Så igen den kommer åter
högtiden som känslor ger.
En del skrattar, andra gråter
- olikt vi på julen ser.

Det som etsats i vårt minne
följer oss från år till år.
Något tynger än nåns sinne
när ens tankar bakåt går.

Julen blir ej ljus för alla
- inget blir som det var tänkt.
En god jul vi ej vill kalla
- då allt togs! – vad blir då skänkt?

Vart vi oss omkring än vänder
syns en sorgkant på nåns ljus.
Vi till dem en hälsning sänder
om Guds frid i världens brus.

Är ej lätt att glädje finna
i ett liv med fattigdom.
Låt oss nu vid jul påminna
- pengar är ej rikedom.

Må vi bli ett ljus på färden
genom någons sorgetid.
Låt oss minnas gamla härden
- oftast stod nån kär bredvid.

Om din himmel syns helt mulen
sorgen känns vart andetag.
Minns då än den första julen
med en känsla av behag.

Elof Granholm 30.11.2014