Ludvig Granholm - Han som stal Swedenborgs hufvudskål |
Skrivet av Birger Schöldström | |||
2016-10-23 09:55 | |||
HAN SOM STAL SWEDENBORGS HUFVUDSKÅL Då den lärde swedenborgaren professor Tafel s:or först utgaf sin stora lefvernesbeskrifning öfver den världsbekante svenske siaren, öfverraskades man af underrättelsen, att vid en begrafning 1817 i Svenska kyrkan i London en likplundrare smugit sig in och lyckats ur Emanuel Swedenborgs kista uttaga hans hufvudskalle, i den tanken, att någon af Swedenborgs beundrare skulle anse den för en helig relik och mot en stor pänningsumma köpa den, men ingen af dem, åt hvilka hufvudskallen utbjöds — Tafel nämner bland dem särskildt en Hawkins — befanns vilja köpa den. Swedenborgarna äro inga relikdyrkare. Den, som brutit upp Swedenborgs kista och därur stulit hufvudskålen, uppgafs af Tafel varit en svensk officer. Och det var så. Den, som röfvade Swedenborgs hufvudskål, var verkligen en svensk officer, eller åtminstone en för detta sådan, nämligen f. kaptenen vid arméns flotta Adolf Ludvig Granholm. Han var en i Stockholm ett tjugutal år förut, ungefär, väl känd, om just ej välkänd personlighet. När i slutet af 1790-talet den då för tiden mycket bekanta mamsell Slottberg, hertig Karls favoritsultaninna, hvilken ägde ett par stora stenhus i Stockholm och äfven en vacker pänningförmögenhet, fick den nycken att vilja bli hälsad "fru", köpte hon till sin äkta man den nämnde kapten Granholm. Paret lefde som hund och katt, och redan efter knappast ett års äktenskap var laglig skilsmässa aftalad, då frun den 20 maj 1800 hastigt afled; maken misstänktes ha med gift påskyndat hennes död, men vid anställd likundersökning befanns han vara oskyldig. Efter en obehaglig rättegång mellan honom och hertigen rörande den aflidnes efterlämnade förmögenhet lämnade Granholm Sverige och befanns 1817 vistas i London; det var nämligen detta år han gjorde helgerådet (anm.helgerånet) i Swedenborgs graf; ej långt därefter, eller den 28 januari 1819, afled han i den engelska hufvudstaden. I Granholms kvarlåtenskap befanns, såsom han på dödsbädden uppgifvit, Swedenborgs hufvudskalle, hvilken nu af prästerskapet tillvaratogs och kort därefter åter lades på sin rätta plats i kistan. Birger Schöldström (Anm. Svedenborg rättats till Swedenborg.) Pacific Tribune, Seattle and Tacoma, no 1001, 20.3.1907, sid 6 Redigering Elof Granholm 23.10.2016 P.S. Tack och lov att vi inte var släkt! (EG)
För att riktigt rådda till det i bästa Chydenius-stil
står detta i boken "Rest in Peace: The Curious
Facts of Famous Corpses":
Ludvig Granholm och Emanuel Swedenborgs kranium
|
|||
Senast uppdaterad 2016-10-23 12:44 |