Kaj Wistbacka är de små detaljernas man. Med tålamod, noggrannhet och en hel del research har han skapat de illustrationer som bland annat pryder bokomslagen till Jan Guillos kända Coq Rouge- och Arn-serie. Bilderna på de olika medaljerna som finns på Coq Rouge-seriens omslag har ibland nått Kaj Wistbackas ateljé från de märkligaste avsändare – via KGB eller från Yasser Arafats egen krets.

Text: Karin Dahlström, Foto: Julio Rito

Man kan väl säga att Kaj Wistbacka har blivit något av expert på prenikor och medeltida svärd. Detta efter noggranna och omfattande studier som så småningom lett till de bokomslag som pryder Jan Guillous välkända Coq Rouge-serie om den svenske agenten Carl Hamilton och de fyra böckerna om riddaren Arn Magnusson.
Kaj Wistbackas förkärlek för precision och noggrannhet avspeglas i lägenheten på Rörstrandsgatan nära St Eriksplan i Stockholm. Här får man lämna föreställningen om konstnärens bohemiska röra utanför dörren. Ljuset strömmar i ateljén genom ett fönster som vetter mot gatan och reflekteras mot ett stort, vitt ritbord som är hans främsta arbetsplats. En vägg bakom ritbordet pryds av illustrationer till Coq Rouge-serien. En bokhylla full av böcker, som han gjort omslag till, täcker en vägg i ateljén. En minigolfbana, nej mindre än så, microgolfbana kanske, står framför bokhyllan. Där kopplar Kaj av emellanåt med några ”hole-in-ones”.
När Kaj Wistbacka inte illustrerar böcker så målar han bilar, eller detaljer av bilar – regndroppar på bilplåt, träd som speglar sig i biltak, bilar som speglar sig i andra bilar, moln som speglar sig i bilar... Och alla detaljer är avbildade med nästan fotografisk exakthet.
Blev sin egen
Kaj Wistback kom till Stockholm 1970 för ”att stanna en tid”. Han är född och uppväxt i Terjärv i Österbotten och teckning har alltid varit ett av hans stora intressen. Han valde att studera på Köpmannaläroverkets reklamlinje i Helsingfors och hamnade så småningom på Stockmanns i Jakobstad som dekoratör. Därifrån tog han steget över till Åhléns i Stockholm. 
– Då fanns det inte så bra utbildning för tecknare i Finland. Det var i Sverige alla skolorna fanns, förklarar han.
Färden gick vidare till jobb på en reklambyrå och studier på Beckmans illustrationslinje för att sedan återvända till Åhléns och NK som illustratör av bland annat förpackningar och reklam. Efter tre, fyra år som anställd tog han steget fullt ut och startade en egen reklambyrå och sedan dess har han varit sin egen. Reklamen ersattes så småningom av bokillustrationer och uppdragen kom från bokförlagen i Sverige. Men hantverkare som Kaj Wistbacka har idag fått svår konkurrens av datorernas avancerade rit- och bildbehandlingsprogram. Förlagen väljer ofta datorgjorda och billigare illustrationer än handgjorda och dyra. 
– Det är mera populärt nu att använda fotografier som är softade bilder. Naturalistiska bilder anses vara lite gammalmodiga.
I USA har dock trenden börjat svänga tillbaka till handgjorda oljemålningar, men han har ännu inte märkt någon ljusning i Sverige.
Kaj Wistbacka var något av en föregångare bland illustratörer i Sverige att använda air-brush, en teknik som har använts flitigt i USA och Japan. Man sprutar alltså färgen med en särskild spruta i stället för att använda pensel, och på så får man mjuka övergångar mellan färgytorna. Kaj använder både pensel och spruta när han målar och han är till stor delar självlärd i den tekniken.
Medaljer omslagsbild
Det var av Lars-Erik Sundberg på Nordstedts som Kaj fick förfrågan om han ville illustrera Guillous första bok om Carl Hamilton, Coq Rouge. Då var han redan en väletablerad illustratör. I boken mottar Carl Hamilton Gustav III:s tapperhetsmedalj och Kaj Wistbacka ansåg att den skulle passa bra som bild på omslaget. 
