När ingen mer ser ingen

Skrivet av Elof Granholm

2017-06-04 17:30

Satt på balkongen vid Portalgatan i Uppsala och såg ned mot gatukorsningen

där osynliga möten skedde och då infann sig följande tankar om den anonyma

värld vi lever i. (Fritt tolkat: Sköt du ditt så sköter jag mitt).

NÄR INGEN MER SER INGEN

Rätt trygg jag sitter i mitt hörn
i hyreshus på våning tre.
Jag spejar nedåt som en örn
för Svensson snart gör sin entré.

Kända grannar döljs i bilar.
Cyklister tar sin förskörsrätt.
På väg nånstans nu alla ilar,
allt skyndsamt görs på eget sätt.

Vem vi är vi ej avslöja,
vi räds för andras villospår.
Ögonblick ibland tycks dröja
hos någon som man mött igår.

Många kollar modets nallar,
de vill ej bli nåns klagomur.
Mellan väggar ve-rop skallar,
vem vill med grannen dela bur?

Möten blir till tomma blickar,
när du och jag ej kan bli vi.
Vem vill ödsla tid på nickar,
det anses vara slöseri.

Vi har vårt slutmål redan nått:
- Alla andra går omkring en.
Vi skörda får det som vi sått:
- Nu när ingen mer ser ingen.

Elof Granholm
29.05.2017