Skrivet av Gabriel Jönsson
|
2013-09-20 10:23 |
FÖR FINLAND - FÖR OSS
Gabriel Jönsson
Redan höljer dem en ära som ej tiden plånar ut. Dem skall hävden hålla kära; deras offer skall till slut stå som seklets ljusminut.
Bittert dömda att ödmjukas ifrån farans första dag strida de så som det brukas när spartaner hålla slag: seger gror ur nederlag.
De som kämpa i Karelen, de som dö vid Petsamo stupa för den arvedelen Västerlandet lever på och som aldrig får förgå.
Det är även v å r a söner som de finske falla för. Svenska ord och svenska böner är det sista som du hör från var tionde som dör.
Och osynlig vid din sida skrider krigets eftertropp: tusen husvilla som lida, tusen små med iskyld kropp, som just du skall taga opp.
Än är Viborg Finlands fäste, Sveriges utpost här i nord. När det fallit — vem blir näste som skall mista hem och jord och sitt gamla fria ord?
Ur "Dikterna om Finlands kamp" -1940
|
Senast uppdaterad 2013-09-20 11:26 |