passa
på dessa afgångstider. Alla de större bolagen hafva numera agenter,
talande såväl skandinaviska språk som finska, på alla mellanstationer, hvilka
agenter uppbära lön enkom för att stå till utvandrares tjänst med råd och dåd,
men bäst är dock att genom en fråga hos biljettagenten göra sig försäkrad om att
så är fallet. Och bäst är att redan från hemlandet taga med sig kärl att äta och
dricka ur jämte sked, knif och gaffel, ty sådant bestås i regeln inte på
oceanångarna och är alltid dyrare att köpa i hamnstäderna. Gäller det att resa
under den årstid då det är kyligt, äro ett par filtar eller täcken heller icke
ur vägen, och hvad verkliga nordbor beträffar, som äro vana vid salt föda, är
det nog slugast om de medföra en liten matsäck af hållbara matvaror, ty
kosten på ångfartygen, om också riklig och god, Angående själfva oceanresan
är inte mycket att säga för så vidt det angår råd till de resande, ty mot de två
åkommor, som vanligen plåga utvandraren: hemlängtan och sjösjuka, ges det intet
botemedel. Att förhålla sig lugn och ställa sig båtens ordningsregler samt
befälets tillsägelser till efterrättelse är det förnuftigaste man kan göra. I
synnerhet vid ankomsten till den amerikanska hamnen gäller det att inte tappa
hufvudet och humöret i otåligheten att slippa i land, ty då löper man fara att
lättare än annars råka i händerna på de otaliga skojare och svindlare af alla
slag, som lura på den nyanlände och söka frånlocka honom det lilla han möjligen
äger. Konni Zilliacus Ur boken "Amerika-boken. Hjälpreda för utvandrare" - 1893 |
| Senast uppdaterad 2007-03-12 22:38 |
