Hem till julen |
Skrivet av Elof Granholm |
2016-11-21 12:37 |
HEM TILL JULEN
Som främling kring du vandrat
på gator någonstans.
Men ingen har dig klandrat,
vem visste var du fanns?
För någon borde se dig,
ha önskat få kontakt.
Men alla är omkring sig
och många på sin vakt.
Då hungern sig infinner
du ställer dig i kö.
Om du till bädden hinner
din säng bli ej på strö.
Du saknar säkert vänner
i stadens stress och larm.
Där finns ej nån du känner,
din närvaron gör harm.
Du minns än julekvällen
när du var hittebarn.
Du snöts på karamellen
fick bli ett samhällsskarn.
Nu jular blivit många
då du stått utanför.
Nu klockors klang dig fånga
och kyrkans jubelkör.
På tröskeln du nu dröjer:
”Hur värdig är väl jag?”
Du ned på knä dig böjer:
”Är jag ett undantag?”
Framstiger då en jänta,
som har sin pappa mist:
”Vad länge jag fick vänta,
du kommit hem till sist!”
Elof Granholm
21.11.2016
|
Senast uppdaterad 2016-11-21 12:43 |