Idén godkändes och blev så uppskattad av Jan Guillou, att den upprepades på alla Coq Rouge-böcker utom den tionde och sista, En medborgare höjd över varje misstanke, där ingen medalj delas ut.
De flesta av medaljerna som finns på bokomslagen är utländska och det har krävts en hel del research för att få fram de korrekta förebilderna. Gustav III:s tapperhetsmedalj finns på armémuseet i Stockholm och är tämligen lättillgänglig. Svårare var det med medaljen som tilldelades Carl Hamilton av Palestinska Hederslegionen och som finns på omslaget till boken Den enda segern.
– Jan Guillou visste att Yasser Arafat har en sån medalj i sin ägo och via journalistkontakter fick han me-daljen avfotograferad när Yasser Arafat var på besök i Tunisien, berättar Kaj.
Det är via Jan Guillos egna kontakter som flera av medaljerna har kunnat spåras. På omslaget till boken Ingen mans land finns den ryska Sankt Georgsorden och fotot som Kaj hade som förebild för den var KGB-stämplat när han fick det. På samma omslag finns också Finlands Vita Ros.
Förebilden till den engelska medaljen, Distinguished Service Order, som illustrerar boken I Hennes Majestäts tjänst, visade sig vara en för gammal version, men misstaget upptäcktes innan boken gick i tryck och medaljen fick ritas om efter en nyare upplaga.
Samarbetet ledde vidare
Samarbetet mellan Jan Guillou och Kaj Wistbacka ledde vidare och när Arn-böckerna kom ut var Kaj den självskrivne illustratören.
– Vi har aldrig behövt dividera om någonting. Det har visat sig att vi tänker ganska lika när det gäller illustrationen av hans böcker, säger Kaj.
Under arbetets gång har Kaj haft flitig kontakt med Jan Guillou för att checka med honom och få detaljer godkända.
– Det har hänt att han säger: ”Just så hade jag tänkt mig” när jag har gjort ett förslag.
Riddare Arn Magnusson som sänds ut på korståg till Jerusalem är som alla riddare beväpnad med ett svärd och det är detta svärd som illustrerar den första boken Vägen till Jerusalem. Svärdet på omslaget ska också föra tankarna till korset. 
Problemet var att ingen riktigt visste hur ett sådant svärd har sett ut och därför blev Kaj tvungen att tillbringa en hel del tid på biblioteket för att skapa sig en uppfattning om hur det kunde ha sett ut. Han pusslade ihop olika detaljer och resultatet blev det svärd som finns på bokens omslag. 
Illustrationen visades senare för en expert på svärd i England och han menade att det kunde ha sett ut just så som Kaj hade ritat det. Senare lät Jan Guillou tillverka ett svärd enligt Kajs modell, så nu finns svärdet också på riktigt. Sedan dess har Kaj fått förfrågan från olika håll varifrån han har fått tag på förebilden till Arns svärd.
Böckerna om Arn Magnusson skapade en Arn-boom i Sverige, särskilt i Arns hemtrakter i Västergötaland. Bland annat har Kaj illustrerat vinetiketter för ett särskilt Arn-vin som finns i både röd och vit tappning. Går man in på Västergötalands museums hemsida så ser man att de ordnar speciella Arn-helger med historiska vandringar i Arns fotspår och även där dyker Kajs teckningar upp.
Bilarna lockar
Även om illustrationerna till Guillous böcker är de som fått mest uppmärksamhet i Sverige, så har Kaj Wistbacka en betydligt större produktion bakom sig än så. Han har bland annat illustrerat ett flertal deckare och kriminalromaner samt ungdomsböcker för såväl svenska som amerikanska författare.
– När en bok översätts och säljs i Sverige så är det vanligt att bokförlagen gör ett nytt omslag.
På senare tid har han också ägnat sig åt fantasygenrén i ungdomslitteraturen. Det är vingprydda lejon med människoansikten, drakar, demoner och dödskallar omgivna av slingrande ornament som har satt fart på fantasin och penseln. 
Dekoratör, reklamtecknare, illustratör – nu antyder Kaj Wistbacka att han gärna skulle ägna mer tid åt att måla egna tavlor. Det är det stora intresset – bilarna och den blanka plåten – som lockar.